Marka 10
1 Cekcoengawh Jesu ing ce a hun ce cehta nawh Jordan long caqai Judah qam benna cet hy. Cawh thlang kqeng ing a ven pan law tlaih bai uhy, a sai khawi amyihna cekkhqi ce cawngpyi khqi hy.
Och då han stod upp dädan, kom han uti Judee landsändar, vid sidon af Jordan. Och folket församlades åter till honom; och åter lärde han dem, såsom hans seder var.
2 Farasi thlang vangkhqi ce law unawh noek a dak naakna awi doet uhy, “Thlang ing zu ak thlak ham ak thym hly nu?” tina uhy.
Då gingo de Phariseer till, och frågade honom: Är det ock mannenom lofligit skilja sina hustru ifrå sig? frestande honom.
3 Anih ing, “Mosi ing ikawk awi nu a na peek khqi?” tinawh doet khqi hy.
Då svarade han, och sade till dem: Hvad hafver Mose budit eder?
4 Cekkhqi ing, “Mosi ingtaw zu thlak thainaak caa qee nawh zu thlak thainaak pehy,” tina uhy.
Sade de: Mose tillstadde skrifva ett skiljobref, och öfvergifva henne.
5 Jesu ing, “Na mik kawlung a hqam soeih a dawngawh cemyihna anaa awi a na qee mai ni.
Svarade Jesus, och sade till dem: För edor hjertas hårdhets skull skref han eder detta budet.
6 Cehlai ak cyk caawh Khawsa ing pa ingkaw nu a na sai hy.
Men af första skapelsen hafver Gud gjort dem man och qvinno;
7 Ve akawngawh pa ing a nu ingkaw a pa ce cehta nawh a zu tu lawm saw;
Fördenskull skall man öfvergifva sin fader och moder, och blifva vid sina hustru;
8 pakhih ce pum pynoet na awm kawm nih,' tina hy. Cedawngawh pakkhih na am awm voel nih nawh, pumoet na awm hawh hy nih.
Och de tu varda ett kött; så äro de nu icke tu, utan ett kött.
9 Cedawngawh Khawsa ing a tawm ce hawh taw thlanghqing ing koeh hqe seh,” tinak khqi hy.
Hvad Gud hafver tillhopafogat, det skall menniskan icke åtskilja.
10 Ipkhui na ami awm awh, ve akawng ve a hubatkhqi ing doet tlaih bai uhy.
Och i huset frågade hans Lärjungar honom på nytt om samma ärende.
11 A mingmih a venawh, “U ingawm a zu ce thla nawh nuk chang ce a zu naak tlaih awhtaw a zu ak khanawh sam ak phaih ni.
Och han sade till dem: Hvilken som skiljer sina hustru ifrå sig, och tager ena andra, han bedrifver hor emot henne.
12 Nu ingawm a va ma nawh thlak chang a va naak awhtaw anih awm sam ak phaih ni,” tinak khqi hy.
Och om qvinnan öfvergifver sin man, och tager en annan, hon bedrifver hor.
13 Jesu ing a bi hamna naasen cakhqi ce law pyi khqi uhy, cehlai a hubatkhqi ing kaa nak khqi uhy.
Och de hade barn till honom, att han skulle taga på dem; men Lärjungarna näpste dem, som dem fram hade.
14 Cehlai Jesu ing cece a huh awh, ak kaw am law nawh, a hubatkhqi venawh, “Naasen cakhqi ce ka venna law pyi khqi lah unawh, koeh hqek khqi uh, kawtih khan qam taw vemyihna ak awm thlangkhqi aham na ni.
Men när Jesus det såg, vardt han misslynt, och sade till dem: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till.
15 Awitak ka nik kqawn peek khqi, u awm Khawsa ram ce naasen ca myihna amak do taw ityk awh awm ak khuina am lut tikaw,” tinak khqi hy.
Sannerliga säger jag eder; Hvilken som icke undfår Guds rike såsom ett barn, han kommer der aldrig in.
