Johan 20
1 Khaw khqih nyn khui awhkaw khawnghi lamma cyk mymcang hqit awh, Meri Magdalene ce, khaw than hun saw phyi na cet hy, cawh phyi chawmkeng awhkaw lung ak thoeng qu ce hu hy.
På den ena Sabbathen kom Maria Magdalena om morgonen, då ännu mörkt var, till grafvena, och såg stenen vara borto af grafvene.
2 Cedawngawh Simon Piter ingkaw Jesu ing a lungnaak ak chang hubat thlang a venna dawng nawh, “Phyi khui awhkawng Bawipa ce hana nu ta valh hawh uhy, hana nu ami taak hy voei am sim nyng,” tina hy.
Då lopp hon, och kom till Simon Petrum, och till den andra Lärjungan, som Jesus älskade, och sade till dem: De hafva tagit Herran bort utaf grafvene, och vi vete icke hvart de hafva lagt honom.
3 Cedawngawh Piter ingkaw ak chang hubat thlang ce phyi na cet hy nih.
Då gick Petrus ut, och den andre Lärjungen, och kommo till grafvena.
4 Dawng haih hy nih, cehlai ak chang hubat ing Piter ce dawng ta nawh phyi ce lamma na pha hy.
Både lupo de tillika; och den andre Lärjungen lopp före, snarare än Petrus, och kom först till grafvena.
5 Anih ce nung koep nawh phyi ce a toek awh hi doeng a awm ce hu hy, cehlai amah taw am nu lut hy.
Och när han lutade sig ned, fick han se lakanen lagd; dock gick han icke in.
6 Cawh a hu na a cehtaak Piter ce law nawh, phyi khuina ce nu lut hy,
Så kom då Simon Petrus efter honom, och gick in i grafvena, och såg lakanen lagd;
7 cekcoengawh Jesu a lu zennaak thlakthi hi awm hu bai hy. Cawhkaw hi ce amah doeng ak chang cana tum qu nawh awm hy.
Och svetteduken, som hade varit om hans hufvud, icke lagd när lakanen, utan afsides i ett rum tillhopasvept.
8 Phyi ak pha ma hubat ak chang ce awm a hu na taw phyi khuina nu lut lawt hy. Anih ing ce ce hu nawh cangna hy.
Då gick ock den andre Lärjungen in, som förr var kommen till grafvena, och såg det, och troddet.
9 (Ca Ciim awhkawng thihnaak awhkawng Jesu a thawh tlaihnaak akawng ce am zasim hlan bak bak uhy.)
Ty de förstodo icke än då Skriftena, att han skulle uppstå ifrå de döda.
10 Cekcoengawh a hubat qawi ce im na voei hy nih,
Och Lärjungarna gingo åter tillhopa igen.
11 cehlai Meri cetaw phyi a venawh dyi nawh kqang hy. Ang kqang doena koep nawh phyi ce toek hy.
Men Maria stod och gret utanför grafvene. Vid hon nu så gret, lutade hon sig in i grafvena;
12 Ak baawk phung khan ceityih pakkhih ce Jesu a qawk ami soeinaak awh, pynoet ce a lu benawh pynoet ce a kaw benawh ngawi hy nih.
Och fick se två Änglar i hvit kläder, sittande, den ene vid hufvudet, och den andre vid fötterna, der de hade lagt Jesu lekamen.
13 Cek kqawi ing, “Nu kawtih nang kqang?” tina hy nih. Anih ing, “Hana nu ka Bawipa khyn valh hawh uhy, hana nu ami taak hy voei am sim nyng,” tina qawi hy.
De sade till henne: Qvinna, hvad gråter du? Sade hon till dem: De hafva tagit bort min Herra; och jag vet icke hvart de hafva lagt honom.
14 Cawh, hu benna ang hawi awh ce, cawhkaw ak dyi Jesu ce hy hqoet hy, cehlai Jesu ni tina am hat hy.
När hon detta sade, vände hon sig tillbaka, och fick se Jesum ståndandes; och visste icke att det var Jesus.
15 Anih ing, “Nu kawtih nang kqang? Unu na sui?” tina hy. Dum ak qeh thlang amyih ni tina poek nawh, a venna, “Nang ing na khyn awhtaw na taaknaak hun nik kqawn pe lah, law na vang nyng,” tina hy.
Sade Jesus till henne: Qvinna, hvad gråter du? Hvem söker du? Hon mente, att det hade varit örtagårdsmästaren, och sade till honom: Herre, hafver du burit honom bort; säg mig hvart du hafver lagt honom, och jag vill tågan.
16 Cawh Jesu ing a venawh, “Meri,” tina hy. Anih ce hawi qu nawh Aqamaic awi na, “Rabboni,” (“Cawngpyikung,” tinak ni) tina hy.
Jesus sade till henne: Maria. Då vände hon sig om, och sade till honom: Rabbuni, det är, Mästar.
17 Jesu ing, “Pa a venna kang voei hlan a dawngawh, kai ve koeh nim tu voel moe. Ka koeinaakhqi venna mah cet nawhtaw, ‘Ka Pa ingkaw nangmih a Pa, ka Khawsa ingkaw nangmih a Khawsa venna voei hly tlaih hawh nyng, tihy,’ tinawh kqawn law pek khqi,” tina hy.
Sade Jesus till henne: Kom icke vid mig; ty jag är icke ännu uppfaren till min Fader; men gack till mina bröder, och säg dem: Jag far upp till min Fader, och edar Fader; och till min Gud, och edar Gud.
