Jeremiah 3

1 Tongpa loh a yuu te a tueih coeng tih a taeng lamloh, “Cet laeh,” a ti nah phoeiah tah hlang tloe hut la om coeng. Te dongah anih te koep mael aya? Khohmuen te poeih rhoela poeih mahpawt nim? Tedae nang tah na hui neh muep na cukhalh mai cakhaw kai taengla ha mael laeh. BOEIPA loh olphong ni he.

Det är sagt: Om en man skiljer sig från sin hustru, och hon så går bort ifrån honom och bliver en annan mans hustru, icke får han då åter komma tillbaka till henne? Bleve icke då det landet ohelgat? Och du, som har bedrivit otukt med så många älskare, du vill ändå få komma tillbaka till mig! säger HERREN.

2 Caphoei cuk te na mik huel lamtah long taengah na yalh neh na yalh pawt te hmu. Amih te Arab bangla khosoek ah na ngol thil. Thurha nang neh boethae nang loh diklai na poeih.

Lyft upp dina ögon till höjderna och se: var lät du icke skända dig? Vid vägarna satt du och spejade efter dem, såsom en arab i öknen, och ohelgade landet genom din otukt och genom din ondska.

3 Mueitui khaw uelh vetih tlankhol khaw om tangloeng pawh. Pumyoi nu kah a tal te nang taengla pawk coeng dae hmaithae tah na aal.

Väl blevo regnskurarna förhållna, och intet vårregn föll; men du hade en äktenskapsbryterskas panna, du ville icke blygas.

4 Tahae ah kang khue pawt tih a? kai taengah, “A pa nang tah ka camoe kah boeihlum ni,” tila nang khue.

Och ändå har du nyss ropat till mig: "Min fader!", Min ungdoms vän är du!"

5 Kumhal duela la lunguen vetih a yoeyah la ka muet uh aya? Ka thui long tah na thui ngawn dae boethae ni na saii thai he.

"Skulle han kunna behålla vrede evinnerligen, skulle han framhärda så för alltid?" Så talar du och gör dock vad ont är, ja, fullbordar det ock.

6 Manghai Josiah tue vaengah BOEIPA loh kai taengah he ni a thui. Israel hnuknong loh a saii te na hmuh nim? Tlang sang tom ah cet tih thing hing hmui tom ah hnap cukhalh.

Och HERREN sade till mig i konung Josias tid: Har du sett vad Israel, den avfälliga kvinnan, har gjort? Hon gick upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrev där otukt.

7 Te rhoek te boeih a saii hnukah kai taengah ha mael ni ka ti. Tedae ha mael pawt te a tanu Judah hlangrhong loh a hmuh khaw a hmuh coeng.

Och jag tänkte att sedan hon hade gjort allt detta, skulle hon vända tillbaka till mig. Men hon vände icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trolösa kvinnan, såg det.

8 Hnuknong Israel loh a samphaih te a kong a mai boeih ka hmuh. Anih te ka tueih coeng tih yuuhlak cabu te amah taengah ka paek coeng. A tanu Judah hnukpoh te a rhih kolla a paan dongah anih khaw cukhalh bal.

Och jag såg, att fastän jag hade skilt mig från Israel, den avfälliga, och givit henne skiljebrev just för hennes äktenskapsbrotts skull, så skrämdes dock hennes syster Juda den trolösa, icke därav, utan gick likaledes åstad och bedrev otukt

9 Anih kah thurha ol te a om dongah khohmuen te a poeih. Lungto taeng neh thingngo taengah samphaih coeng.

och ohelgade så landet genom sin lättfärdiga otukt, i det hon begick äktenskapsbrott med sten och trä.

10 Te boeih nen khaw a tanu hlangrhong Judah loh a lungbuei boeih neh kai taengla ha mael pawt tih a honghi bueng la om. He tah BOEIPA kah olphong ni.

Ja, oaktat allt detta vände hennes syster Juda, den trolösa, icke tillbaka till mig av fullt hjärta, utan allenast med skrymteri, säger HERREN.

11 BOEIPA loh kai taengah a thui ngawn. Israel hnuknong kah a hinglu he Judah hnukpoh lakah tang ngai.

Och HERREN sade till mig: Israel, den avfälliga, har bevisat sig rättfärdigare än Juda, den trolösa.

12 Cet lamtah he ol he tlangpuei ah pang puei. Hnuknong Israel te ha mael laeh,’ ti nah. BOEIPA kah olphong ni he. Ka he ka hlangcim dongah nang te ka maelhmai kan buenglueng thil moenih. BOEIPA kah olphong ni he, kumhal duela ka lunguen mahpawh.

Gå bort och predika så norrut och säg: Vänd om, Israel, du avfälliga, säger HERREN, så vill jag icke längre med ogunst se på eder; ty jag är nådig, säger HERREN, jag behåller icke vrede evinnerligen.

13 Namah kathaesainah te dawk ming saw. BOEIPA na Pathen taengah boe na koek. Thing hing hmui boeih kah hlanglak taengah na khosing na yaal coeng. Kai ol te khaw na yaak uh moenih. He tah BOEIPA kah olphong ni.

Allenast må du besinna din missgärning, att du har varit avfällig från HERREN, din Gud, och lupit hit och dit till främmande gudar under alla gröna träd; ja, I haven icke velat höra min röst, säger HERREN.

