Olcueih 27

1 Thangvuen khohnin ham te yan boeh, khohnin pakhat loh mebang hang khuen ham khaw na ming moenih.

Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.

2 Hlanglak loh nang n'thangthen saeh lamtah, namah kah ka long boel saeh. Kholong long saeh lamtah, namah kah hmuilai long boel saeh.

Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.

3 Lungto kah a rhih neh laivin kah a khiing khaw om. Te rhoi lakkah hlang ang kah konoinah tah rhih.

Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.

4 Kosi kah a muennah neh thintoek lungpook khaw tho coeng dae, thatlainah hmai ah ulae aka pai thai?

Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?

5 Hmantang kah toelthamnah he, aka thuh uh lungnah lakah then.

Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.

6 Lungnah dongah hlang loh n'tloh sak tah tangnah ham om dae, lunguet kah moknah tah rhoekoe.

Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.

7 Aka hah kah hinglu loh khoilitui pataeng a suntlae dae, aka pongnaeng kah hinglu long tah khahing khaw boeih a didip sak.

Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.

8 A hmuen lamkah aka poeng hlang khaw, a bu dong lamkah aka coe vaa bangla om.

Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.

9 Situi neh bo-ul loh lungbuei ko a hoe sak. Hinglu dongkah cilsuep loh a hui taengah olding la om.

Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.

10 Namah hui neh olrhoep khaw na pa kah a hui khaw hnoo boeh. Rhainah hnin ah na manuca kah im te na cet pawt ve ne. A hla kah manuca lakah a yoei kah na imben te then ngai.

Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.

11 Ka ca nang cueih lamtah ka lungbuei a kohoe saeh. Te daengah ni kai aka veet te ol ka thuung thai eh.

Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.

12 Aka thaai long tah boethae a hmuh vaengah a thuh tak, hlangyoe rhoek long tah a paan uh dongah lai a sah uh.

Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

13 Hlanglak kah rhi a khang pah vaengah a himbai mah lo saeh, kholong nu ham atah a laikoi pa akhaw.

Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.

14 Mincang a thoh neh ol ue la a hui yoethen aka pae khaw, anih te rhunkhuennah lamni a nawt eh.

Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.

15 Hohmuhnah neh olpungkacan nu khaw, tlanbuk hnin vaengkah tuicip a puh neh vai uh.

Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.

16 Anih aka khoem te khohli aka khoem bangla, a bantang kut bueng neh situi aka paco bangla om.

Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.

17 Thi te thi loh a haat sak bangla, hlang khaw a hui kah mikhmuh long ni a haat sak.

Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.

18 Thaibu aka kueinah loh a thaih a caak vetih, a boei kah bitat aka ngaithuen te a thangpom ni.

Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.

19 Tui sokah maelhmai neh a maelhmai a loh uh bangla, hlang kah lungbuei he hlang taeng long ni a tueng.

Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.

20 Saelkhui neh Abaddon, Abaddon long tah hah rhoi tlaih pawh. Hlang kah a mik he khaw hah tlaih pawh. (Sheol h7585)

Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)

21 Cak hamla cak am, sui hamla hmai-ulh om dae, hlang tah a ka dongkah a hoemnah minguh.

Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.

22 Hlang ang te sum khuikah canghum lakli ah sumkhal neh na daeng cakhaw a khui lamkah a anglat te coe mahpawh.

Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.

23 Na boiva kah a hmuethma te ming rhoe ming lah, tuping taengla na lungbuei te khueh.

Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.

24 Khohrhang he kumhal ham moenih, rhuisam khaw cadilcahma kah cadilcahma, tekah cadilcahma patoeng duela nguel mahpawh.

Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?

25 Sulrham khaw tlaai, toian khaw poe dae tlang kah baelhing bangla a coi uh.

När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,

26 Tuca rhoek te na pueinak la, kikong te khohmuen phu la om.

då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;

27 Maae suktui carhil ngawn tah na buh la om. na imkhui ham khaw buh la, na hula ham khaw hingnah la coeng.

då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.