< Tingtoeng 119 >

1 BOEIPA kah olkhueng bangla cuemthuek longpuei ah, aka pongpa tah a yoethen pai.
Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
2 A olphong aka kueinah tih lungbuei boeih neh Amah aka tlap rhoek tah a yoethen pai.
Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
3 A thae a hu khaw saii uh pawt tih BOEIPA kah longpuei ah pongpa uh.
de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
4 Na olrhi te rhep ngaithuen sak ham namah loh na uen coeng.
Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
5 Na oltlueh ngaithuen ham ka longpuei mah cikngae uh koinih.
O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
6 Na olpaek boeih te ka paelki vaengah ka yak mahpawh.
Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
7 Na duengnah dongkah tiktamnah te ka awt vanbangla thinko dueng neh nang kan uem eh.
Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
8 Na oltlueh te ka ngaithuen vetih kai he nan hnoo tlaih mahpawh.
Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
9 Na olka bangla khosak ham khaw cadong loh a caehlong te ba nen lae a saelh?
Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
10 Ka lungbuei boeih neh nang kan tlap dongah na olpaek lamloh kai nan palang sak moenih.
Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
11 Nang taengah laihmuh pawt ham na olthui khaw ka lungbuei ah ka khoem coeng.
Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
12 BOEIPA nang tah na yoethen pai. Na oltlueh te kai n'cang puei lah.
Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
13 Na ka lamkah laitloeknah boeih te ka hmui ka lai neh ka tae eh.
Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
14 Boeirhaeng cungkuem dongkah vanbangla na olphong longpuei dongah ka ngaingaih.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
