Tingtoeng 105
1 BOEIPA te uem uh lah. A ming te khue uh lah. A khoboe te pilnam rhoek taengah tukkil uh lah.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Amah te hlai uh lah. Amah te tingtoeng uh lamtah amah kah khobaerhambae boeih te lolmang taeng uh lah.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 A ming cim neh thangthen uh lamtah, BOEIPA aka tlap rhoek kah a lungbuei tah a kohoe saeh.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 BOEIPA neh amah kah a sarhi te tlap lah. A maelhmai khaw tlap taitu lah.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 A kopoekrhainah a saii neh a ka dongkah laitloeknah bangla anih khobaerhambae khaw,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 A sal Abraham tiingan neh a coelh Jakob koca rhoek loh thoelh uh lah.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 BOEIPA amah ni mamih kah Pathen coeng. A laitloeknah khaw diklai pum ah om.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 A paipi tekumhal duela a thoelh dongah cadilcahma thawngkhat ham olka a uen.
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 Abraham neh Isaak taengah a saii a olhlo te,
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Jakob taengah oltlueh la, Israel taengah kumhal paipi la a sut pah.
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 Te dongah, “Kanaan kho rhi te na rho la nang taengah kam paek ni,” na ti nah.
han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
12 A hlang kah hlangmi te a sii la om pueng tih, a khuiah bakuep uh.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Te vaengah namtom taeng lamkah namtom taengla, ram pakhat lamkah pilnam pakhat taengla poengdoe uh.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Amih aka hnaemtaek ham hlang khueh pah pawt tih amih kongah manghai rhoek khaw a tluung pah.
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 Ka koelh soah ben boel lamtah ka tonghma rhoek te thaehuet thil boeh,” a ti nah.
"Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
16 Khokha a khue vaengah kho khuiah conghol neh caak boeih te a phae pah.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 Amih hmai kah a tueih hlang, Joseph te sal bangla a yoih.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 A kho te hlong neh a phaep pah uh a hinglu ah thicung loh a toeh.
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 A olthui a thoeng tue a pha due BOEIPA kah olthui loh ol loh anih te a cil a poe.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Manghai loh a tah dongah pilnam aka taem loh anih a doek tih a hlah.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Amah im kah boei neh a hnopai boeih aka taemrhai hamla,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 A hinglu bangla a mangpa rhoek te khoh tih a hamca rhoek te cueih sak ham te a khueh.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Te vaengah Israel loh Egypt la kun tih Jakob loh Ham kho ah bakuep.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Tedae a pilnam te muep a pungtai sak tih a rhal rhoek lakah a yet sak.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 BOEIPA loh a sal rhoek te rhaithi sak tih, a pilnam aka hmuhuet ham Egypt rhoek kah lungbuei te a maelh pah.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 A sal Moses neh anih ham a coelh Aron te a tueih.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Amih rhoi loh Egypt rhoek taengah Boeipa kah miknoek olka a tueng sak rhoi tih, Ham kho ah khaw kopoekrhai hno te a tueng sak rhoi.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Khohmuep a tueih tih a hmuep sak dongah Boeipa kah olthui olka te koek uh thai pawh.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 A tui te thii la a poeh sak tih a nga khaw a duek sak.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 A kho kah bukak rhoek te a manghai rhoek kah imkhui la a khae sak.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Amah loh a uen tih a khorhi tom ah pil neh pilhlip uihli tlung.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Khonal te rhael la a poeh sak tih a kho ah hmaisai hmai la coeng.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 A misur neh a thaibu te khaw a haih pah tih a khorhi kah thing te a khaem pah.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 A uen bal tih kaisih neh lungang te tae na pawt la halo.
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 Te vaengah a kho kah baelhing boeih a caak tih a khohmuen kah a thaihtae khaw a caak pah.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 A kho khuikah caming boeih neh a thahuem boeih khuikah a thaihcuek te a ngawn pah.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Te vaengah amih te cak neh, sui neh ham pawk puei dongah amah koca rhoek khuikah tah paloe pawh.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Amih Egypt rhoek te birhihnah loh a vuei tih amih rhoek a nong vaengah a kohoe uh.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Himbaiyan bangla cingmai a yaal pah tih khoyin ah hmai a vang pah.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 A bih vaengah tanghuem a khuen pah tih vaan kah buh te amih a kum sak.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Lungpang a ong vaengah tui ha phuet tih rhamrhae ah tuiva la a long sak te,
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 a sal Abraham taengkah a olkhueh cim te a poek dongah ni.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 A pilnam khaw omngaihnah tamlung a coelh neh a khuen.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Te vaengah namtu rhoek kah a thakthaenah namtom khohmuen te a paek tih a pang uh te,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 a oltlueh ngaithuen sak ham neh a olkhueng te kueinah sak ham ni. BOEIPA te thangthen lah.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