18 Meri Magdalene ing a hubatkhqi venna cet nawh ve ak awithang ce kqawn pek khqi hy: “Bawipa taw hu hawh nyng!” tinak khqi hy. Vawhkaw ik-oeihkhqi ve anih ing a venawh kqawn pehy tice cekkhqi venawh kqawn pehy.
Maria Magdalena kom, och bådade Lärjungomen, att hon hade sett Herran, och att han hade sagt henne detta.
19 Ce a khawnghi, khqih nyn khui awhkaw lamma cyk khawnghi khawmy benawh, hubatkhqi ce pynoet na cun unawh awm uhy, Judakhqi amik kqih a dawngawh chawh kalh khoep uhy, cawh Jesu ce law nawh cekkhqi anglak lung awh dyih pek khqi hy, “Nami venawh ngaihdingnaak awm seh!” tinak khqi hy.
Men om aftonen, på den samma Sabbathen, då dörrarna voro lyckta, der Lärjungarna voro församlade, för Judarnas rädslos skull, kom Jesus, och stod midt ibland dem, och sade till dem: Frid vare eder.
20 Ve ak awi ak kqawn coengawh, a kut ingkaw a veei ce huh khqi hy. Bawipa ce ami huh awh zeel uhy.
Och när han hade detta sagt, lät han dem se händerna, och sina sido. Då vordo Lärjungarna glade, att de sågo Herran.
21 Jesu ing, “Nami venawh ngaihdingnaak awm seh! Boei ing kai ani tyih amyihna, kai ing nangmih ce ni tyi khqi nyng,” tinak khqi hy.
Då sade Jesus åter till dem: Frid vare eder; såsom Fadren hafver mig sändt, så sänder ock jag eder.
22 Ce ak awi ak kqawn coengawh ang hqi chan nawh ami venawh, “Ciim Myihla hu lah uh.
När han detta sagt hade, blåste han på dem, och sade till dem: Tager den Helga Anda;
23 U a thawlhnaak awm namim qeen boeih taw qeenna awm kawm saw, u a thawlhnaak awm am namim qeen cetaw qeenna am awm kaw,” tinak khqi hy.
Hvilkom I förlåten synderna, dem förlåtas de; och hvilkom I behållen dem, dem äro de behållna.
24 Thlanghqa hlaihih ak khui awhkaw thlang pynoet, (Didymas ami ti) Thomas ce, Jesu a law awh hubatkhqi anglakawh am awm hy.
Men Thomas, en af de tolf, hvilken kallas Tvilling, var icke med dem, när Jesus kom.
25 Cedawngawh hubat ak changkhqi ing, “Bawipa hu unyng,” tina uhy. Cehlai cekkhqi venawh, “A kut awhkaw thicung ngaw ingkaw thicung ing ami hennaak a ngaw ce ka kut ing am kak pui nawh a vei ce ka kut ing am ka zam awhtaw ap cangna kawng nyng,” tinak khqi hy.
Då sade de andre Lärjungarna till honom: Vi sågom Herran. Sade han till dem: Utan jag ser hålen efter spikarna i hans händer, och stinger mitt finger i hålen efter spikarna, och stinger min hand i hans sido, tror jag det icke.
26 Khaw khqih nyn a awm coengawh, hubatkhqi taw ipkhui awh cun tlaih bai uhy, cawhtaw Thomas awm awm lawt hy. Chawh ce kalh hlai uhy, Jesu ce law nawh, cekkhqi anglak lung awh dyih pek khqi hy, “Nami venawh ngaihdingnaak awm seh,” tinak khqi hy,
Och åtta dagar derefter voro åter hans Lärjungar inne, och Thomas med dem; då kom Jesus, vid dörrarna voro lyckta, och stod midt ibland dem, och sade: Frid vare eder.
27 Cekcoengawh Thomas a venawh, “Na kut ing zam nawh, ka kut qawi ve toek lah. Na kut lo nawhtaw ka veei ve zam lah. Koeh upvoet voel nawhtaw cangna hlah,” tina hy.
Sedan sade han till Thomas: Räck hit ditt finger, och ge mina händer, och räck hit dina hand, och stick henne i mina sido; och var icke tvifvelaktig, utan trogen.
28 Thomas ing, “Ka Bawipa ingkaw ka Khawsa na awm hyk ti!” tina hy.
Thomas svarade, och sade till honom: Min Herre, och min Gud.
29 Cawh Jesu ing, “Nang ing nani huh deng awh nik cangna hyk ti, a huh kaana ak cangnaak thlangkhqi taw ami zoseen hy,” tina hy.
Jesus sade till honom: Efter du såg mig, Thoma, tror du; salige äro de som icke se, och dock tro.
30 Jesu ing a hubatkhqi mik huh awh a sai peek, ve cauk khuiawh qee na amak awm ak chang kawpoek kyi ik-oeih khawzah awm hun hy.
Gjorde ock Jesus mång annor tecken, i sina Lärjungars åsyn, som i denna bokene icke äro skrifne.
31 Cehlai nangmih ing Jesu taw Khrih, Khawsa Capa ni, tice cangna unawh ang ming awh hqingnaak ce nami taaknaak thai aham ve ak ca ve qee na awm hy.
Men dessa äro skrifne, på det I tro skolen, att Jesus är Christus, Guds Son; och att I, genom trona, skolen hafva lif i hans Namn.