15 Na olrhi dongah ka lolmang tih na caehlong te ka paelki.
Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
16 Na khosing dongah ka naepnoi tih, na ol te ka hnilh pawh.
Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
17 Na sal ham he ham phai lah, ka hing vetih na ol ka ngaithuen bitni.
Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
18 Na olkhueng dongah khobaerhambae te ka paelki van ham khaw ka mik ham phen lah.
Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
19 Kai he diklai hmanah yinlai la ka om cakhaw na olpaek te kai taeng lamloh na thuh moenih.
Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
20 Na laitloeknah dongah hnin takuem ah mueihuenah neh ka hinglu khaw mawth.
Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
21 Na olpaek lamkah aka palang neh thaephoei thinlen rhoek khaw na tluung.
Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
22 Na olphong te ka kueinah dongah kai sokah kokhahnah neh nueihbu he hang khoe lah.
Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
23 Kai taengah mangpa rhoek loh ngolhlung uh tih ca uh cakhaw na sal tah na oltlueh dongah ni a lolmang eh.
Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
24 Na olphong tah ka hlahmaenah neh ka cilsuep hlang rhoek la om.
ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
25 Ka hinglu he laipi khuiah kol cakhaw na ol bangla kai n'hing sak.
Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
26 Ka longpuei he ka tae vaengah kai nan doo tih na oltlueh neh kai n'tukkil lah.
Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
27 Na olrhi kah a longpuei te kai n'yakming lamtah namah kah khobaerhambae dongah ni ka lolmang eh.
Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
28 Ka hinglu he pha-ueknah neh yut cakhaw na ol bangla kai n'thoh lah.
Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
29 A honghi kah longpuei te kai lamloh hoep lamtah na olkhueng neh kai n'rhen lah.
Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
30 Uepomnah longpuei te ka coelh tih na laitloeknah te ka mop.
Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
31 BOEIPA nang kah olphong dongah ka balak tih kai nan yah sak pawh.
Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
32 Ka lungbuei na dangka sak tih na olpaek longpuei ah ka yong.
Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
33 BOEIPA aw na oltlueh longpuei te kai n'thuinuet lamtah a bawt due ka kueinah lah eh.
Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
34 Kai n'yakming sak lamtah na olkhueng te ka kueinah eh. Te vaengah ka lungbuei boeih neh ka ngaithuen bitni.
Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
35 Na olpaek a hawn dongah ka hmae vanbangla te nen te kai n'hoihaeng lah.
Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
36 Mueluemnah ham pawt tih na olphong ham ka lungbuei ham maelh lah.
Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
37 A poeyoek la aka hmu lamloh ka mik hang hoi lamtah na longpuei ah kai hing sak.
Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
38 Nang hinyahnah ham te na sal taengah na olthui cak sak.
Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
39 Namah kah laitloeknah he then tih kai loh ka rhih kokhahnah te m'poeng sak lah.
Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
40 Na olrhi te ks hue coeng he, na duengnah dongah kai n'hing sak lah.
Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
41 BOEIPA aw na olthui vanbangla na sitlohnah neh namah lamkah loeihnah he kai taengla pawk saeh.
Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
42 Na ol dongah ka pangtung coeng dongah kai aka veet kah olka te ka doo van eh.
Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
43 Na laitloeknah dongah ka ngaiuep vanbangla oltak ol he ka ka lamloh rhap huul boel mai.
Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
44 Te dongah na olkhueng ni kumhal duela ka ngaithuen taitu yoeyah eh.
Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
45 Na olrhi te ka toem dongah a mungkung la ka pongpa van bitni.
Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
46 Na olphong te manghai rhoek taengah ka thui bal vetih ka yak mahpawh.
Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
47 Na olpaek dongah ka naepnoi tih ka lungnah.
Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
48 Na olpaek rhoek te ka kut ka phuel. Te te ka lungnah dongah na oltlueh dongah ni ka lolmang eh.
jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
49 Kai nan ngaiuep sak ham khaw na sal taengkah ol he thoelh lah.
Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
50 Te tah kai kah phacipphabaem vaengah ka hloephloeinah la om tih na olthui long ni kai n'hing sak.
Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
51 Thinlen rhoek loh kai n'hnael uh cakhaw na olkhueng lamkah a voel la ka phael moenih.
De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
52 BOEIPA aw khosuen lamkah na laitloeknah te ka poek tih ko ka hlawt.
Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
53 Na olkhueng aka hnoo halang rhoek kongah a ling a lai loh kai n'do coeng.
Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
54 Na oltlueh te kai ham tah ka lampahnah im ah laa la om.
Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
55 BOEIPA aw, khoyin ah na ming ka poek tih na olkhueng te ka ngaithuen.
Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
56 Te te kai taengah om coeng tih na olrhi te ka kueinah.
Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
57 BOEIPA ka hamsum la na ol ngaithuen ham ni ka thui.
Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
58 Lungbuei boeih neh na mikhmuh ah ka nue coeng tih na olthui bangla kai n'rhen lah.
Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
59 Ka longpuei ka moeh tih na olphong taengla ka kho ka hoi.
Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60 Ka tawn uh vetih na olpaek ngaithuen ham ka uelh mahpawh.
Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
61 Halang kah rhuihet loh kai n'hih cakhaw na olkhueng te ka hnilh mahpawh.
De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
62 Na duengnah neh tiktamnah dongah nang uem ham khoyin pathung ah ka thoo.
Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
63 Kai tah nang aka rhih tih na olrhi aka ngaithuen rhoek boeih kah a hui la ka om.
Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
64 BOEIPA nang kah sitlohnah neh diklai khaw hah coeng tih na oltlueh neh kai n'tukkil lah.
Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
65 Na ol bangla BOEIPA na sal taengah a then na saii coeng.
Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
66 Na olpaek te ka tangnah dongah, omih thennah neh mingnah te kai n'tukkil lah.
Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
67 Ka poeih uh hlanah ka taengphael cakhaw na olthui ni ka ngaithuen coeng.
Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
68 Na then tih na voelphoeng dongah na oltlueh te kai n'tukkil lah.
Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
69 A honghi kah thinlen loh kai n'coe thil cakhaw ka lungbuei boeih neh na olrhi ka kueinah coeng.
De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
70 Amih lungbuei te maehtha bangla moelh cakhaw kai tah na olkhueng nen ni ka naepnoi.
Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
71 Kai ham tah m'phaep te khaw hoeikhang mai. Te nen ni na oltlueh te n'tukkil eh.
Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
72 Na ka dongkah olkhueng te kai ham tah sui neh ngun thawngkhat lakah then.
Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
73 Na olpaek ka awt ham ni na kut loh kai n'saii tih, kai m'picai tih kai nan yakming sak.
Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
74 Na ol te ka ngaiuep dongah nang aka rhih rhoek loh kai m'hmuh uh vaengah a kohoe uh.
De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
75 BOEIPA nang kah laitloeknah tah duengnah la om tih uepomnah neh kai nan phaep te ka ming.
HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
76 Na sal taengkah na olthui bangla na sitlohnah tah kai aka hloep la om laeh saeh.
Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
77 Na haidamnah te kai taengla ha pawk saeh lamtah na olkhueng te ka hlahmaenah la ka hing puei eh.
Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
78 Thinlen rhoek loh a honghi neh kai n'khun sak uh te yak uh saeh. Kai tah na olrhi dongah ni ka lolmang eh.
På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
79 Nang aka rhih tih na olphong aka ming la aka ming rhoek tah kai taengla ha mael uh saeh.
Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
80 Kai lungbuei he na oltlueh dongah cuemthuek la a om daengah ni ka yah pawt eh.
Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
81 Namah kah loeihnah dongah ka hinglu a khum vaengah na ol dongah ka ngaiuep.
Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
82 Na olthui te ka mik la kha coeng tih, “Me vaengah nim kai nan hloep eh?” ka ti.
Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: "När vill du trösta mig?"
83 Hmaikhu dongkah tuitang bangla ka om dae na oltlueh te ka hnilh moenih.
Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
84 Na sal kah khohnin tah mebang nim? Kai aka hloem rhoek soah me vaengah nim laitloeknah na saii ve?
Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
85 Thinlen rhoek loh kai hamla rhom a vueh uh te na olkhueng moenih.
De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
86 Na olpaek boeih he uepomnah ni, a poeyoek la kai n'hloem he kai m'bom lah.
Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
87 Pacilpahnai la diklai lamloh kai n'khah uh. Tedae na olrhi te ka hnoo moenih.
De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
88 Na sitlohnah dongah ka hing vetih na ka dongkah olphong te ka ngaithuen bitni.
Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
89 BOEIPA namah kah ol tah vaan ah kumhal duela pai.
Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
90 Na uepomnah tah diklai a soepboe lamloh thawnpuei neh cadilcahma duela cak.
Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
91 Na laitloeknah bangla na sal boeih ham khaw tahae khohnin due cak.
Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
92 Na olkhueng te ka hlahmaenah pawt koinih kamah kah phacipphabaem dongah ni ka paltham eh.
Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
93 Te rhoek rhangneh kai nan hing sak dongah na olrhi te kumhal duela ka hnilh mahpawh.
Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94 Kai he namah ham ni. Na olrhi te ka toem dongah kai he n'khang lah.
Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
95 Kai phae ham halang rhoek loh kai n'lamtawn uh cakhaw na olphong ni ka yakming eh.
På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 Boeih a soepnah he a bawtnah om dae na olpaek tah dangka tangkik tila ka hmuh.
På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
97 Na olkhueng te hnin takuem ka thuepnah ham bahoeng ka lungnah.
Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98 Na olpaek te kai taengah kumhal duela om tih ka thunkha rhoek lakah kai n'cueih sak.
Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99 Na laipainah te ka thuepnah coeng dongah kai aka tukkil boeih lakah n'cangbam.
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Na olrhi te ka kueinah dongah patong rhoek lakah khaw ka yakming.
Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101 Boethae caehlong boeih lamloh ka kho ka tuem daengah ni na ol te ka ngaithuen thai eh.
Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102 Namah loh kai nan thuinuet coeng dongah na laitloeknah lamloh ka phaelh moenih.
Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103 Na olthui he ka dang dong neh ka ka dongah khoitui lakah khaw bahoeng didip.
Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104 Na olrhi lamloh ka yakming tangloeng dongah laithae kah caehlong tah boeih ka thiinah.
Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
105 Na ol tah ka kho ham hmaithoi neh ka hawn ham vangnah la om.
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
106 Na duengnah dongkah laitloeknah te ngaithuen hamla ka toemngam tih ka cak sak coeng.
Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107 Mat ka phaep uh vaengah he BOEIPA aw na ol bangla kai n'hing sak.
Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108 BOEIPA aw ka ka dongkah kothoh he doe mai lamtah na laitloeknah te kai n'tukkil lah.
Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
109 Ka hinglu he ka kut khuiah om taitu dae na olkhueng te ka hnilh mahpawh.
Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
110 Halang rhoek loh kai hamla pael phoh cakhaw na olrhi lamloh kho ka hmang moenih.
De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
111 Kumhal due ka lungbuei omngaihnah ham na olphong te ka pang coeng.
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112 Na oltloek te kumhal a bawt bawt duela vai ham ni ka lungbuei ka maelh.
Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
113 Cikcoknah te ka hmuhuet tih, na olkhueng te ka lungnah.
Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
114 Ka hlipyingnah neh ka photling tah namah tih, na ol dongah ka ngaiuep.
Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
115 Thaehuet rhoek te kai lamloh nong lamtah ka Pathen kah olpaek te ka kueinah eh.
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116 Na olthui bangla kai nan talong daengah ni ka hing vetih ka ngaiuepnah lamloh kai nan yah sak pawt eh.
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117 Kai nan duel daengah ni ka daem vetih na oltloeh te ka mang thil taitu eh.
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118 Amih kah a huep he a honghi la a om dongah na oltlueh lamloh aka palang rhoek boeih te suntlae.
Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119 Diklai halang boeih te aek la na kangkuen sak tangloeng dongah ni na olphong te ka lungnah.
Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120 Na taengah birhihnah neh ka saa khaw poeng hu tih na laitloeknah te ka rhih.
Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121 Tiktamnah neh duengnah ka saii dongah kai aka hnaemtaek rhoek taengla kai nan voei pawh.
Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122 Na sal kah a then te rhikhang lamtah thinlen loh kai hnaemtaek boel saeh.
Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123 Namah kah khangnah dong neh na duengnah olthui dongah ka mik kha coeng.
Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124 Na sitlohnah bangla na sal taengah saii lamtah na oltlueh te kai n'tukkil lah.
Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125 Na sal kai he kamah nan yakming sak daengah ni na olphong te ka ming eh.
Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126 BOEIPA aw, na olkhueng a phae uh dongah saii ham khaw a tue a pha coeng.
Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127 Te dongah na olpaek tah sui lakah khaw suicilh lakah khaw ka lungnah.
Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
128 Olrhi boeih he boeih ka dueng sak tangloeng dongah laithae caehlong tah boeih ka thiinah.
Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
129 Na olphong rhoek he khobaerhambae tangloeng dongah ni ka hinglu khaw a kueinah.
Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
130 Na ol kah khohue loh a sae vaengah hlangyoe rhoek pataeng a yakming sak.
När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131 Ka ka te ka ang tih na olpaek te mam ham ka rhingda.
Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132 Na ming aka lungnah rhoek taengkah laitloeknah vanbangla kai taengla ha hooi lamtah kai n'rhen lah.
Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
133 Na olthui bangla ka khokan he cikngae sak lamtah boethae boeih loh kai soah taemrhai boel saeh.
Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
134 Hlang kah hnaemtaeknah lamloh kai n'lat lamtah na olrhi te ka ngaithuen eh.
Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
135 Na maelhmai te na sal taengah sae sak lamtah na oltlueh te kai n'cang puei lah.
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
136 Na olkhueng te a ngaithuen uh pawt dongah ka mik dongkah sokca tui loh long.
Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
137 BOEIPA nang na dueng dongah na laitloeknah khaw thuem.
HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
138 Na olphong kah duengnah neh uepomnah tangkik te khaw na uen.
Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
139 Ka rhal rhoek loh na ol a hnilh uh dongah ka thatlainah loh kamah n'thah.
Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
140 Na olthui he a cae payik coeng dongah na sal long khaw a lungnah.
Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
141 Kai canoi dongah n'hnaep cakhaw na olrhi te ka hnilh moenih.
Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Na duengnah tah kumhal ham duengnah la om tih na olkhueng khaw oltak la om.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Rhal neh a caeknah loh kai soah ha thoeng dae na olpaek tah kai kah hlahmaenah la om.
Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
144 Na olphong kah duengnah te kumhal duela kai m'ming sak lamtah ka hing puei eh.
Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
145 Lungbuei boeih neh kang khue vaengah kai n'doo lamtah BOEIPA nang kah oltlueh te ka kueinah eh.
Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146 Nang kang khue vaengah kai n'khang lamtah na olphong te ka ngaithuen eh.
Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 Hlaemhmah hlanah ka kun tih ka pang he na ol dongkah na ol te ni ka ngaiuep.
Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148 Na olthui dongah lolmang hamla hlaemhmah ah ka mik ca.
Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149 Na sitlohnah bangla ka ol hnatun lamtah BOEIPA aw na laitloeknah bangla kai n'hing sak.
Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 Khonuen rhamtat aka hloem rhoek te capit uh cakhaw na olkhueng lamloh lakhla uh.
Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
151 BOEIPA namah na yoei dongah na olpaek boeih khaw oltak la om.
Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
152 Na olphong lamloh kumhal duela na suen te hlamat ah ni ka ming coeng.
Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
153 Na olkhueng te ka hnilh pawt dongah kai kah phacipphabaem he hmu lamtah kai n'pumcum sak lah.
Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
154 Kai kah tuituknah te rhoe laeh, na olthui bangla kai n'tlan lamtah kai n'hing sak lah.
Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 Halang taeng lamloh khangnah a hla te khaw na oltlueh a toem uh pawt dongah ni.
Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 Na haidamnah he a len dongah BOEIPA aw na laitloeknah bangla kai n'hing sak.
HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 Kai aka hloem rhoek neh ka rhal khaw yet dae na olphong lamloh ka phaelh moenih.
Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 Na olthui a ngaithuen uh pawt dongah hnukpoh te ka hmuh vaengah ka ko-oek.
När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 Na olrhi ka lungnah te hmu lamtah BOEIPA aw na sitlohnah bangla kai n'hing sak.
Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 Na ol tah oltak boeilu la om tih na duengnah dongkah laitloeknah boeih kumhal duela cak.
Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
161 Mangpa rhoek loh lunglilungla la kai n'hloem uh cakhaw na ol phoeikah na ol dongkah ni ka lungbuei loh a rhih.
Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 Na olthui dongah tah kutbuem muep aka dang bangla ka ngaingaih.
Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
163 Na olkhueng ka lungnah dongah laithae he ka thiinah tih ka tuei.
Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
164 Na duengnah dongkah laitloeknah dongah namah te hnin at ah voeirhih kan thangthen.
Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
165 Na olkhueng aka lungnah rhoek ham ngaimongnah yet tih amih taengah hmuitoel khaw om pawh.
Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 Namah kah khangnah te ka lamso dongah BOEIPA aw na olpaek te ka vai.
Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
167 Na olphong te muep ka lungnah dongah ka hinglu te a ngaithuen.
Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
168 Namah hmaikah ka longpuei boeih ham na olrhi neh na olphong ni ka ngaithuen.
Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
169 Ka tamlung loh BOEIPA namah mikhmuh la ha pawk saeh lamtah na ol bangla kai n'yakming sak.
HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
170 Kai kah lungmacil loh na mikhmuh la ha pawk saeh lamtah na olthui bangla kai n'huul lah.
Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
171 Na oltlueh te kai nan cang puei dongah ka hmuilai kah koehnah he phuet saeh.
Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
172 Namah kah duengnah olpaek boeih dongah na olthui te ka hmuilai loh doo saeh.
Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 Na olrhi te ka coelh coeng dongah na kut te kaiaka bom la om saeh.
Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
174 BOEIPA nang kah khangnah te ka hue dongah na olkhueng ni ka hlahmaenah coeng.
Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
175 Ka hinglu he a hing daengah ni nang n'thangthen vetih na laitloeknah loh kai n'bom eh.
Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
176 Tu bangla kho ka hmang tih ka milh dae, na sal he na olpaek ka hnilh pawt dongah n'tlap lah.
Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.

< Tingtoeng 119 >