2 Manghai 1
1 Ahab a dueknah hnukah Moab loh Israel taengah boe a koek.
Och de Moabiter föllo af ifrån Israel, då Achab död var.
2 Ahaziah tah a tloh neh Samaria ah amah imhman kah sahamlong taengah yalh. Te dongah puencawn a tueih tih amih te, “Cet uh lamtah, Ekron pathen Baalzebub te dawt uh lah, he tlohtat lamloh ka hing khaming,” a ti nah.
Och Ahasia föll genom gallren i sinom sal i Samarien, och vardt krank; och sände ut bådskap, och sade till dem: Går bort, och fråger BaalSebub, den guden i Ekron, om jag skall vederfås af denna krankheten.
3 Tedae BOEIPA kah puencawn loh Tishbi Elijah te, “Thoo, Samaria manghai kah puencawn rhoek doe hamla cet laeh. Amih te, 'Israel khuiah Pathen om pawt tih nim Ekron pathen Baalzebub te toem hamla na caeh uh?'
Men Herrans Ängel sade till Elia den Thisbiten: Statt upp, och gack emot Konungens bådskap i Samarien, och säg till dem: Är nu ingen Gud i Israel, att I behöfven gå bort, och fråga BaalSebub, Ekrons gud?
4 Te dongah BOEIPA loh he ni a thui. Baiphaih na paan bangla te lamloh na suntla mahpawh, na duek rhoe na duek ni, 'ti nah,” a ti nah tih Elijah te cet.
Derföre, så säger Herren: Du skall icke komma utaf sängene, der du dig på lagt hafver; utan skall döden dö. Och Elia gick sin väg.
5 Puencawn rhoek a taengla a mael uh vaengah tah amih te, “Balae tih na mael uh?” a ti nah.
Och då båden igenkommo till honom, sade han till dem: Hvi kommen I igen?
6 Te dongah amah te, “Kaimih doe ham hlang ha pawk tih kaimih taengah, 'Cet uh, nangmih aka tueih manghai taengla mael uh lamtah BOEIPA loh a thui he anih taengah thui pah. Israel ah Pathen om pawt tih nim, Ekron pathen Baalzebub te dawt ham nang n'tueih. Te dongah baiphaih na paan vanbangla te lamloh na suntla mahpawh, na duek rhoe na duek ni, ' a ti,” a ti nah.
De sade till honom: En man kom upp emot oss, och sade till oss: Går tillbaka igen till Konungen, som eder utsändt hafver, och säger till honom: Detta säger Herren: Är nu ingen Gud i Israel, att du skall sända bort, och fråga BaalSebub, Ekrons gud? Derföre skall du icke komma af sängene, der du hafver lagt dig uppå; utan skall döden dö.
7 Te vaengah amih te, “Nangmih doe ham ha pawk tih nangmih taengah he ol aka thui hlang kah laitloeknah tah metlam a om?” a ti nah.
Han sade till dem: Hurudana var den mannen, som eder mötte, och sade detta till eder?
8 Manghai taengah, “Hlang te a mul thah tih, a cinghen ah maehpho hailaem a vaep,” a ti nah. Te vaengah, “Tishbi Elijah ni te,” a ti nah.
De sade till honom: Mannen var luden, och en lädergjord om hans länder. Han sade: Det är Elia den Thisbiten.
9 Te phoeiah Elijah taengla sawmnga kah mangpa neh a hlang sawmnga te a tueih. Elijah te a paan vaengah tah tlang lu ah tarha ana ngol pah tih, “Pathen kah hlang aw manghai loh, 'Ha suntla laeh,’ a ti,” a ti nah.
Och han sände bort till honom en höfvitsman öfver femtio, med de samma femtio. Och då han kom upp till honom, si, då satt han uppe på bergena; och han sade till honom: Du Guds man, Konungen säger: Du skall komma ned:
10 Elijah loh sawmnga mangpa te a doo tih, “Kai he Pathen kah hlang coeng atah vaan lamkah hmai ha suntla saeh lamtah nang neh nang kah hlang sawmnga te n'hlawp saeh,” a ti nah. Te vaengah vaan lamkah hmai ha suntla tih anih neh a hlang sawmnga te a hlawp.
