Johan 14
1 “Naming ngaih koeh kyi sak uh, Khawsa ypna unawh taw kai awm ni ypna uh.
Och han sade till sina Lärjungar: Edart hjerta vare icke bedröfvadt: Tron I på Gud, så tror ock på mig.
2 Ka Pa awh awmnaak hun khawzah awm hy; ama awm mantaw nik kqawn hly pek khqi hawh nyng. Nangmih aham hun ak sai na cet hly nyng.
I mins Faders hus äro många boningar; om så icke vore, säger jag dock eder, att jag går bort till att bereda eder rum.
3 Nangmih aham hun ka sai coengawh ka awmnaak awh nangmih awm nami awmnaak thai ham, nangmih ak lo na voei law tlaih kawng nyng.
Och om jag än går bort till att bereda eder rum, skall jag likväl komma igen, och taga eder till mig; att hvar jag är, der skolen I ock vara;
4 Ka cehnaak hly hun ce sim uhyk ti,” tinak khqi hy.
Och hvart jag går, veten I, och vägen veten I.
5 Thomas ing a venawh, “Bawipa, hana nu na ceh hly, tice am sim unyng, ikawmyihna lam ce kami simnaak kaw?” tina hy.
Thomas sade till honom: Herre, vi vete icke hvart du går; och huru kunne vi veta vägen?
6 Jesu ing, “Kai taw lam ingkaw awitak ingkaw hqingnaak na awm nyng. Kai am kaataw u awm Pa aven am cet thai kaw.
Jesus sade till honom: Jag är vägen, sanningen och lifvet; ingen kommer till Fadren, utan genom mig.
7 Kai nami ni sim mantaw, ka Pa awm sim voei uk ti. Tuhawh amah ce sim unawh, hu hawh uhyk ti,” tina hy.
Känden I mig, så känden I ju ock min Fader; och nu kännen I honom, och hafven sett honom.
8 Philip ing, “Bawipa, Pa ce nim huh khqi lah, cawhtaw kaimih aham khoek bit kaw,” tina hy.
Philippus sade till honom: Herre, låt oss se Fadren, så hafve vi nog.
9 Jesu ing, “Philip, khawqyt ka ni awm pyi khqi coengawh awm, kai ve nani sim hlan nawh nu? U awm kai anik hu taw Pa ce hu hawh hy. Ikawmyihna, ‘Pa ce nim huh lah,’ na ti?
Sade Jesus till honom: Jag är så lång tid när eder, och du känner mig icke; Philippe, den mig ser, han ser Fadren; och huru säger du: Låt oss se Fadren?
10 Pa ak khuiawh kai awm nyng saw, kai ak khuiawh Pa awm hy, tice am na sim nawh nu? Nangmih a venawh awi kak kqawn law ve kamah poek ing ap kqawn nyng. Kai ak khuiawh ak awm Pa, ing ni vemyihkhqi ve a sai hy.
Tror du icke, att jag är i Fadrenom, och Fadren i mig? Orden, som jag talar till eder, talar jag icke af mig sjelf; Fadren, som är i mig, han gör gerningarna.
11 Pa ak khuiawh kai awm nyng saw kai ak khuiawh Pa awm hy ka tive cangna lah uh; am awhtaw kawpoek kyi ik-oeihkhqi kangna awm cangna lah uh.
Tror mig, att jag är i Fadrenom, och Fadren i mig; eljest, tror mig för gerningarnas skull.
12 Awitak kanik kqawn peek khqi, u awm kaiawh cangnaak ak ta taw kai ing ik-oeih ka saikhqi ve sai lawt kaw. Pa venna kai ka ceh aham a awm hawh dawngawh, vemyihkhqi anglakawh ak bau ngaikhqi awm sai thai kawm uh.
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Den der tror på mig, de gerningar, som jag gör, skall ock han göra; och skall göra större än dessa; ty jag går till Fadren.
13 Capa ing zoeksangnaak ce Pa a venna a khynnaak thai ham, kang ming ing nami thoeh law saqui ce ni pek khqi kawng.
Och allt det I bedjen i mitt Namn, det skall jag göra; på det att Fadren skall prisad varda i Sonenom.
14 Kang ming ing ikaw awm nami thoeh law awhtaw, sai law kawng nyng.
Hvad I bedjen i mitt Namn, det skall jag göra.
15 Kai nami ni lungnaak awhtaw, kak awipeek ve ngai kawm uk ti.
Älsken I mig, så håller min bud.
16 Kai ing Pa doet kawng nyng saw, anih ing nangmih a venawh a poepa na ak awm hly ngaihqep sakkung- (aiōn g165)
Och jag skall bedja Fadren, och han skall gifva eder en annan Hugsvalare, att han skall blifva när eder evinnerliga; (aiōn g165)
17 awitak Myihla ce ni pek khqi kaw. Khawmdek ingtaw anih ce am do thai hy, am hu nawh sim awm am sim hy. Cehlai nangmih ingtaw anih ce sim uhyk ti, nangmih a venawh anih ce awm nawh, nangmih ak khui awh awm awm kaw.
