Cei 2
1 Pentecost nyn a pha awh hun pynoet awh kutoet na awm boeih uhy.
När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.
2 Kawlhkalh awh khawhli awi amyihna khan nakawng awi ce law nawh a mingmih ang ngawihnaak ipkhui ce be khyp hy.
Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.
3 Cawh thlang pynoet qip ak khanawh lai amyihna ak awm mai ce hu uhy.
Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.
4 Cekkhqi boeih ce Ciim Myihla ing be unawh Myihla ing a pau sak amyihna awihchang na pau uhy.
Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.
5 Cawh khawnghi ak kai awh ak awm Khawsa ak kqih Juda thlangkhqi boeih boeih ce Jerusalem awh awm uhy.
Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.
6 Cek awi ce a ming zaak awh thlang khawzah cun law unawh, thlang boeih ing ce amik awi pau ce amimah ak awina aming zaak awh amik kawpoekna kyi hy.
Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.
7 Thlang boeih ing kawpoek kyi ngaihang doena, “Toek lah uh, vawhkaw awikhqi ve Galili awi boeih am nu?
Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: »Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?
8 Ikawtinawh ni thangpyi awi amyihna ning zaak hy voei?
Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?
9 Thlang vang Parthia khaw, Media ingkaw Elam khaw awhkaw ak awmkhqi; thlang vang taw Mesopotamia, Judah ingkaw Kapadocia, Pontus ingkaw Asia qamawh ak awmkhqi,
Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,
10 Thlang vang bai taw Phrygia ingkaw Pamphylia, Izip ingkaw Libya qam Cyqene khaw keng awhkaw thlangkhqi, Rom khawawh ak awmkhqi ingkaw
i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,
11 (Judakhqi ingkaw Juda phung ak hqutkhqi); Crete ingkaw Arab thlangkhqi na ni awm hlai uhy – Khawsa ak kawpoek kyi ik-oeih sai ve nimah ak awi na ning za boeih thai ve!” ti uhy.
vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar.»
12 Thlang boeih amik kawpoek kyi ing, a kawnglam am zasim thai unawh, “Veve ikawmyih hly hy voei nu? ti unawh doet qu uhy.
Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: »Vad kan detta betyda?»
13 Cawh thlang vang ingtaw qaihnakkhqi unawh, “Misur zuk thai ak quikhqi ni,” ti uhy.
Men somliga drevo gäck med dem och sade: »De äro fulla av sött vin.»
14 Cehlai Piter taw thlanghqa hlaioet khqi mi dyi unawh, anih ing khawteh na ak awi y nawh awi kqawn hy, “Nangmih Juda khawkthlangkhqi ingkaw Jerusalem awh ak awm thlangkhqi boeih aw, ve ve sim unawh kak kqawn ve ngai lah uh.
Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: »I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:
15 Vekkhqi ve nangmih ing namik poek amyihna, zu am qui uhy. Tuhawh mymcang khawnoek kow ni a law hun hy!
Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.
16 Vetaw tawngha Joel ing anak kqawn ceni:
Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:
17 “Khawnghi a dyt tym awh ce, Khawsa ing, thlang boeih ce kang Myihla ing syp kawng nyng saw, nami capakhqi ingkaw nami canukhqi ing awi khypyi kawm uh. Cadawngkhqi ing hatnaak hu kawm usaw, pacawngkhqi ing mang han kawm uh.
'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;
18 Ka tamnaa pakhqi ingkaw ka tamnaa nukhqi ak khan awhawm kang Myihla syp kawng nyng saw, ka awi kqawn kawm uh.
ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
19 Khawhii awh kawpoek kyi themkhqi ingkaw, deklai kaiawh hatnaakkhqi ce nim huh kawng nyng; Thi, mai ingkaw maikhu ing dang sak kawng nyng.
Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Bawipa a khawnghi bau ingkaw boeimangnaak ce a pha hlanawh, Khawmik ce than kawmsaw, pihla ce thi na thoeng kaw.
Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.
21 Cawh u awm Bawipang ming ak khy boeih taw hulna awm kaw,’ a tice ni.
Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'
22 “Nangmih Israel thlangkhqi aw, ve ve ngai lah uh: Nazareth Jesu ce Khawsa ing dyihpyi nawh nangmih a venawh kawpoek kyi them ing hatnaakkhqi ce sai law sak hy, namimah ingawm sim uhyk ti.
I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,
23 Anih ce Khawsa ing khaw khan oepchoeh nawh a sim oepchoeh hawh amyihna, nangmih a kut awh peek nace awm hy; cawh nangmih ing thlakchekhqi ak bawngnaak ing anih ce thinglam awh khing nawh him uhyk ti.
denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.
24 Cehlai anih ce Khawsa ing thihnaak awhkawng thawh sak tlaih nawh, thihnaak ingkaw khy am kqangnaak ak khuiawh kawng loet sak hawh hy, kawtih thihnaak ing anih ce am tu khak thai hy.
Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
25 David ing ak awi kqawn nawh, “Ka haiawh Bawipa ce hu poepa nyng. Ka ngai ama hangnaak aham kak tang benawh awm hy.
Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.
26 Cedawngawh kak kawlung ve zeel nawh kam lai ve ak kaw zeel hy; Ka pum awm ngaih-unaak ing hqing kaw,
Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
27 Ikawtih nang ing phyi khuiawh am nik khawng hyt kawm tiksaw, Nak thlang ciim ce thuh zip aham am ngaih kawp ti. (Hadēs g86)
den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. (Hadēs g86)
28 Nang ing hqingnaak lam ce nani sim sak hawh a dawngawh; Na haiawh zeelnaak ing ni be sak kawp ti,” tinawh kqawn hy.
Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'
29 Koeinaakhqi, pakdam David a kawng ve ak kqih kanaa nami venawh kqawn law nyng; anih ce thi nawh, phyi khui byihna awm hawh hy, ak phyi awm tuhdy ni venawh awm poe hy.
Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.
30 Anih taw tawngha na awm nawh, Khawsa ing a venawh awikam nawh amah a ngawihdoelh awh a cadil thlang pynoet ngawih sak kaw tinawh awi a taak ce sim hy.
Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',
31 Ni hai benawh ak awm law hly kawi ik-oeih ce a sim oepchoeh a dawngawh, anih ce phyi khuiawh am khawng hyt kawmsaw, a pum awm am thu kaw, tinawh Khrih a thawh tlaihnaak akawng ce anak kqawn oepchoeh hawh hy. (Hadēs g86)
därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. (Hadēs g86)
32 Cawhkaw Jesu ce Khawsa ing thawh sak tlaih nawh, cawhkaw ik-oeih ak simpyikung dyihthing na kaimih ve awm unyng.
Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.
33 Pa ak tang benawh zoeksangna awm nawh, Pa ing awi ataak Ciim Myihla ce hu hawh hy, nami huh naming zaak ve ing syypna awm nawh ni.
Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.
34 David ce khawk khan na am kaai hy, anih qoe ing, “Bawipa ing ka Bawipa venawh: 'Kak tang benawh ngawi lah.
Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
35 Na qaalkhqi ce na khawtloeng na ka taak hlan dy,” tinawh anak kqawn hy.
till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.
36 Cedawngawh Israel thlangkhqi boeih ing ve ve sim lah uh: Nangmih ing thinglam awh nami taai Jesu ce Khawsa ing Boei ingkaw Khrih na sai hawh hy,” tinak khqi hy.
Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.»
37 Thlangkhqi ing ce ak awi ce a ming zaak awh, amik kawlung awh sun amyihna za unawh, Piter ingkaw ceityihkhqi venawh, “Koeinaakhqi ikawmyihna nu ka mi ti kaw?” tinawh doet uhy.
När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?»
38 Piter ing, “Thawlh zut unawh taw, thawlh qeenkhaw ngainaak aham, Jesu Khrih ang ming awh baptisma hu boeih uh. Cawhtaw Ciim Myihla themzoe peek ce hu kawm uk ti.
Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
39 Vawhkaw awikamnaak vetaw na mimah aham, nami cakhqi ham ingkaw ak hla nakaw ak awm thlangkhqi boeih – Bawipa nangmih a Khawsa ing ak khy thlangkhqi boeih aham ni,” tinak khqi hy.
Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.»
40 Awih chang khawzah ing a mingmih a venawh ngaihtaaknaak awi kqawn pek khqi hy; a mingmih a venawh, “Vawhkaw ak plam cadilkhiq anglak awhkawng na mimah ingkaw na mimah ce hul qu lah uh,” tinawh kqawncaih pek khqi hy.
Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: »Låten frälsa eder från detta vrånga släkte.»
41 Anih ak awih kqawn ak dokhqi boeih ing baptisma ce hu uhy, ce a nyn awh ce thlang thong thum ing sap khqi hy.
De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.
42 Ceityihkhqi a cawngpyinaak awi ce ngai unawh pawlnengnaak ce ta uhy, phaihpi thek unawh cykcah uhy.
Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.
43 Thlang boeih kqihnaak ing be unawh ceityihkhqi ing kawpoek kyi hatnaakkhqi ce sai uhy.
Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.
44 Ak cangnaak thlangkhqi boeih ing them pynoet na cuut uhy.
Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;
45 Ami khawhthemkhqi ce zawi unawh, ak voethlauh thlangkhqi ce pe uhy.
de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.
46 Myngawi na bawkim awh cun poepa uhy. Im awh phaihpi ce teei unawh kawlung kutoet cana zeelnaak ing ai haih uhy,
Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.
47 Khawsa ce a mim kyihcah coengawh thlang boeih ak kawngaih na khaw sa uhy. Hulnaak ak hukhqi ing Bawipa ing a mingmih ce myngawi na sap khqi hy.
Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.
