Johan 6
1 Cekcoengawh, Jesu ing Kalili tuili caqai ben (Tiberia tuili ami ti) na ce cet hy.
Derefter for Jesus öfver det Galileiska hafvet, som är vid den staden Tiberias.
2 Thlaktlo ak khanawh kawpoek kyi hatnaak a sai ce ami huh awh thlang kqeng ing a hu awh hquut uhy.
Och mycket folk följde honom, derföre att de sågo hans tecken, som han gjorde med dem som sjuke voro.
3 Cawh Jesu taw tlang na van nawh a hubatkhqi mi ngawi uhy.
Och gick Jesus på ett berg, och satte sig der med sina Lärjungar.
4 Judahkhqi a cehtaak Poei taw zoe hawh hy.
Och då tillstundade Påska, Judarnas högtid.
5 Thlang kqeng a venna ak law ce Jesu ing a huh awh, Philip a venawh, “Vawhkaw thlang kqeng ing ami ai aham hana kaw phaihpi nu nik thlaih peek lah voei?” tina hy.
Då lyfte Jesus upp sin ögon, och såg att mycket folk kom till honom, och sade till Philippum: Hvar få vi köpa bröd, att desse må äta?
6 A sai hly kawi ce sim hawh hlai hy, a noek a daknaak na ve ak awi ve doet hy.
Det sade han till att försöka honom; ty han visste väl hvad han ville göra.
7 Philip ing, “Hlak kqeet thaphu ing ve thlangkhqi aham phaihpi nik thlai seiawm khangoet qip awh ami ai aham za am khoek ti kaw!” tina hy.
Svarade honom Philippus: För tuhundrade penningar bröd vore dem icke nog, till att hvar finge ett litet stycke.
8 A hubat thlakchang pynoet, Simon Piter a naa Andru ing vemyihna kqawn pehy.
Då sade till honom en af hans Lärjungar, Andreas, Simon Petri broder:
9 “Vawh ve phaihpi cun nga ingkaw nga pakkhih ak ta naasen pynoet taw awm hlai hy, thlang ve zah aham taw vemyihkhqi ce kaw na am coeng hly hy?” tina hy.
Här är en pilt, som hafver fem bjuggbröd, och två fiskar; men hvad förslår det ibland så många?
10 Jesu ing, “Thlangkhqi ce ngawih sak khqi,” tina hy. Ce a hun awh ce taitin awm nawh, ce ak khanawh thlang thongnga ce ngawi uhy.
Sade Jesus: Låter folket satta sig. Och på det rummet var mycket gräs. Då satte sig ned vid femtusend män.
11 Jesu ing phaihpi ce lo nawh zeelnaak awi ak kqawn coengawh, cawhkaw ak ngawikhqi venawh ami phyi khyk na pe uhy. Ceamyihna nga awm ami phyi naak dy tei bai uhy.
Och Jesus tog bröden, tackade, och fick Lärjungomen, och Lärjungarna skifte ibland dem som såto; sammaledes ock af fiskarna, så mycket han ville.
12 Thlang boeih ing ak phyi na ami ai coengawh, a hubatkhqi venawh, “Ami ai ngenkhqi ce cawi lah uh. Koeh baw koeh hqe sak uh,” tinak khqi hy.
Då de voro mätte, sade han till sina Lärjungar: Hemter tillhopa stycker, som öfverblifne äro, att de icke förfaras.
13 Phaihpi ce ak phyi na ai unawh, ami ai ngen ce ami kawih awh vawh hqa hlaihih awh be hy.
Så hemte de tillhopa, och uppfyllde tolf korgar med styckom, som öfver voro af fem bjuggbröd, efter dem som ätit hade.
14 Cawhkaw kawpoek kyi hatnaak Jesu ing a sai ce thlangkhqi ing ami huh awh, “Ve ak thlang ve khawmdek awh ak law hly kawi tawngha tang tang ni,” ti uhy.
När nu de menniskorna sågo, att Jesus hade gjort tecknet, sade de: Visserliga är denne den Propheten, som komma skall i verldena.
15 A mingmih ing law unawh amah ce Sangpahrang na sai ngah ngah kawm uh, tice Jesu ing a sim awh, tlang na amah doeng ceh taak khqi valh hy.
