Sunglatnah 35
1 Te phoeiah Moses loh Israel ca rhaengpuei te boeih a tingtun tih amih ham ol he a thui pah. Te te amih saii sak ham ni BOEIPA loh a uen.
Och Mose församlade Israels barns hela menighet och sade till dem: "Detta är vad HERREN har bjudit eder att göra:
2 “Hnin rhuk khuiah bitat saii saeh lamtah hnin rhih dongah tah nang ham Sabbath cim neh BOEIPA ham koiyaeh la om saeh. Te vaengah bitat aka saii boeih tah duek saeh.
Sex dagar skall arbete göras, men på sjunde dagen skolen I hava helgdag, en HERRENS vilosabbat. Var och en som på den dagen gör något arbete skall dödas.
3 Sabbath hnin ah tah na tolrhum tom ah hmai toih uh boeh,” a ti nah.
I skolen icke tända upp eld på: sabbatsdagen, var I än ären bosatta.
4 Moses loh Israel ca rhaengpuei boeih te, “He ol he thui hamla BOEIPA loh n'uen coeng.
Och Mose sade till Israels barns hela menighet: "Detta är vad HERREN har bjudit och sagt:
5 Nangmih taeng lamloh BOEIPA ham khosaa khuen uh. A lungbuei aka hlangcong boeih loh BOEIPA kah khosaa te sui neh cak neh rhohum khaw,
Låten bland eder upptaga en gärd åt HERREN, så att var och en som har ett därtill villigt hjärta bär fram denna gård åt HERREN: guld, silver och koppar,
6 a thim neh daidi neh hlampai a lingdik neh hnitang neh maae,
mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och gethår,
7 tutal pho a thimyum neh saham pho khaw, rhining thing khaw,
rödfärgade vädurskinn, tahasskinn, akacieträ,
8 hmaivang ham situi neh koelhnah situi botui khaw, botui bo-ul ham khaw,
olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den välluktande rökelsen,
9 Hnisui neh rhangpho dongkah ham oitha lung neh saboi lung khaw khuen saeh.
äntligen onyxstenar och infattningsstenar, till att användas för efoden och för bröstskölden.
10 Nangmih ah lungbuei aka cueih boeih khaw ha pawk uh saeh lamtah BOEIPA kah a uen boeih te,
Och alla konstförfarna män bland eder må komma och förfärdiga allt vad HERREN har bjudit:
11 A dap kah dungtlungim neh a imphu te khaw, a rhuithu neh a longlaeng khaw, a thohkalh, a tung neh a buenhol,
tabernaklet, dess täckelse och överdraget till detta, dess häktor, bräder, tvärstänger, stolpar och fotstycken,
12 thingkawng neh a thingpang, thingkawng tlaeng neh himbaiyan dongkah hniyan,
arken med dess stänger, nådastolen och den förlåt som skall hänga framför den,
13 caboei neh a longlaeng khaw, a hnopai boeih neh a mikhmuh kah buh khaw,
bordet med dess stänger och alla dess tillbehör och skådebröden,
14 hmaivang ham hmaitung neh a hnopai, a hmaithoi neh hmaivang situi khaw,
ljusstaken med dess tillbehör och dess lampor, oljan till ljusstaken,
15 bo-ul hmueihtuk neh a thingpang, koelhnah situi neh botui bo-ul, dungtlungim thohka kah thohka himbaiyan,
rökelsealtaret med dess stänger, smörjelseoljan och den välluktande rökelsen, förhänget för ingången till tabernaklet,
16 hmueihhlutnah hmueihtuk neh rhohum pahak ham khaw, a thingpang neh a hnopai boeih, baeldung neh a kho khaw,
brännoffersaltaret med tillhörande koppargaller, dess stänger och alla dess tillbehör, bäckenet med dess fotställning,
17 vongtung imbang khaw, a tung neh a buenhol khaw, vongtung vongka kah himbaiyai,
omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, förhänget för porten till förgården,
18 dungtlungim hlingcong neh vongtung hlingcong, a liva khaw,
tabernaklets pluggar och förgårdens pluggar med deras streck,
19 hmuencim kah aka thotat ham hnithun himbai, khosoih Aaron ham hmuencim himbai neh aka khosoih ham koi anih koca rhoek kah himbai khaw saii uh saeh,’ a ti,” a ti nah.
äntligen de stickade kläderna till tjänsten i helgedomen och prästen Arons andra heliga kläder, så ock hans söners prästkläder."
20 Te phoeiah Israel ca rhaengpuei boeih te Moses mikhmuh lamloh khoe uh.
Och Israels barns hela menighet gick sin väg bort ifrån Mose.
21 Te vaengah a lungbuei aka tueng hlang boeih neh a mueihla aka puhlu boeih loh tingtunnah dap kah bitat ham neh a thothuengnah cungkuem ham khaw hmuencim himbai ham khaw BOEIPA kah khosaa te a khuen uh.