Sanningenes Anda, den verlden icke kan undfå; ty hon ser honom icke, och känner honom icke; men I kännen honom; ty han blifver när eder, och skall vara i eder.
18 Nangmih ce cadahkhqi amyihna amni cehtaak khqi hyt kawng, nangmih a venawh kai law kawng nyng.
Jag skall icke låta eder vara faderlösa; jag skall komma till eder.
19 Iqyt a awm hlanawh, khawmdek ing kai ve amni hu voel qoe kaw, cehlai nangmih ingtaw kai ce ni hu kawm uk ti. Kai ka hqing ak caming nangmih awm hqing lawt kawm uk ti.
Än är en liten tid, och verlden ser mig icke mer. Men I skolen se mig; ty jag lefver; I skolen ock lefva.
20 Ce nyn awhtaw ka Pa ak khuiawh kai awm nyng saw, kai ak khuiawh nangmih awm u hyk ti, nangmih ak khuiawh kai awm nyng, tice sim kawm uk ti.
På den dagen skolen I förstå, att jag är i minom Fader; och I i mig, och jag i eder.
21 U ingawm kak awipeek ce khoem nawh ang ngai awhtaw, anih cetaw kai anik lungnaak thlang ni. Kai anik lungnaak thlang cetaw ka Pa ingawm lungna lawt kaw, kai ingawm anih ce lungna kawng nyng saw a venawh dang pe kawng nyng,” tina hy.
Den min bud hafver, och håller dem, han är den mig älskar; och den mig älskar, han skall varda älskad af minom Fader; och jag skall älska honom, och honom skall jag uppenbara mig.
22 Cawh Juda (Iskariot amni) ing, “Bawipa kawtih kaimih a venawh dang nawh khawmdek a venna taw am nang dang kaw?” tina hy.
Sade till honom Judas, icke den Ischarioth: Herre, hvad är det då, att du skall uppenbara dig oss, och icke verldene?
23 Jesu ing, “U ingawm kai ani lungnaak awhtaw, ka cawngpyinaak ve ngai kaw. Ka Pa ing anih ce lungna kaw, law kawng nih nyng saw anih ce awmnaak im na hawna kawng nih nyng.
Svarade Jesus, och sade till honom: Den mig älskar, han varder hållandes min ord, och min Fader skall älska honom; och vi skole komma till honom, och blifva boende när honom.
24 U awm kai ama nik lungnaak ingtaw, ka cawngpyinaak ve am ngai ti kaw. Vawhkaw awi nangmih ing naming zaak ve kamah a koe amni, kai anik tyikung Pa ak awi ni.
Men den mig icke älskar, han håller icke min ord; och det ordet I hören, är icke mitt, utan Fadrens som mig sändt hafver.
25 Nangmih mi ka awm hui awh vawh ve awi kqawn law nyng.
Detta hafver jag talat till eder, medan jag hafver varit när eder.
26 Cehlai ka Pa ing kai ang ming ing a tyih law hly kawi ngaihqep sakkung, Ciim Myihla ing nangmih ce ik-oeih boeih ni cawngpyi khqi kaw, nangmih a venawh kak kqawn lawkhqi boeih ce ni sim sak khqi tlaih kaw.
Men Hugsvalaren, den Helge Ande, hvilken Fadren skall sända i mitt Namn, han skall lära eder all ting, och påminna eder allt det jag eder sagt hafver.
27 Ngaihqepnaak nami venawh ceh ta nyng, kamah a ngaihqepnaak ni pek khqi nyng; khawmdek ing ani peek khqi amyihna amni pek khqi nyng. Namik kawlung koeh ly uh, kqih awm koeh kqih uh.
Friden låter jag eder; min frid gifver jag eder; icke gifver jag eder, såsom verlden gifver. Edart hjerta vare icke bedröfvadt, ej heller rädes.
28 'Cet nyng saw nami venna voei law tlaih kawng' ka tice za hawh uhyk ti. Kai nami ni lungnaak awhtaw, Ka Pa a venna ka ceh hly ve nami ym ham awm hy, Pa taw kai anglakawh bau khqoet hy.
I hörden, att jag sade eder: Jag går bort, och kommer åter till eder. Haden I mig kär, då gladdens I ju, att jag sade: Jag går till Fadren; ty Fadren är större än jag.
29 Ce ik-oeih a law hlanawh lammaa na nik kqawn pek khqi nyng, cawh ni a law awh namik cangnaak hly.
Och nu sade jag eder det, förr än det sker, att I tro skolen, när det skedt är.
30 Nangmih a venawh awi khawzah ap kqawn hly voel nyng, kawtih ve khawmdek boei ve law hawh kaw. Anih ing kai ikawpna awm amni tina thai ti kaw.
Härefter talar jag icke mycket med eder; ty denna verldenes Förste kommer; och i mig hafver han intet.
31 Cehlai kai ing Pa lungna nyng saw ka Pa ing awi ani peek amyihna ni ik-oeih ka sai tice khawmdek ing a sim ham awm hy. “Law uh, cet hlah u sih,” tinak khqi hy.
Men på det att verlden skall förstå, att jag hafver Fadren kär, och så gör som Fadren mig budit hafver; står upp, låter oss gå hädan.