16 Naasenkhqi ce lo nawh ak pawn coengawh, a mingmih ak khan awh a kut tloeng nawh zoseennaak pek khqi hy.
Och han tog dem upp i famnen, och lade händerna på dem, och välsignade dem,
17 Lam na a ceh awh, thlang pynoet ce a venna dawng law nawh a haiawh khuk sym doena, “Cawngpyikung leek, kumqui hqingnaak ka huhnaak thai ham ikaw ka sai hly?” tina hy. (aiōnios g166)
Och då han dädan utgången var på vägen, lopp en till, och föll på knä för honom, och frågade honom: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag måtte få evinnerligit lif? (aiōnios g166)
18 Jesu ing, “Ikawtih 'leek hy' tinawh na nik khy? Khawsa doeng tikaa taw u awm am leek hy.
Men Jesus sade till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god utan en, det är Gud.
19 Awipeekkhqi sim tik sawkaw: 'Thlang koeh him, koeh samphaih, koeh qu, amak thym dyihthing na koeh dyi, thlang koeh qaai na, na nu ingkaw na pa kqihchah lah,' a tice,” tina hy.
Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor: Du skall icke dräpa: Du skall icke stjäla: Du skall icke tala falskt vittnesbörd: Du skall ingen bedraga: Ära din fader och moder.
20 Anih ing, “Cawngpyikung, vekkhqi boeih ve ka naasen awhkawng ni ka sai hawh hy,” tina hy.
Då svarade han, och sade till honom: Mästar, det hafver jag allt hållit utaf min ungdom.
21 Jesu ing anih ce toek nawh lungna soeih nawh, “Ik-oeih pynoet voet hyn hy,” tina hy. “Cet nawh na kawhthemkhqi boeih ce zawi nawh khawdeng hahqahkhqi ce pe, cawhtaw khawk khanna qo ta kawp ti; cekcoengawh law nawh ka hu awh bat law,” tina hy.
Jesus såg på honom, och älskade honom, och sade till honom: Ett fattas dig; gack bort, sälj allt det du hafver, och gif de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, följ mig, och tag korset uppå dig.
22 Cehlai a hai ta malh nawh, ik-oeih khawzah a taak a dawngawh kawseet doena valh tlaih hy.
Och han vardt bedröfvad af talet, och gick bort sörjandes; ty han hade många ägodelar.
23 Jesu ing hawi ang mang nawh, a hubatkhqi venawh “Bawikhqi ing Khawsa ram awh a luhnaak aham kyi soeih mah hy!” tina hy.
Och Jesus såg sig om, och sade till sina Lärjungar: Huru svårliga kunna de rike komma in uti Guds rike!
24 Ak awih kqawnnaak awh a hubatkhqi taw aming ngaih na kyi hy. Cehlai Jesu ing, “Naasenkhqi, boei ak ypnaak thlangkhqi ham Khawsa qam khuiawh lut ve kyi soeih mah hy.
Men hans Lärjungar vordo förskräckte af hans ord. Då svarade åter Jesus, och sade till dem: Huru svårt är det, kära barn, dem som sätta sina tröst på sina rikedomar, ingå uti Guds rike.
25 Bawi ak thlang ing Khawsa ram khuiawh a lut anglakawh Kalauk ing kqym ak khuiawh a lut zoei bet hy,” tinak khqi hy.
Lättare är en camel gå igenom ett nålsöga, än en rik gå in uti Guds rike.
26 A hubatkhqi ce amik kawpoek kyi khqoet nawh, “Cawhtaw u nu hul na ak awm hly hy voei?” ti uhy.
Men de förundrade sig öfvermåtton, och sade vid sig sjelfva: Ho kan då varda salig?
27 Jesu ing a mingmih ce toek khqi nawh, “Thlanghqing aham taw am coeng thai hy, cehlai Khawsa ham taw ik-oeih boeih boeih ve coeng thai hy,” tina hy.
Men Jesus såg på dem, och sade: För menniskom är det omöjeligit; men icke för Gud; ty när Gudi äro all ting möjelig.
28 Piter ing, “Kaimih ing ik-oeih boeih boeih cehta unawh na hu ka ming bat law ve!” tinawh doet hy.
Och Petrus begynte säga till honom: Si, vi hafve öfvergifvit all ting, och följt dig.