14 Hnukcol ca rhoek ha mael uh laeh. BOEIPA kah olphong ni. Nangmih aka yunah khaw kai ni. Nangmih te khopuei lamkah pakhat, cako pakhat lamkah panit te kan loh phoeiah nangmih te Zion la kang khuen ni.

Vänden om, I avfälliga barn, säger HERREN, ty jag är eder rätte herre; så vill jag hämta eder, en från var stad och två från var släkt, och föra eder till Sion.

15 Nang aka dawn ham neh aka cangbam ham khaw ka lungbuei kah bangla kam paek vetih nangmih te lungming neh n'luem puei ni.

Och jag vill giva eder herdar efter mitt hjärta, och de skola föra eder i bet med förstånd och insikt.

16 Te khohnin ha pai vaengah tah na ping vetih diklai ah pungtai uh ni. BOEIPA kah olphong ni he. BOEIPA kah paipi thingkawng koep thui uh mahpawh. Lungbuei ah ael voel pawt vetih poek uh voel mahpawh. Thoelh uh voel pawt vetih koep saii voel mahpawh.

Och det skall ske, att när I på den tiden föröken eder och bliven fruktsamma i landet, säger HERREN, då skall man icke mer tala om HERRENS förbundsark eller tänka på den; man skall icke komma ihåg den eller sakna den, och man skall icke göra någon ny sådan.

17 Te vaeng tue ah Jerusalem te BOEIPA kah ngolkhoel a ti uh ni. A khuikah namtom boeih loh Jerusalem kah BOEIPA ming te a lamtawn uh ni. Amih kah boethae neh lungbuei thinthahnah hnuk te vai uh voel mahpawh.

Utan på den tiden skall man kalla Jerusalem "HERRENS tron"; och dit skola församla sig alla hednafolk, till HERRENS namn i Jerusalem. Och de skola icke mer vandra efter sina onda hjärtans hårdhet.

18 Te khohnin ah Judah imkhui neh Israel imkhui te paan uh thae vetih na pa rhoek ka phaeng khohmuen ah tlangpuei khohmuen lamloh tun ha pawk uh ni.

På den tiden skall Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans skola de komma från nordlandet in i det land som jag gav edra fäder till arvedel.

19 Kai loh ca rhoek bangla nang kang khueh vetih namtom caempuei kah a rho kirhang neh khohmuen sahnaih te nang taengah metlam kam paek eh ka ti. Kai he a pa la nang khue rhoe nang khue vetih kai hnuk lamloh na mael rhoe, na mael mahpawh ka ti.

Jag tänkte: "Vilken plats skall jag ej förläna dig bland barnen, och vilket ljuvligt land skall jag icke giva dig, den allra härligaste arvedel bland folken!" Och jag tänkte: "Då skolen I kalla mig fader och icke mer vika bort ifrån mig."

20 Tedae huta a hui taengah a hnukpoh bangla Israel imkhui loh kai taengah na hnukpoh tangkhuet. He tah BOEIPA kah olphong ni.

Men såsom när en hustru är trolös mot sin make, så haven I av Israels hus varit trolösa mot mig, säger HERREN.

21 Israel ca rhoek kah a rhah neh a huithuinah ol te caphoei cuk ah a yaak. Amih kah longpuei paihaeh tih a Pathen BOEIPA te a hnilh uh.

Därför höras rop på höjderna, gråt och böner av Israels barn; ty de hava gått på förvända vägar och förgätit HERREN, sin Gud.

22 Hnukcol koca rhoek mael uh laeh, nangmih kah hnuknong te ka hoeih sak bitni. Kaimih kah Pathen BOEIPA tah nang ham a om dongah kaimih khaw nang taengla ka pawk uh bitni he.

Så vänden nu om, I avfälliga barn, så vill jag hela eder från edert avfall. Ja se, vi komma till dig, ty du är HERREN, vår Gud.

23 Tlang neh som lamkah hlangping khaw a honghi ni. Israel kah loeihnah he mamih kah Pathen BOEIPA dongah ni a om dae.

Sannerligen, bedrägligt var vårt hopp till höjderna, blott tomt larm gåvo oss bergen. Sannerligen, det är hos HERREN, vår Gud, som frälsning finnes för Israel.

24 A pa rhoek a thatloh te yahpohnah loh mamih n'camoe lamkah ni, a boiva neh a saelhung la, a capa rhoek neh a canu rhoek la a caak coeng.

Men skändlighetsguden har förtärt frukten av våra fäders arbete, allt ifrån vår ungdom, deras får och fäkreatur, deras söner och döttrar.

25 Mamih kah yahpohnah dongah yalh uh sih lamtah mamih kah mingthae loh mamih n'khuk mai saeh. Mamih kah Pathen BOEIPA taengah mamih khaw, a pa rhoek khaw n'tholh uh coeng. Mamih n'camoe lamkah tihnin duela mamih kah Pathen BOEIPA ol te n'hnatun uh moenih.

Så vilja vi nu ligga här i vår skam, och blygd må hölja oss. Ty mot HERREN, vår Gud, hava vi syndat, vi och våra fäder, ifrån vår ungdom ända till denna dag; vi hava icke velat höra HERRENS, vår Guds, röst.