När då Jesus förnam, att de ville komma och taga honom, och göra honom till Konung, gick han åter afsides bort uppå berget, han sjelf allena.
16 Khaw a my law awhtaw, a hubat khqi ce tuili na nu cet uhy,
Och när aftonen kom, gingo hans Lärjungar ned till hafvet;
17 Lawng awh ngawi unawh Kapernaum khaw na ce cet uhy. Khaw than hawh hlai hy, Jesu taw a mingmih a venna cet hlan hy.
Och stego till skepps, och foro öfver hafvet till Capernaum; och det var redo mörkt vordet, och Jesus var icke till dem kommen.
18 Cawh khaw hli khungdeng nawh tuilet tho hy.
Då blåste ett stort vader, och vågen begynte gå.
19 Meng thum am awhtaw meng thum hlai tluk lawng ce ami kaih coengawh, a mingmih a lawng a awmnaak benna tui awh a khaw ing cet nawh ak law Jesu ce hu uhy; cawh a mingmih ing kqih uhy.
När de nu rott hade vid fem och tjugu eller tretio stadier, fingo de se Jesum gå på hafvet, och nalkas skeppet; och de vordo förfärade.
20 Cehlai a mingmih a venawh, “Kai ni; koeh kqih uh,” tinak khqi hy.
Då sade han till dem: Det är jag, rädens icke.
21 A mingmih ing lawng khuina lut sak uhy, amah cawh aming cainaak hun ce pha uhy.
Och de ville hafva tagit honom in i skeppet; och i det samma var skeppet vid landet, som de foro till.
22 A khawngawi awhtaw vang ben long caqai awh thlang kqeng ak dyikhqi ing, lawng pynoet doeng tikaa taw lawng ak chang am awm nawh, Jesu taw a hubatkhqi mi kutoet na lawng awh am cet haih unawh, a hubatkhqi amimah doeng ni ami ceh tice sim uhy.
Dagen derefter, när folket, som stod på hinsidon hafvet, såg att der var intet annat skepp än det ena, som hans Lärjungar voro uti stegne; och att Jesus var icke instigen med sina Lärjungar i skeppet, utan hans Lärjungar voro bortfarne allena;
23 Cekcoengawh Tiberia ben awhkaw lawng a vang ce Bawipa ing zeelnaak awi ak kqawn coengawh thlang kqeng ing phaihpi ami ainaak hun awh ce dym uhy.
Men annor skepp kommo af Tiberias, hardt till det rummet, der de hade ätit brödet, genom Herrans tacksägelse;
24 Jesu ingkaw a hubatkhqi cawh am awm voel uhy tice thlang kqeng ing ami sim awh, lawng khuina lut unawh Kapernaum benna ce Jesu ak sui na cet uhy.
När då folket såg, att Jesus var icke der, ej heller hans Lärjungar, stego de ock i skeppen, och kommo till Capernaum, och sökte Jesum.
25 Tuili vang benna amah ce ami huh awh, doet uhy, “Cawngpyikung, ityk awh vena na pha?” tina uhy.
Och då de funno honom på hinsidon hafvet, sade de till honom: Rabbi, när komst du hit?
26 Jesu ing, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, nangmih ing kai ni sui uhyk ti, kawpoek kyi hatnaakkhqi nami huh awh amni, phaihpi ak phyi na nami ai awh ni.
Svarade Jesus dem, och sade: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: I söken mig icke fördenskull, att I hafven sett tecken; utan fördenskull, att I hafven ätit af brödet, och ären vordne mätte.
27 Thlanghqing Capa ing ani peek hly khqi kumqui hqingnaak buh huh aham bibi lah uh. Anih awh ce Pa Khawsa ing noeknaak deeng hawh hy,” tinak khqi hy. (aiōnios g166)
Verker icke den mat, som förgås, utan den som blifver till evinnerligit lif, den menniskones Son eder gifva skall; ty honom hafver Gud Fader beseglat. (aiōnios g166)
28 Cekkhqi ing, “Khawsa ing a ngoe ikaw bi nu ka mi bi kaw?” tina uhy.
Då sade de till honom: Hvad skole vi göra, att vi verka kunne Guds verk?
29 Jesu ing, “Khawsa bibi taw veni: amah ing a tyih cangnaak ce,” tinak khqi hy.
Svarade Jesus, och sade till dem: Det är Guds verk, att I tron på den han sändt hafver.