29 Jesu ing, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, u ingawm kai ingkaw awithang leek ak caming a im a lo, a koeinaa, a koeinanu, a nu apa, a canaakhqi ingkaw a lokhqi a cehtaak awhtaw
Svarade Jesus, och sade: Sannerliga säger jag eder: Ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller bröder, eller systrar, eller fader, eller moder, eller hustru, eller barn, eller åkrar, för min och Evangelii skull;
31 Cehlai ak maakhqi ce huu khyng kawm usaw huu ak khyngkhqi ce maa lat kawm uh,” tinak khqi hy.
Men månge, de som de främste äro, varda de ytterste, och de ytterste de främste.
32 Jerusalem benna ami hang ceh awh, Jesu taw a mingmih a haiawh lamma na cet hy, cawh a hubatkhqi taw amik kawpoek kyi hy. Thlanghqa hlaihih tloek ce ak chang na cehpyi nawh ak khan awh ik-oeih ak pha law hly ce kqawn pek khqi hy.
Och de voro på vägen, gångande upp till Jerusalem; och Jesus gick för dem, och de voro förskräckte, och gingo efter honom, fruktande sig. Så tog Jesus åter till sig de tolf, och begynte säga dem, hvad honom öfvergå skulle:
33 “Tuh Jerusalem na ni hang cet kawm usaw, thlanghqing Capa ve khawsawih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi kut awh peekna awm kaw. A mingmih ing thih hamna ak khanawh awi tluuk sak kawm usaw Gentelkhqi kut awh pe kawm uh,
Si, vi gåm upp till Jerusalem; och menniskones Son skall öfverantvardas de öfversta Presterna, och de Skriftlärda; och de skola fördöman till döds, och öfverantvardan Hedningomen;
34 Cekkhqi ing anih ce the a kha na kawm usaw him kawm uh. Cehlai am thum nyn awh tho tlaih kaw,” tinak khqi hy.
Och de skola begabban, och hudflängan, bespottan, och dödan; och tredje dagen skall han uppstå igen.
35 Zebedi a caqawi, Jakob ingkaw Johan ce a venna law hy nih. Cekkqawi ing, “Cawngpyikung, ka ni thoeh law a hoei boeih ve na sai hamna ngaih hlai nih nyng,” tina hy nih.
Då gingo till honom Jacobus och Johannes, Zebedei söner, och sade: Mästar, vi vilje att du gör oss hvad som helst vi bedje.
36 Anih ing, “Ikaw sai sak ham nu nani ngaih?” tinak kqawi hy.
Sade han till dem: Hvad viljen I jag skall göra eder?
37 Cekkqawi ing, “Na boeimangnaak khuina na awm awh pynoet tang benna pynoet cawng benna na ning ngawih sak qawi aham ngaih nih nyng,” tina hy nih.
Sade de till honom: Gif oss, att vi sitte, den ene på dine högra hand, och den andre på dine venstra, uti din härlighet.
38 Cawh Jesu ing, “Ik-oeih nani thoeh ve am sim hy nik ti. Ka aawk hly kawi boet ve nami aw hly thai nawh nu? Baptisma ka huh hly kawi ve nani hu hly thai nawh nu?” tina qawi hy.
Men Jesus sade till dem: I veten icke hvad I bedjen; kunnen I dricka den kalken, som jag dricker; och döpas med den döpelsen, der jag med döpes?
39 Cekkqawi ing, “Oeih, hu thai lawt kawng nih nyng,” tina hy nih. Jesu ing, “Kai ing ka aawk hly kawi boet ce aw thai kawm nih tiksaw ka huh hly kawi baptisma awm hu thai kawm nik ti,
Då sade de till honom: Ja, kunne vi så. Sade Jesus till dem: Den kalken jag dricker, skolen I ock dricka; och med den döpelse, der jag med döpes, skolen I döpas;
40 Cehlai kak tang ben ingkaw kak cawng benawh ngawih thainaak taw kai ak cam amni, a hoep peek ak thlangkhqi ham ni,” tina qawi hy.
