Marka 8
1 Ce khawnghi awh thlang khawzah cun law bai unawh ai kawi ikawawm ama mi taak awh bubatkhqi ce khy khqi nawh, a mi venawh,
Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
2 “Vawhkaw thlang kqengkhqi ve khaw thum voei ni venawh awm hawh unawh, buh ai hly ikawiawm am ta usaw qeen khqi hy nyng;
Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
3 buh hyh na imna a ming voei awhtaw lamna nawk kawm uh, thlang vang khqoet taw khawk hla nakawng a mik lawna awm bai nawh,” tinak khqi hy.
Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
4 A hubatkhqi ing, “Thlang ing vemyih kqawng lakna ami ai khoek buh ni huh thai kaw?” ti unawh amah awihlat uhy.
Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
5 Jesu ing, “Phaihpi izah nami taak?” tinawh doet khqi hy. A mingmih ing, “Cun khqih” tina uhy.
Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
6 Cawh anih ing thlang kqengkhqi ce dek awh ngawih ham awi pek khqi hy. Phaihpi cun khqih ce lo nawh zeel awi ak kqawn coengawh thek nawh thlangkhqi venawh tei peek ahamna a hubatkhqi pekkhqi hy, a hubatkhqi ing thlang kqengkhqi ce tei pek khqi uhy.
Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
7 Nga a khoeh ca ami taak ce awm bai nawh, zeel awi ak kqawn coengawh, thlang kqeng a venawh tei aham a hubatkhqi venawh kqawn pehy.
Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
8 Thlangkhqi ing ami ai awh phyi boeih uhy. Ami ai ngenkhqi ce a hubatkhqi ing vawh khqih na kawi uhy.
Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
9 Cawhkaw buh ak aikhqi taw pa thak awm hqoeng thlang thawngli law uhy. Thlang kqeng ce a ceh sak coengawh,
Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
10 a hubatkhqi mi lawng khuina lut unawh Dalmanutha khaw benna ce cet uhy.
Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
11 Farasikhqi law unawh Jesu ce awi doet uhy. Noek adak ham ngaih unawh khan ben nakaw hatnaak ce doet uhy.
Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
12 Cehlai ak kawlung ing ak tlona hyi nawh a mingmih a venawh, “Kawtih vawhkaw cadilkhqi ing kawpoek kyi hatnaak ce ami sui hy voei? Awitak ka nik kqawn peek khqi, kawmih hatnaak awm peek na am awm kaw,” tinak khqi hy.
Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
13 A mingmih ce cehta nawh lawng khuina a luh coengawh vang ben caqai na ce cet hy.
Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
14 A hubatkhqi ing phaihpi khyn aham hilh uhy, phaihpi pynoet doeng ce lawng khuina ta uhy.
Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
15 Jesu ing, “Ralriing lah uh, Farasikhqi ingkaw Herod a venawh ce nami cyih ta uh,” tinak khqi hy.
Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
16 A mimah ingtaw, “Phaihpi amni taak a dawngawh ni,” tina poek uhy.
Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
17 Cekkhqi ak awih kqawn ce Jesu ing za nawh doet khqi hy: “Ikaw hamna phaihpi am nami taak akawng ce namik kqawn? Tuh dy namik kawlung awh am na ming zasim bak bak nawh nu? Namik kawlung na mi tiing sak hyn nawh nu?
Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
18 Mik ta loei unawh am na ming hu nawh nu? Haa ta loei unawh am na ming za nawh nu? Na mim hilh hawh nawh nu?
Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
19 Thlang thongnga aham phaihpi cun nga kang tei awh, ak ngen vawh izah nu nami kawih ce? tinak khqi hy. Cekkhqi ing, “Vawh hqa hlaihih,” tina uhy.
Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
20 Thlang thongli aham phaihpi cun khqih kang tei awh, ak ngen vawh izah nu nami kawih ce? tinak khqi bai hy. Cekkhqi ing, “Vawh khqih,” tina uhy.
Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
21 A mingmih a venawh, “Am na ming zasim hlan bak bak nawh nu?” tinak khqi hy.
Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
22 Bethsaida khaw ce ami pha awh thlang vang ing mikhyp pynoet ce lawpyi unawh, anih ce bi aham Jesu a venawh qeennaak thoeh uhy.
Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
23 Mikhyp ce tu nawh khawceng na ceh pyi hy. Amik awh cimtui sa pe nawh ak khan awh a kut tloeng pehy, cekcoengawh, “Nak hu thai hawh aw? tina hy.
Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
24 Hang mang law nawh, “Thlangkhqi ce thingkhqi ak cet myihna hu nyng,” tina hy.
Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
25 Cekcoengawh ce ak thlang amik awh Jesu ing a kut tloeng pe tlaih bai hy. Cawh amik ce dai tlaih nawh ik-oeihkhqi ce ak caih pheng na hu hy.
Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
26 “Khawk khuina koeh cet moe,” tina nawh im na tyi hy.
Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
27 Kaiserea Philipi khaw ceng khaw cawikhqi awh Jesu ingkaw a hubatkhqi taw cet uhy. Cawh lam awh a mingmih ce doet khqi hy, “Kai ve thlangkhqi ing u nu ami ti?” tinak khqi hy.
Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
28 A mingmih ing, “Thlang vang ing Baptisma ak pekung Johan; thlang vang ing Elijah; thlang vang bai ingtaw tawngha pynoet oet ni ti uhy,” tina uhy.
De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
29 “Nangmih ingtaw kai ve u nu nami ti?” tinak khqi hy. Cawh Piter ing, “Nang taw Khrih ni,” tina hy.
Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
30 Jesu ing amah akawng ce u venawh awm amak kqawn aham cekkhqi ce yn khqi hy.
Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
31 Thlanghqing Capa ing khuikha hu kawmsaw, a hqamcakhqi, khawsoeih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ing hoet kawm uh, anih ce him kawm usaw am thum nyn awh tho tlaih kaw, tinawh cekkhqi ce cawngpyi hy.
Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
32 Ve akawng ve ak caih caana kqawn pehy, cedawngawh Piter ing ak changna khy nawh kaa na hy.
Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
33 Cehlai Jesu ing a hubatkhqi benna mang nawh Piter ce zyi hy. “Setan! Ka huna thoeih lah, Khawsa a kawnglam ak poek kaana, thlanghqing a kawnglam doeng ni nak poek hy,” tina hy.
Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
34 Cekcoengawh thlang kqeng ce a hubatkhqi mi a venna khy nawh: “U ingawm ka hu awh bat law ham a ngaih awhtaw amah ingkaw amah ce hoet qu seh, amah a thinglam ce kawh doena ka hu awh bat seh.
Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
35 U awm a hqingnaak thaawng ham ak ngaih ingtaw a hqingnaak ce hlawng kaw.
Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
36 Thlang ing khawmdek ve a pum boeih na ham mai seiawm, a hqingnaak a hlawng awhtaw anih ham ikaw phu ak taak?
Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
37 Thlang ing a hqingnaak lakawh ikaw a pek thai kaw?
Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
38 U ingawm ve samphaih ingkaw thawlh dung khuiawh kai ingkaw kak awi ak chahn pyi thlang taw, thlanghqing Capa ing Pa boeimangnaak ing ak khan ceityihkhqi mi a law awh anih ce chah pyi lawt kaw,” tina hy.
Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
