Lampahnah 31
1 BOEIPA loh Moses te a voek tih,
Och HERREN talade till Mose och sade:
2 “Na pilnam te coi lamtah Israel ca rhoek kah tawnlohnah neh Median soah phulo laeh,” a ti nah.
"Kräv ut hämnd för Israels barn midjaniterna; sedan skall du samlas till dina fäder.
3 Te dongah Moses loh pilnam te a voek tih, “Na taeng lamkah hlang rhoek te caempuei la pumcum saeh lamtah Midian soah BOEIPA kah tawnlohnah paek ham Midian cuuk uh thil saeh.
Då talade Mose till folket och sade: "Låten en del av edra män väpna sig till strid; dessa skola tåga mot Midjan och utföra HERRENS hämnd på Midjan.
4 Israel koca boeih khui lamloh koca khat ah thawng khat, koca khat ah thawng khat rhip te caempuei la tueih uh,” a ti nah.
Tusen man ur var och en särskild av Israels alla stammar skolen I sända ut i striden."
5 Te dongah Israel a thawng a thawng khui lamloh koca khat ah thawng khat te hol uh tih thawng hlai nit te caempuei la pumcum uh.
Så avlämnades då ur Israels ätter tusen man av var stam: tolv tusen man, väpnade till strid.
6 Te phoeiah Moses loh amih koca pakhat lamkah thawng te caempuei la a tueih. Te vaengah khosoih Eleazar capa Phinekha khaw a kut dongkah hmuencim hnopai neh tamlung olueng neh caempuei la cet.
Och Mose sände dessa, tusen man av var stam, ut i striden; han sände med dem Pinehas, prästen Eleasars son, ut i striden, och denne tog med sig de heliga redskapen och larmtrumpeterna.
7 Te dongah BOEIPA loh Moses te a uen bangla Midian te a muk uh tih tongpa boeih te a ngawn uh.
Och de gingo till strids emot Midjan, såsom HERREN hade bjudit Mose, och dräpte allt mankön.
8 Midian manghai rhoek te khaw amih kah rhok dongah a ngawn uh. Midian manghai panga, Evi neh Rekem khaw, Zur neh Hur khaw, Reba neh Beor capa Balaam khaw cunghang neh a ngawn uh.
Och jämte andra som då blevo slagna av dem dräptes ock de midjanitiska konungarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reba, fem midjanitiska konungar; Bileam, Beors son, dräpte de ock med svärd.
9 Israel ca rhoek loh Midian kah huta camoe khaw a rhamsa boeih neh a boiva boeih a mawt uh tih a thadueng boeih khaw a poelyoe pauh.
Och Israels barn förde Midjans kvinnor och barn bort såsom fångar; och alla deras dragare och all deras boskap och allt deras övriga gods togo de såsom byte.
10 Amih kah tolrhum lakli, a khopuei boeih neh a lumim boeih khaw hmai neh a hoeh pauh.
Och alla deras städer, i de trakter där de bodde, och alla deras tältläger brände de upp i eld.
11 Kutbuem boeih khaw, hlang neh rhamsa dongkah a hnorhawt boeih khaw a khuen uh.
Och de togo med sig allt bytet, och allt vad de hade rövat, både människor och boskap.
12 Te phoeiah tamna neh kutbuem hnorhawt te khaw Jerikho kah Jordan kaep, Moab kolken kah rhaehhmuen kah Moses taeng neh khosoih Eleazar taengah, Israel ca rhaengpuei taengla a khuen uh.
Och de förde fångarna och det rövade och bytet fram till Mose och prästen Eleasar och Israels barns menighet i lägret på Moabs hedar, som ligga vid Jordan mitt emot Jeriko.
13 Moses, khosoih Eleazar neh rhaengpuei kah khoboei boeih khaw amih doe hamla rhaehhmuen vongvoel la tawn uh.
Och Mose och prästen Eleasar och alla menighetens hövdingar gingo dem till mötes utanför lägret.