Men sitta på mine högra och venstra hand, står icke mig till att gifva; utan dem händer det, som det beredt är.
41 Ce ak awi ce thlanghqa tloek ing aming zaak awh Jakob ingkaw Johan ak khan awh amik kaw am law hy.
När de tio hörde detta, begynte de vara illa tillfrids med Jacobo och Johanne.
42 Jesu ing a mingmih ce kutoet na khy khqi nawh, “Gentel ukkungkhqi ing a mimah Gentelkhqi ak khan awh boeina ami awm ce sim u hyk ti, dyih hun ak sang na ak awmkhqi ing a mingmih ce a ngaihnaak a myihna uk uhy.
Men Jesus kallade dem till sig, och sade till dem: I veten, att verldslige Förstar äro rådande, och de mägtige ibland dem hafva välde;
43 Cehlai nangmih taw cemyihna am awm kawm uk ti. Nangmih anglakawh u ingawm ak bau khyt na awm a ngaih awhtaw nangmih a tyihzoeih na awm seh.
Men det skall icke så vara ibland eder; utan den, som ibland eder vill ypperst vara, han skall vara edar tjenare.
44 U awm lamma na awm ak ngaih ingtaw nangmih boeih a tamnaa na awm seh.
Och den, som ibland eder vill vara den främste, han skall vara allas dräng;
45 Ikawtih thlanghqing Capa ing za thlang bibi sak aham am law nawh, thlang a bi ak bi ham ni a law, thlang khawzah hulnaak aham a hqingnaak ak pe aham nani a law,” tinak khqi hy.
Ty ock menniskones Son är icke kommen, på det han skulle låta tjena sig; utan på det han ville tjena, och gifva sitt lif till återlösning för många.
46 Cekcoengawh Jeriko khaw na ce pha uhy. Jesu ing a hubatkhqi, thlang kqeng mi khawk bau awhkawng ami ceh hui awh, mikhyp pynoet, Timai a capa, Bertimai ak mingnaak, taw lam keng awh ngawi nawh a kut dun hy.
Och de kommo till Jericho. Och då han gick ut af Jericho, och hans Lärjungar, och en mägtig stor hop folk, då satt der vid vägen en blinder, Bartimeus, Timei son, tiggandes.
47 Nazareth khaw awhkaw Jesu ni ak cet tice ang zaak awh, “David Capa, Jesu, kai nim qeen lah!” tinawh khy hy.
Och när han hörde, att det var Jesus af Nazareth, begynte han ropa, och säga: Jesu, Davids Son, varkunna dig öfver mig.
48 Thlangkhqi ing awm dym aham zyi uhy, cehlai anih ing, “David Capa kai nim qeen lah!” tinawh khy hy.
Och månge näpste honom, att han skulle tiga; men han ropade dessmer: Davids Son, varkunna dig öfver mig.
49 Jesu ing dyi nawh, “Anih ce khy lah uh,” tinak khqi hy. Cedawngawh cawhkaw mikhyp ce khy uhy, “Nang ngaih qep sak nawh dyi lah, nik khy nyng,” tina hy.
Så stadnade Jesus, och lät kalla honom. Och de kallade den blinda, och sade till honom: Var vid ett godt mod; statt upp, han kallar dig.
50 Anih ing a hi ce khawng nawh ang peh doena Jesu a venna cet hy.
Han kastade ifrå sig sin mantel, stod upp, och kom till Jesum.
51 Jesu ing, “Nak khanawh ikaw sai pek ham na ngaih?” tina hy. Cawh, mikhyp ing a venawh, “Rabboni, huh thai ngaih hy nyng,” tina hy.
Då svarade Jesus, och sade till honom: Hvad vill du, att jag skall göra dig? Den blinde sade till honom: Rabboni, att jag måtte få min syn.
52 Jesu ing a venawh, “Cet hlah, nak cangnaak ing ni qoei sak hawh hy,” tina hy. Bawtbet awh amik ce dai nawh Jesu a hu awh bat pahoei hy.
Jesus sade till honom: Gack, din tro hafver gjort dig helbregda. Och straxt fick han sin syn, och följde Jesum i vägen.