Elia svarade höfvitsmannen öfver femtio, och sade till honom: Är jag en Guds man, så falle eld af himmelen, och upptäre dig och dina femtio. Då föll eld af himmelen, och upptärde honom och hans femtio.
11 Te phoeiah mael tih a tloe sawmnga mangpa neh a hlang sawmnga te Elijah taengla a tueih. A doo vaengah Elijah te, “Pathen kah hlang aw, manghai loh he ni a thui, hat suntla laeh,” a ti nah.
Och han sände åter en: annan höfvitsman öfver femtio till honom, med hans femtio: Han sade till honom: Du Guds man, detta säger Konungen: Kom snarliga ned.
12 Elijah loh a doo tih amih te, “Kai he Pathen kah hlang atah vaan lamkah hmai ha suntla saeh lamtah namah neh na hlang sawmnga te n'hlawp saeh,” a ti nah. Te dongah Pathen kah hmai te vaan lamkah suntla tih anih neh a hlang sawmnga te a hlawp.
Elia svarade, och sade: Är jag en Guds man, så falle eld af himmelen, och upptäre dig och dina femtio. Då föll Guds eld af himmelen, och upptärde honom och hans femtio.
13 Mael tih a pathum ah sawmnga kah mangpa te a hlang sawmnga neh a tueih tih cet. A pathum kah sawmnga mangpa tah a pha neh Elijah hmai ah a khuklu a cungkueng pah. Te phoeiah anih te a hloep tih a taengah, “Pathen kah hlang aw ka hinglu neh na mikhmuh kah na sal sawmnga kah hinglu he kueinah mai.
Då sände han ännu den tredje höfvitsmannen öfver femtio, med hans femtio. Då han kom upp till honom, böjde han sin knä för Elia, och bad honom, och sade till honom: Du Guds man, låt mina själ, och dina tjenares, dessa femtios själar, något aktade varda för dig.
14 Vaan lamkah hmai suntla tih lamhma kah sawmnga mangpa rhoi neh a hlang sawmnga te a hlawp coeng ne. Tedae na mikhmuh ah ka hinglu he kueinah mai,” a ti nah.
Si, elden är fallen af himmelen, och hafver upptärt de första två höfvitsmän öfver femtio, med deras femtio; men nu låt mina själ något aktad varda för dig.
15 Te vaengah BOEIPA kah puencawn loh Elijah te, “A taengah suntla lamtah a mikhmuh ah rhih boeh,” a ti nah. Te dongah thoo tih anih neh manghai taengla cet.
Då sade Herrans Ängel till Elia: Gack ned med honom, och frukta dig intet för honom. Han stod upp, och gick ned med honom till Konungen.
16 Te phoeiah manghai te, “BOEIPA loh he ni a thui. Amah ol te dawt hamla Israel ah Pathen om voel pawt tih nim Ekron pathen Baalzebub dawt hamla puencawn na tueih? Te dongah baiphaih na paan bangla te lamloh na suntla mahpawh, na duek rhoe na duek ni,” a ti nah.
Och han sade till honom: Så säger Herren: Derföre, att du sände bådskap bort, och lät fråga BaalSebub, Ekrons gud, likasom ingen Gud vore i Israel, hvilkens ord man fråga kunde, så skall du icke komma af sängene, der du hafver lagt dig uppå; utan skall döden dö.
17 Te dongah Elijah loh a thui BOEIPA ol bangla duek tih Jehoram te anih yueng la manghai.
Alltså blef han död, efter Herrans ord, det Elia talat hade. Och Joram vardt Konung i hans stad, i andra årena Jorams, Josaphats sons, Juda Konungs; ty han hade ingen son.
18 Ahaziah kah ol noi neh a saii te Israel manghai rhoek kah khokhuen olka cabu dongah a daek uh moenih a?
Hvad nu mer af Ahasia sägandes är, hvad han gjort hafver, si, det är skrifvet i Israels Konungars Chrönico.