14 Tedae caem aka soep thawng khat mangpa rhoek neh caempuei caemtloek lamkah aka pawk yakhat mangpa taengah Moses a thintoek.
Men Mose förtörnades på krigsbefälet, över- och underhövitsmännen, när de kommo tillbaka från sitt krigståg.
15 Te phoeiah amih te Moses loh, “Huta tah boeih na hlun uh nama?”.
Mose sade till dem: "Haven I då låtit alla kvinnorna leva?
16 Peor kah olka dongah BOEIPA taeng lamloh boekoeknah la hol uh ham Balaam kah ol lamloh Israel ca rhoek taengla amih ha pawk coeng ne. Te dongah ni lucik loh BOEIPA kah hlangboel a tlak thil.
Det var ju de som, på Bileams inrådan, förledde Israels barn till att begå otrohet mot HERREN i saken med Peor, och som därigenom vållade att en hemsökelse kom över HERRENS menighet.
17 Te dongah camoe lakli kah tongpa boeih te ngawn uh lamtah tongpa kah thingkong dongah tongpa aka ming huta boeih khaw ngawn uh.
Så dräpen nu alla gossebarn, och dräpen alla kvinnor som hava haft med män, med mankön, att skaffa.
18 Tedae huta khuiah khaw tongpa kah thingkong aka ming hlan camoe boeih tah namamih ham hlun uh.
Men alla flickebarn som icke hava haft med mankön att skaffa, dem mån I låta leva för eder räkning.
19 Nangmih hinglu aka ngawn boeih neh rhok aka ben boeih tah hnin rhih khuiah rhaehhmuen vongvoel la rhaeh uh. A hnin thum neh a hnin rhih dongah namamih neh na tamna te khaw cilpoe uh.
Själva skolen I nu lägra eder utanför lägret, i sju dagar. Var och en av eder som har dräpt någon människa, och var och en som har kommit vid någon slagen skall rena sig på tredje dagen och på sjunde dagen -- såväl I själva som edra fångar.
20 Himbai boeih neh maehpho dongkah hnopai boeih, maae lamkah bitat boeih neh thing hnopai boeih khaw cilpoe uh,” a ti nah.
Alla kläder och allt som är förfärdigat av skinn och allt som är gjort av gethår och alla redskap av trä skolen I ock rena åt eder."
21 BOEIPA loh Moses taengah a uen bangla olkhueng dongkah khosing he, khosoih Eleazar loh caemtloek la aka cet caempuei hlang rhoek taengah,
Och prästen Eleasar sade till stridsmännen som hade deltagit i kriget: Detta är den lagstadga som HERREN har givit Mose:
22 “Sui neh cak, rhohum, thi, samphae neh kawnlawk,
Guld och silver, koppar, järn, tenn och bly,
23 Hmai aka khoeng hno boeih tah hmai ah caeh sak uh lamtah caihcil bitni. Pumom tui neh cilpoe saeh lamtah hmai loh a khoeng pawt boeih tahtui dongah caeh sak uh.
allt sådant som tål eld, skolen I låta gå genom eld, så bliver det rent; dock bör det tillika renas med stänkelsevatten. Men allt som icke tål eld skolen I låta gå genom vatten.
24 A hnin rhih dongah na himbai te na suk uh tih na caihcil uh phoeiah rhaehhmuen la kun uh,” a ti nah.
Och I skolen två edra kläder på sjunde dagen, så bliven I rena; därefter fån I gå in i lägret.
25 BOEIPA loh Moses te a voek tih,
Och HERREN talade till Mose och sade:
26 Hnorhawt dongkah hlangmi te, na hlang kah tamna neh rhamsa khaw, khosoih Eleazar neh rhaengpuei kah a napa rhoek hlangmi khaw tae uh.