Sedan kommo de tillbaka, var och en som av sitt hjärta manades därtill; och var och en som hade en därtill villig ande bar fram en gärd åt HERREN till förfärdigande av uppenbarelsetältet och till allt arbete därvid och till de heliga kläderna.
22 Lungbuei ah aka hlangcong boeih tah a yuu a va la kun uh tih tlaeloh neh hnaii khaw, kutcaeng neh oilung khaw, sui hnopai boeih a khuen uh tih hlang boeih loh BOEIPA taengah sui thueng hmueih la a thueng uh.
De kommo, både män och kvinnor, och framburo, var och en efter sitt hjärtas villighet, spännen, örringar, fingerringar och halssmycken, alla slags klenoder av guld, var och en som kunde offra åt HERREN någon gåva av guld.
23 Hlang boeih loh te te a hmuh vaengah a thim neh daidi khaw, hlampai a lingdik neh hnitang khaw, maea neh tutal pho a thimyum khaw saham pho khaw a khuen uh.
Och var och en som hade i sin ägo mörkblått, purpurrött, rosenrött eller vitt garn eller gethår eller rödfärgade vädurskinn eller tahasskinn bar fram det.
24 Khosaa aka ludoeng boeih loh cak neh rhohum te BOEIPA kah khosaa la a khuen uh. Te te aka hmu boeih loh rhining thing te thothuengnah bitat cungkuem ham a khuen uh.
Och var och en som kunde giva såsom gärd något av silver eller koppar bar fram sin gärd åt HERREN. Och var och en som hade i sin ägo akacieträ till förfärdigande av något slags arbete bar fram det.
25 Lungbuei aka cueih nu boeih loh a kut neh a hnuh uh tih hnitah te a thim neh daidi, hlampai a lingdik neh hnitang la a khuen uh.
Och alla konstförfarna kvinnor spunno med sina händer mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och buro fram sin spånad;
26 Amih a lungbuei a cahoeh pah nu boeih loh cueihnah neh a hnuh maae mul khaw a khuenuh.
och alla kvinnor som av sitt hjärta manades därtill och hade lärt konsten spunno gethår.
27 Khoboei rhoek loh oitha lungto neh hnisui rhangpho ham saboi lungto a khuen uh bal.
Och hövdingarna buro fram onyxstenar och infattningsstenar, till att användas för efoden och för bröstskölden,
28 Botui neh hmaivang ham situi khaw, koelhnah situi ham neh botui bo-ul khaw,
vidare kryddor och olja, till att användas för ljusstaken och smörjelseoljan och den välluktande rökelsen.
29 Huta tongpa a lungbuei aka puhlu boeih, te rhoek te BOEIPA kah a uen bangla bitat cungkuem ham a khuen uh. Moses kut neh saii ham Israel ca rhoek loh BOEIPA taengah kothoh a khuen uh.
Var och en av Israels barn, man eller kvinna, vilkens hjärta var villigt att bära fram något till förfärdigande av allt det som HERREN genom Mose hade bjudit att man skulle göra, bar fram sin frivilliga gåva åt HERREN.
30 Te phoeiah Moses loh Israel ca rhoek te, “So lah BOEIPA loh Judah koca lamkah Hur capa Uri kah a ca, a ming ah Bezalel te a khue coeng.
och Mose sade till Israels barn: "Sen, HERREN har kallat och nämnt Besalel, son till Uri, son till Hur, av Juda stam;
31 Anih te Pathen kah mueihla neh, cueihnah neh, lungcuei neh, mingnah neh, bitat cungkuem neh cung.
och han har uppfyllt honom med Guds Ande, med vishet, med förstånd och kunskap och med allt slags slöjdskicklighet,
32 Te phoeiah sui neh ngun dongah khaw, rhohum dongah khaw kopoek neh a moeh tih a saii.
både till att tänka ut konstarbeten och till att arbeta i guld, silver och koppar,
33 Lungto kutthaibibi nen khaw a cung sak tih thing kutthaibibi dongah khaw kopoek kah bitat boeih neh a saii ham,
till att smida stenar för infattning: och till att snida i trä, korteligen, till att utföra alla slags konstarbeten.
34 amah a lungbuei kah te thuinuet ham Dan koca lamkah Ahisamak capa Oholiab te a paek.
Åt honom och åt Oholiab, Ahisamaks son, av Dans stam, har han ock givit förmåga att undervisa andra.
35 Amih te kutthai kah bitat cungkuem khaw moehnah neh saii ham lungbuei kah cueihnah a cung sak. Te dongah a thim neh, daidi neh hlampai a lingdik neh hnitang dongah a en. Te phoeiah hni aka tak long khaw kopoek kah bitat moehnah cungkuem neh a saii.
Han har uppfyllt deras hjärtan med vishet till att utföra alla slags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga vävnader av mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, så ock andra vävnader, korteligen, alla slags arbeten och särskilt konstvävnadsarbeten.
