Joshua 23

1 Kum te yet a om phoeiah a kaepvai thunkha boeih taeng lamkah Israel te BOEIPA loh a duem sak tih Joshua khaw a khohnin loh patong ben la a paan coeng.

En lång tid härefter, när HERREN hade låtit Israel få ro för alla dess fiender runt omkring, och då Josua var gammal och kommen till hög ålder,

2 Te dongah Israel pum kah a hamca rhoek neh a lu rhoek, laitloek rhoek neh rhoiboei rhoek te Joshua loh a khue tih, “Kai he ka khohnin loh patong ben la ka paan coeng.

kallade han till sig hela Israel, dess äldste, dess huvudmän, dess domare och tillsyningsmän och sade till dem: "Jag är nu gammal och kommen till hög ålder.

3 Namtom boeih taengah BOEIPA na Pathen loh nangmih mikhmuh ah a saii boeih te na hmuh uh coeng. BOEIPA na Pathen loh nangmih ham a vathoh thil coeng.

Och I haven själva sett allt vad HERREN, eder Gud, gjorde med alla dessa folk, när I drogen härin, ty HERREN eder Gud, stridde själv för eder.

4 Namtom aka sueng he nangmih koca rhoek kah rho la nangmih taengah kan tael tih Jordan lamkah namtom boeih pataeng khotlak tuili puei due ka saii te na hmuh uh.

Se, dessa folk som ännu äro kvar har jag genom lottkastning fördelat åt eder till arvedel, efter edra stammar, allt ifrån Jordan intill Stora havet västerut, för att icke nämna alla de folk jag har utrotat.

5 Amih te BOEIPA na Pathen loh na mikhmuh lamkah a haek vetih na mikhmuh lamkah a tulh bitni. Te vaengah BOEIPA na Pathen loh nangmih taengah a thui vanbangla a khohmuen te na pang pa uh bitni.

Och HERREN, eder Gud, skall själv driva dem undan för eder och förjaga dem för eder, så att I skolen taga deras land i besittning, såsom HERREN, eder Gud, har lovat eder.

6 Tedae Moses kah olkhueng cabu dongah daek tangtae te banvoei bantang lamloh taengphael tak mueh la ngaithuen ham neh boeih vai ham taoe thahuel uh.

Men varen I nu ståndaktiga i att hålla och göra allt vad som är föreskrivet i Moses lagbok, så att I icke viken av därifrån vare sig till höger eller till vänster,

7 Nangmih lakli ah aka sueng namtom rhoek he kun thil uh boeh. A pathen ming te phoei uh boeh, toemngam uh boeh, amih taengah thothueng uh boeh, amih taengah bakop uh boeh.

och icke träden i gemenskap med dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, ej heller nämnen deras gudars namn eller svärjen vid dem eller tjänen och tillbedjen dem.

8 Tahae khohnin due na saii uh vanbangla BOEIPA na Pathen taeng bueng ah mah hangdang uh.

Nej, till HERREN, eder Gud, skolen I hålla eder, såsom I haven gjort ända till denna dag,

9 Namtom vangpuei pilnu pataeng BOEIPA loh na mikhmuh lamkah a haek tih tihnin due nangmih mikhmuh ah hlang pakhat khaw a pai voel moenih.

varför ock HERREN har fördrivit för eder stora och mäktiga folk, så att ingen har kunnat stå eder emot ända till denna dag.

10 Nangmih taengah a thui vanbangla BOEIPA na Pathen loh nangmih ham a vathoh coeng dongah nangmih lamkah hlang pakhat long mah thawngkhat khaw a hloem coeng.

En enda man bland eder jagade tusen framför sig, ty HERREN, eder Gud, stridde själv för eder, såsom han hade lovat eder.

11 Te dongah BOEIPA na Pathen te na hinglu neh lungnah ham rhep ngaithuen uh.

Så haven nu noga akt på eder själva, så att I älsken HERREN, eder Gud.

12 Tedae nangmih taengkah aka sueng namtom hlangrhuel taengah na mael na mael uh tih na hangdang uh, amih neh na yuva uh tih amih neh nangmih te na pawnhlai uh thae atah,

Ty om I vänden eder bort ifrån honom, och hållen eder till återstoden av dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, och befrynden eder med dem, så att I träden i gemenskap med dem och de med eder,

13 namtom rhoek he BOEIPA na Pathen loh na mikhmuh lamkah haek ham khoep voel mahpawh tila ming rhoe ming uh. BOEIPA na Pathen loh nangmih taengah m'paek khohmuen then lamkah na milh uh hil nangmih ham pael neh hlaeh bangla, na vae ah cungcik la, na mik khuiah tlaeh la om uh ni.

då mån I förvisso veta att HERREN, eder Gud, icke mer skall fördriva dessa folk undan för eder, utan de skola bliva eder till en snara och ett giller och bliva ett gissel för edra sidor och taggar i edra ögon, till dess I bliven utrotade ur detta goda land, som HERREN, eder Gud, har givit eder.

14 Tihnin ah Kai loh diklai pum kah longpuei ah ka cet coeng. BOEIPA na Pathen loh nang taengah a thui ol then boeih te tah ol pakhat khaw dalh pawh tila na thinko boeih, na hinglu boeih neh na ming uh. Nangmih ham boeih ha thoeng tih a ol pakhat pataeng khaw a dalh sak moenih.

Se, jag går nu all världens väg. Så besinnen då av allt edert hjärta och av all eder själ att intet har uteblivit av allt det goda som HERREN, eder Gud, har lovat angående eder; det har allt gått i fullbordan för eder, intet därav har uteblivit.

15 BOEIPA na Pathen loh nangmih taengah a thui ol then boeih loh nangmih ham a thoeng vanbangla BOEIPA na Pathen loh nangmih m'paek khohmuen then dong lamkah nangmih m'mitmoeng sak hlan khuiah hno thae cungkuem te nangmih soah BOEIPA loh hang khuen van ni.

Men likasom allt det goda som HERREN, eder Gud, lovade eder har kommit över eder, så skall ock HERREN låta allt det onda komma över eder, till dess han har förgjort eder ur detta goda land, som HERREN, eder Gud, har givit eder.

16 BOEIPA na Pathen loh nangmih ng'uen paipi te na poe uh, na cet uh tih pathen tloe rhoek taengah tho na thueng uh, amih te na bakop thil atah BOEIPA kah thintoek loh nangmih taengah ha sai vetih nangmih taengah m'paek khohmuen then dong lamkah baang na milh uh ni,” a ti nah.

Om I nämligen överträden HERRENS, eder Guds, förbund, det som han har stadgat för eder, och gån åstad och tjänen andra gudar och tillbedjen dem, så skall HERRENS vrede upptändas mot eder, och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som han har givit eder."