Över det tagna rovet, både människor och boskap, skall du göra en beräkning, du tillsammans med prästen Eleasar och huvudmännen för menighetens familjer;
27 Caempuei la a khuen tih caem aka tu laklo neh rhaengpuei boeih laklo ah hnorhawt te tael pah.
sedan skall du dela rovet i två delar, mellan de krigare som hava varit med i striden och hela den övriga menigheten.
28 Caempuei la aka cet caemtloek hlang rhoek khui lamloh ya nga vaengah hinglu pakhat tah hlang khaw, saelhung khaw, laak khaw, boiva khaw BOEIPA taengah mangmu la tloeng.
Och du skall låta det krigsfolk som har varit med i striden giva var femhundrade av människor, fäkreatur, åsnor och får såsom skatt åt HERREN.
29 A rhakthuem te lo lamtah BOEIPA kah khosaa la khosoih Eleazar ham pae.
Så mycket skall tagas av den hälft som tillfaller dem, och du skall giva detta åt prästen Eleasar såsom en gärd åt HERREN.
30 Israel ca rhoek kah te a rhakthuem ah coelh pah. Sawmnga lamloh pakhat tah hlang khaw, saelhung khaw, laak khaw, boiva khaw, rhamsa khaw boeih tu lamtah BOEIPA kah dungtlungim loh a kuek aka ngaithuen Levi taengah pae,” a ti nah.
Men ur den hälft som tillfaller de övriga israeliterna skall du uttaga var femtionde av människor, sammalunda av fäkreatur, åsnor och får, korteligen, av all boskap, och detta skall du giva åt leviterna, som det åligger att iakttaga vad som är att iakttaga vid HERRENS tabernakel.
31 BOEIPA loh Moses a uen vanbangla Moses neh khosoih Eleazar loh a saii.
Och Mose och prästen Eleasar gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose.
32 Caempuei pilnam loh a poelyoe hnorhawt dong lamloh maeh coih la aka om he boiva he thawng ya rhuk neh thawng sawmrhih thawng nga,
Och rovet, nämligen återstoden av det byte som krigsfolket hade tagit utgjorde: av får sex hundra sjuttiofem tusen,
33 saelhung thawng sawmrhih neh thawng hnih,
av fäkreatur sjuttiotvå tusen,
34 Laak thawng sawmrhuk neh thawng khat lo.
av åsnor sextioett tusen,
35 Hlang kah hinglu khaw tongpa kah thingkong aka ming pawh huta he a pum la hinglu thawng sawmthum thawng nit lo.
och av människor, sådana kvinnor som icke hade haft med mankön att skaffa, tillsammans trettiotvå tusen personer.
36 Caempuei la aka kun kah hamsum rhakthuem he a pum la boiva thawng ya thum neh thawng sawmthum thawng rhih ya nga lo.
Och hälften därav, eller den del om tillföll dem som hade varit med striden, utgjorde: av får ett antal av tre hundra trettiosju tusen fem hundra,
37 BOEIPA kah mangmu te boiva dong lamloh ya rhuk sawmrhih panga,
varav skatten åt HERREN utgjorde sex hundra sjuttiofem får;
38 Saelhung thawng sawmthum thawng rhuk lo. Te vaengah BOEIPA ham amih kah mangmu te sawmrhih pumnit lo.
av fäkreatur trettiosex tusen, varav skatten åt HERREN sjuttiotvå;
39 Laak thawng thumkip neh ya nga vaengah BOEIPA ham amih mangmu pum sawmrhuk pakhat lo.
av åsnor trettio tusen fem hundra, varav skatten åt HERREN sextioen;
40 Hlang kah hinglu khaw thawng hlai rhuk vaengah BOEIPA ham amih kah mangmu te hinglu thumkip panit lo.
av människor sexton tusen, varav skatten åt HERREN trettiotvå personer.
41 Te dongah BOEIPA loh Moses a uen vanbangla BOEIPA kah khosaa mangmu te Moses loh khosoih Eleazar taengah a paek.
Och skatten, den för HERREN bestämda gärden, gav Mose åt prästen Eleasar, såsom HERREN hade bjudit Mose.