30 Cedawngawh doet uhy, Hu unawh kamik cangnaak aham i ikawmyih ak kawpoek kyi hatnaak nu na nim huh khqi kaw? Ikaw na sai kaw?
Då sade de till honom: Hvad tecken gör du då, att vi se kunne, och tro dig? Hvad verkar du?
31 Pakdamkhqi ing mana ce qamkoh awh ana ai uhy, ‘A mingmih ing ami ai aham khan nakawng phaihpi ce pek khqi hy,’ tinawh a qee amyihna, tina uhy.
Våre fader åto Manna i öknene, som skrifvet är: Han gaf dem bröd af himmelen till att äta.
32 Jesu ing a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, khawk khan nakaw phaihpi nangmih anik pe khqikung ce Mosi amni, Ka pa ing ni khawk khan nakaw phaihpi tang tang ce nangmih ani peek khqi.
Då sade Jesus till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Icke gaf Mose eder det brödet af himmelen; men min Fader gifver eder det rätta brödet af himmelen.
33 Khawsa a phaihpi taw khawmdek a venawh hqingnaak ak pekung khawk khan nakawng anuk law thlang ce ni,” tinak khqi hy.
Ty det är Guds bröd, som nederkommer af himmelen, och gifver verldene lif.
34 A mingmih ing, “Bawipa, tuhkawng vawhkaw phaihpi ce ni pek khqi lah,” tina uhy.
Då sade de till honom: Herre, gif oss alltid detta brödet.
35 Cawh Jesu ing, “Kai taw hqingnaak phaihpi na awm nyng. U awm ka venna ak law taw ak phoen am cawi kaw, kai anik cangnaak thlang taw ityk awm tui am ngaih voel kaw.
Sade Jesus till dem: Jag är lifsens bröd; hvilken som kommer till mig, han skall icke hungra; och hvilken som tror på mig, han skall aldrig törsta.
36 Cehlai ka nik kqawn peek khqi hawh amyihna, kai ve ni hu hawh hlai uhyk ti, amnik cangna hlan bak bak uhyk ti.
Men jag hafver sagt eder, att I hafven ock sett mig; och tron dock icke.
37 Ka pa ing ani peekkhqi boeih boeih taw ka venna law kaw, u awm kai a venawh ak lawkhqi boeih taw am maa kawng nyng.
Allt det min Fader gifver mig, det kommer till mig; och den till mig kommer, honom kastar jag icke ut.
38 Kamah ak kawngaih bi aham am nawh kai anik tyikung ak kawngaih bi ahamni khawk khan nakawng ka law hy.
Ty jag är nederkommen af himmelen, icke att jag skall göra min vilja, utan hans vilja, som mig sändt hafver.
39 Amah ing ani peek khqi boeih boeih ce pynoet ca awm ang qeng sak kaana, khawnghi a dyt awh ka thawh sak tlaih ham ce kai anik tyikung ak kawngaih na awm hy.
Och det är mins Faders vilje, som mig sändt hafver, att jag intet borttappa skall af allt det han mig gifvit hafver; utan att jag skall uppväcka det på yttersta dagen.
40 Kapa ak kawngaih taw, u awm Capa ce ak toekkhqi boeih ing cangna unawh kumqui hqingnaak a taaknaak ham ingkaw, khawnghi a dyt awh kai ing ka thawh sak tlaih ham ce ni,” tinak khqi hy. (aiōnios g166)
Detta är nu hans vilje, som mig sändt hafver, att hvar och en, som ser Sonen, och tror på honom, han skall hafva evinnerligit lif; och jag skall uppväcka honom på yttersta dagen. (aiōnios g166)
41 “Kai taw khawk khan nakawng ak law phaihpi na awm nyng,” a ti dawngawh Judahkhqi ce sai bi uhy.
Då knorrade Judarna deröfver, att han sade: Jag är det brödet, som nederkommet är af himmelen;
42 A mingmih ing, “Ve ve Joseph a capa Jesu am nu ve?” A pa ingkaw a nu awm ni sim u saw kaw. Ikawmyihna, “Khawk khan nakaw ka nuk law,” a ti hy voei,” ti uhy.
Och sade: Är icke denne Jesus, Josephs son, hvilkens fader och moder vi känne? Huru säger han då: Jag är nederkommen af himmelen?
