< Olcueih 24 >

1 Hlang thae rhoek taengah thatlai boeh. Amih taengah om hamla nai rhoe nai boeh.
悪を行う人をうらやんではならない、また彼らと共におることを願ってはならない。
2 Amih kah lungbuei loh rhoelrhanah te a taeng tih, a hmuilai loh thakthaenah ni a thui.
彼らはその心に強奪を計り、そのくちびるに人をそこなうことを語るからである。
3 Cueihnah neh im a sak tih a lungcuei neh a thoh.
家は知恵によって建てられ、悟りによって堅くせられ、
4 Mingnah loh boeirhaeng neh a kuel a ka, a naep a noi boeih khaw imkhui ah a khawk sak.
また、へやは知識によってさまざまの尊く、麗しい宝で満たされる。
5 Cueih he tah hlang kah sarhi la om tih, mingnah loh hlang kah thadueng a cong pah.
知恵ある者は強い人よりも強く、知識ある人は力ある人よりも強い。
6 Caemtloek vaengah nang hamla a niing hang hol vetih, uentonah cungkuem neh loeihnah hang khueh ni.
良い指揮によって戦いをすることができ、勝利は多くの議する者がいるからである。
7 Cueihnah he aka ang ham tah sang aih. Vongka ah a ka a ong pah moenih.
知恵は高くて愚かな者の及ぶところではない、愚かな者は門で口を開くことができない。
8 Thaehuet ham aka moeh tah, “Tangkhuepnah boei,” la a khue uh ni.
悪を行うことを計る者を人はいたずら者ととなえる。
9 Anglat kah a tholh khaw khonuen rhamtat, hmuiyoi hlang khaw tueilaehkoi ni.
愚かな者の計るところは罪であり、あざける者は人に憎まれる。
10 Citcai tue vaengah na tahah tih, na thadueng khaw tla.
もしあなたが悩みの日に気をくじくならば、あなたの力は弱い。
11 Duek sak ham a khuen uh te huul uh laeh, ngawnnah la aka yalh te khaw hloh uh laeh.
死地にひかれゆく者を助け出せ、滅びによろめきゆく者を救え。
12 “Ka ming uh moenih ko he,” na ti cakhaw, amah loh lungbuei a khiinglang tih yakming mahpawt a? Na hinglu aka kueinah loh a ming ta. Te dongah hlang he amah kah bisai bangla a thuung ni ta.
あなたが、われわれはこれを知らなかったといっても、心をはかる者はそれを悟らないであろうか。あなたの魂を守る者はそれを知らないであろうか。彼はおのおのの行いにより、人に報いないであろうか。
13 Ka ca, khoitui tah then tih ca lah. Khoilitui tah na ka dongah didip ta.
わが子よ、蜜を食べよ、これは良いものである、また、蜂の巣のしたたりはあなたの口に甘い。
14 Cueihnah te na hinglu ham ming van lah. Na hmuh atah na hmailong khui vetih, na ngaiuepnah khaw yoe mahpawh.
知恵もあなたの魂にはそのようであることを知れ。それを得るならば、かならず報いがあって、あなたの望みは、すたらない。
15 Halang aw, hlang dueng tolkhoeng ke rhongngol thil boeh, a kolhmuen te khaw rhoelrhak pah boeh.
悪しき者がするように、正しい者の家をうかがってはならない、その住む所に乱暴をしてはならない。
16 Aka dueng tah voei rhih a cungku akhaw koep thoo dae, halang rhoek tah yoethae nen ni a tongtah uh.
正しい者は七たび倒れても、また起きあがる、しかし、悪しき者は災によって滅びる。
17 Na thunkha, na thunkha te a cungku vaengah kokhahnah boeh, a paloe vaengah khaw na lungbuei omngaih sak boeh.
あなたのあだが倒れるとき楽しんではならない、彼のつまずくとき心に喜んではならない。
18 BOEIPA loh a hmuh vaengah a mik lolh vetih, anih taengkah a thintoek te vik lat ve.
主はそれを見て悪いこととし、その怒りを彼から転じられる。
19 Thaehuet dongah sai boeh. Halang rhoek taengah khaw thatlai boeh.
悪を行う者のゆえに心を悩ましてはならない、よこしまな者をうらやんではならない。
20 Boethae ham a hmailong a khui pah moenih, halang kah hmaithoi khaw a thih pah ni.
悪しき者には後の良い報いはない、よこしまな者のともしびは消される。
21 Ka ca, BOEIPA khaw, manghai khaw rhih lah. Aka thovael neh pitpom boeh.
わが子よ、主と王とを恐れよ、そのいずれにも不従順であってはならない。
22 Amih te rhainah loh buengrhuet a pai thil vetih, amih rhoi kah yoethaenah te ulong a ming?
その災はたちまち起るからである。この二つの者からくる滅びをだれが知り得ようか。
23 He rhoek khaw hlang cueih kah a hut ni. Laitloeknah dongah maelhmai loha sak khaw then pawh.
これらもまた知恵ある者の箴言である。片寄ったさばきをするのは、よくない。
24 Halang te, “Na dueng,” aka ti nah tah, amah te pilnam loh a tap vetih, namtu loh kosi a sah thil ni.
悪しき者に向かって、「あなたは正しい」という者を、人々はのろい、諸民は憎む。
25 Tedae amih aka tluung rhoek te hoel ti vetih, a soah yoethennah hnothen loh a thoeng pah ni.
悪しき者をせめる者は恵みを得る、また幸福が与えられる。
26 Langya la olka aka mael tah, a hmuilai te a mok pah.
正しい答をする者は、くちびるに、口づけするのである。
27 Na bibi te vongvoel ah khaw cikngae sak. Anih te a hnukah na lo ah a sikim phoeiah na im te thoh.
外で、あなたの仕事を整え、畑で、すべての物をおのれのために備え、その後あなたの家を建てるがよい。
28 Na hui te ahong mai neh laipai la om thil boeh. Namah kah hmuilai neh na hloih a?
ゆえなく隣り人に敵して、証言をしてはならない、くちびるをもって欺いてはならない。
29 “Kai taengah a saii bangla amah te ka saii van ni, hlang te amah kah bisai bangla ka thuung ni,” ti boeh.
「彼がわたしにしたように、わたしも彼にしよう、わたしは人がしたところにしたがって、その人に報いよう」と言ってはならない。
30 Kolhnaw hlang kah lohma longah khaw, lungbuei aka talh hlang kah misur taengah khaw ka cet coeng.
わたしはなまけ者の畑のそばと、知恵のない人のぶどう畑のそばを通ってみたが、
31 Lo pum ah dohui daih tih, canghli ah lota loh a thing. A vongtung dongkah lungto khaw a koengloeng coeng ke.
いばらが一面に生え、あざみがその地面をおおい、その石がきはくずれていた。
32 Ka hmuh vaengah kai long tah, ka lungbuei ah ka khueh tih, ka sawt vaengah thuituennah la ka loh.
わたしはこれをみて心をとどめ、これを見て教訓を得た。
33 Bet ip, bet ngam, kut bet a poem neh yalh pahoi.
「しばらく眠り、しばらくまどろみ、手をこまぬいて、またしばらく休む」。
34 Te vaengah na khodaeng loh aka cetpaitai bangla, na tloelnah loh photling aka bai hlang bangla ha pawk.
それゆえ、貧しさは盗びとのように、あなたに来、乏しさは、つわもののように、あなたに来る。

< Olcueih 24 >