42 Israel ca rhakthuem lamloh caem aka muk hlang taeng lamkah khaw Moses loh a tael pah.
Och den hälft, som tillföll de övriga israeliterna, och som Mose hade avskilt från krigsfolkets,
43 Hlangboel rhakthuem lamloh boiva thawng ya thum neh thawng sawmthum thawng rhih ya nga lo.
denna hälft, den som tillföll menigheten, utgjorde: av får tre hundra trettiosju tusen fem hundra,
44 Saelhung he thawng thumkip neh thawng rhuk lo.
av fäkreatur trettiosex tusen,
45 Laak thawng sawmthum neh ya nga lo.
av åsnor trettio tusen fem hundra
46 Hlang kah hinglu thawng hlai rhuk lo.
och av människor sexton tusen.
47 Israel ca rhoek rhakthuem dongkah te Moses a loh. Sawmnga ah pakhat tah hlang lamkah khaw, rhamsa lamkah khaw a loh tih BOEIPA loh Moses a uen bangla BOEIPA dungtlungim kah a kuek aka ngaithuen Levi taengah a paek.
Och ur denna hälft, som tillföll de övriga israeliterna, uttog Mose var femtionde, både av människor och av boskap, och gav detta åt leviterna, som det ålåg att iakttaga vad som var att iakttaga vid HERRENS tabernakel, allt såsom HERREN hade bjudit Mose.
48 Te phoeiah caempuei a thawng thawng aka soep, thawng khat mangpa rhoek neh yakhat mangpa rhoek tahMoses taengla mop uh.
Och befälhavarna över härens avdelningar, över- och underhövitsmännen, trädde fram till Mose.
49 Moses taengah, “Na sal rhoek loh caemtloek hlang rhoek kah boeilu te a tae uh vaengah mamih lamkah he kaimih kut hmuiah hlang he a hmaai moenih.
Och de sade till Mose: "Dina tjänare hava räknat antalet av de krigsmän som vi hava haft under vårt befäl, och icke en enda fattas bland oss.
50 Te dongah BOEIPA mikhmuh ah kaimih kah hinglu ham aka dawth la hlang loh a hmuh sui hnopai, cak neh khungpak, kutcaeng, hnathawn neh oilung te BOEIPA nawnnah ham kang khuen,” a ti uh.
Därför hava vi nu såsom en offergåva åt HERREN burit fram var och en del som han har kommit över av gyllene klenoder, armband av olika slag, ringar, örhängen och halssmycken, detta för att bringa försoning för oss inför HERRENS ansikte."
51 Te dongah Moses neh khosoih loh Eleazar amih taeng lamkah sui neh kutsai hnopai boeih te a doe.
Och Mose och prästen Eleasar togo emot guldet av dem, alla slags klenoder.
52 Te dongah thawngkhat mangpa rhoek neh yakhat mangpa rhoek taeng lamloh BOEIPA taengah khosaa la a tloeng uh sui boeih he shekel thawng hlai rhuk ya rhih sawmnga lo.
Och guldet som gavs såsom gärd åt HERREN av över- och underhövitsmännen utgjorde sammanlagt sexton tusen sju hundra femtio siklar.
53 Caempuei hlang rhoek long khaw amah kah hlang te a poelyoe uh.
Manskapet hade tagit byte var och en för sig.
54 Te phoeiah Moses neh khosoih Eleazar lohthawngkhat neh yakhat mangpa rhoek lamkah sui te a doe tih tingtunnah dap la BOEIPA mikhmuh ah Israel ca rhoek ham poekkoepnah la a khuen.
Och Mose och prästen Eleasar togo emot guldet av över- och underhövitsmännen och buro in det i uppenbarelsetältet, för att det skulle bringa Israels barn i åminnelse inför HERRENS ansikte.