43 Jesu ing, “Koeh sai bi voel uh.
Då svarade Jesus, och sade till dem: Knorrer icke emellan eder.
44 Kai anik tyikung Pa ing ama ceh sak awhtaw u awm kai a venna am law thai kaw, anih ce khawnghi a dyt awh kai ing thawh tlaih kawng nyng.
Ingen kan komma till mig, utan Fadren, som mig sändt hafver, drager honom; och jag skall uppväcka honom på yttersta dagen.
45 Tawnghakhqi cauk awh, ‘A mingmih boeih ce Khawsa ing cawngpyi kaw, tinawh awm hy. A u awm Pa ak awi ce ngai nawh anih a venawh ak cawng taw kai a venawh law hy.
Det är skrifvet i Propheterna: De skola alle varda lärde af Gudi: Hvar och en, som det nu hört hafver af Fadren, och lärt det, han kommer till mig.
46 Khawsa venawh kawng ak law doeng am kaa ingtaw u ingawm Pa ce hu hlan hy; anih doeng ing ni Pa ce a huh hy.
Icke så, att någor hafver sett Fadren; utan den, som är af Gudi, han hafver sett Fadren.
47 Awitak ka nik kqawn peek khqi, u awm ak cangnaak ingtaw kumqui hqingnaak ce ta hawh hy. (aiōnios g166)
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som tror på mig, han hafver evinnerligit lif. (aiōnios g166)
48 Kai taw hqingnaak phaihpi na awm nyng.
Jag är lifsens bröd.
49 Nami pakhqi ing qamkoh awh mana ce ai uhy, cehlai thi uhy.
Edre fäder åto Manna i öknene, och äro blefne döde.
50 Cehlai khawk khan nakawng anuk law phaihpi ce vawh awm hy; ce ce u ingawm a ai awhtaw am thi kaw.
Detta är det brödet, som nederkommer af himmelen, på det den deraf äter, skall icke dö.
51 Kai taw khawk khan nakawng anuk law hqingnaak phaihpi na awm nyng. U ingawm vawhkaw phaihpi ve a ai awhtaw, kumqui dyna hqing kaw. Cawhkaw phaihpi cetaw, khawmdek ing hqingnaak a taaknaak aham ka peek hly kawi ka sa veni,” tinak khqi hy. (aiōn g165)
Jag är det lefvandes brödet, som nederkommer af himmelen; hvilken som äter af detta brödet, han skall lefva evinnerliga; och det brödet, som jag gifva skall, är mitt kött, hvilket jag gifva skall för verldenes lif. (aiōn g165)
52 Cawh Judahkhqi taw amimah ingkaw amimah khqi ce oelh qu unawh,” Ikawmyihna ve ak thlang ing amah a sa ce ai aham ani peek naak khqi kaw?” ti uhy.
Då kifvade Judarna emellan sig, sägande: Huru kan denne gifva oss sitt kött till att äta?
53 Jesu ing a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, thlanghqing Capa a sa ce am ai unawh a thi ce am nami awk awhtaw hqingnaak am ta kawm uk ti.
Sade Jesus till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Utan I äten menniskones Sons kött, och dricken hans blod, då hafven I icke lif i eder.
54 Ka sa ce ai nawh ka thi ce ak aw ingtaw kumqui hqingnaak ce tahy, khawnghi a dyt awh ce anih ce kai ing thawh kawng nyng. (aiōnios g166)
Hvilken som äter mitt kött, och dricker min blod, han hafver evinnerligit lif; och jag skall uppväcka honom på yttersta dagen. (aiōnios g166)
55 Ka sa ve buh tang tang na awm nawh ka thi ve awk ham tang tang na awm hy.
Ty mitt kött är den rätte maten, och min blod är den rätte drycken.
56 U awm ka sa ai nawh ka thi ak aw taw kai awh awm poe kawm saw, kai awm anih awh awm poe kawng nyng.
Hvilken som äter mitt kött, och dricker min blod, han blifver i mig, och jag i honom.
57 Ak hqing Pa ing kai ani tyih amyihna Pa ak caming kai awm hqing nyng, cemyih lawt na kai anik ai taw kai ak caming hqing lawt kaw.
Såsom lefvandes Fadren hafver mig sändt, och jag lefver för Fadrens skull; så ock den, som äter mig, han skall ock lefva för mina skull.
58 Ve ve khawk khan nakaw ak law hqingnaak phaihpi ni. Nami pakhqi ing mana ana ai unawh thi uhy, cehlai vawhkaw phaihpi ak ai taw ang loet na hqing kaw,” tinak khqi hy. (aiōn g165)
Detta är det brödet, som af himmelen nederkommet är; icke såsom edre fäder åto Manna, och äro blefne döde; den som äter detta brödet, han skall lefva evinnerliga. (aiōn g165)
59 Ve ak awi ve Kapernawum khaw awhkaw sinakawk awh a cawngpyi awh kqawn pekhy.
Detta sade han i Synagogon, då han lärde i Capernaum.
60 Ce ak awi ce a ming zaak awh a hubat thlang khawzah ing, Vawhkaw cawngpyinaak ve kyi aih hy. U ing nu a do thai kaw?” ti uhy.
Men månge af hans Lärjungar, när de detta hörde, sade: Detta är ett hårdt tal; ho kan det höra?
61 Ce ak awi awh a hubatkhqi sai bi uhy tice a sim awh, “Ve ak awi awh namik kaw am law nawh nu?
Så, efter Jesus visste vid sig sjelf, att hans Lärjungar knorrade deröfver, sade han till dem: Förtörnar detta eder?
62 Thlanghqing Capa ing a awmnaak kqym na a kai ce nami huh mantaw ikaw nu nami ti voei!
Huru skall då ske, när I varden seende menniskones Son uppstiga, dit han förra var?
63 Myihla ing hqingnaak ce pehy; pumsa taw kawna am coeng hy. Nangmih a venawh awi kak kqawn lawkhqi ve Myihla awi na a awm a dawngawh hqingnaak na awm hy.
Anden är den som gör lifaktig; köttet är intet nyttigt; de ord, jag säger eder, äro ande, och äro lif.
64 Cehlai nangmih anglakawh amak cangnaak thlang vang awm uhyk ti,” tinak khqi hy. Jesu ing ak cykca awhkawng amak cangnaak thlangkhqi ce sim nawh amah thlang a kut awh ak zawi hly awm sim hawh hy.
Men någre af eder äro, som icke tro; ty Jesus visste väl af begynnelsen, hvilke de voro som icke trodde, och hvilken honom förråda skulle.
65 Cekcoengawh a mingmih a venawh, “Cawh mah maw, Ka pa ing ama tyih law taw u awm ka venna am law thai kaw, ka ti hy,” tinak khqi hy.
Och han sade: Fördenskull sade jag eder, att ingen kan komma till mig, utan det varder honom gifvet af minom Fader.
66 Cawhkawng taw a hubat thlang khawzah ing voei taak unawh a hu awh am bat voel uhy.
Ifrå den tiden gingo månge af hans Lärjungar tillrygga, och vandrade intet länger med honom.
67 Thlanghqa hlaihih a venawh, “Nangmih taw voei aham am nami ngaih lawt nawh aw?” ti nak khqi hy.
Då sade Jesus till de tolf: Icke viljen I ock gå bort?
68 Simon Piter ing, “Bawipa a u venna nu ka mi ceh kaw? Nang awh ni kumqui hqingnaak a awm hy. (aiōnios g166)
Svarade honom Simon Petrus: Herre, till hvem skole vi gå? Du hafver eviga lifsens ord; (aiōnios g166)
69 Nang ve Khawsa ak Thlang Ciim ni tice cang na unawh sim unyng,” tina hy.
Och vi tro, och hafve förnummit, att du äst Christus, lefvandes Guds Son.
70 Jesu ing, “Nangmih thlanghqa hlaihih ve kai ing ni ka nik tyh khqi my? Cehlai nangmih ak khuiawh qaai pynoet awm hy,” tinak khqi hy.
Svarade dem Jesus: Hafver jag icke eder tolf utvalt? Och en af eder är en djefvul.
71 (Simon a capa Judah Iskariot ce ak kqawn ngaihnaak, anih ce thlanghqa hlaihih ak khuiawh kaw thlang na awm hlai hy, a hu na taw amah ce thlang a kut awh akzawikungna awm hy.)
Men det sade han om Juda Simons Ischarioth; ty han var den som honom förråda skulle, och var en af de tolf.
