< Rom 1 >

1 Pawl, Jesu Kri ih tamna, Sithaw tamthanglok hoih pongah, pahoe ih kami ah kaom, patoeh ih kami ah kawk ih kami mah,
Paulus, Jesu Kristi tenar, kalla til apostel, utkåra til å forkynna Guds evangelium,
2 (to tamthanglok hoih loe kaciim Cabunawk thungah angmah ih tahmaanawk rang hoiah anih mah tangsuek na hoi lokkamhaih to sak boeh, )
som han lova fyreåt gjenom profetarne sine i heilage skrifter,
3 taksa ah David ih atii ah kaom, a Capa aicae Angraeng Jesu Kri ih tamthang to;
um Son hans, som etter kjøtet er komen av Davids ætt,
4 Muithla ciimcaihaih baktiah, duekhaih thung hoi angthawk moe, thacakhaih hoiah Sithaw Capa ni, tiah taphong:
som etter heilagdoms ånd er sannsynt å vera Guds velduge Son ved uppstoda frå dei daude, Jesus Kristus, vår Herre,
5 Anih ih ahmin pongah, prae kaminawk boih mah lok to tahngaih o moe, tanghaih tawnh o thai hanah, anih rang hoiah ni tahmenhaih hoi patoeh ih kaminawk mah sak ih tok to a hnuk o:
som me fekk nåde ved og apostel-embætte til å verka lydnad i tru millom alle heidningfolki for hans namn skuld
6 nangcae doeh Jesu Kri mah kawk ih kami ah nathum o toeng boeh:
- millom deim er de og kalla til Jesus Kristus -
7 Sithaw mah palung moe, kaciim kami ah oh han kawk ih, Rom vangpui ah kaom kaminawk boih khaeah, Aicae Ampa Sithaw hoi Angraeng Jesu Kri khae ih monghaih hoi tahmenhaih nangcae khaeah om nasoe.
til alle deim i Rom som Gud elskar, de kalla, heilage: Nåde vere med dykk og fred frå Gud, vår Fader, og Herren Jesus Kristus!
8 Hmaloe koekah, na tang o haih to long pum ah thuih o boeh pongah, Jesu Kri rang hoiah nangcae boih han, Sithaw khaeah kawnhaih lok ka thuih.
Fyrst takkar eg min Gud ved Jesus Kristus for dykk alle, av di trui dykkar er namngjeti i heile verdi.
9 Boeng ai ah nangcae han lawk ka thuih toepsoep, ka palungthin boih hoiah kahoih a Capa ih tamthanglok to ka thuih, tiah a tok ka sak pae ih Sithaw mah panoek.
For Gud som eg tener i mi ånd i hans Sons evangelium, han er mitt vitne um kor uavlatande eg kjem dykk i hug.
10 Sithaw koehhaih hoiah nangcae khae angzoh thai hanah, lawk ka thuih.
I bønerne mine bed eg alltid um at eg då endeleg eingong med Guds vilje kunde få lukka til å koma til dykk.
11 Thoemto Muithla tangqum nangcae han pazet moe, hnukkhuem ah tha na cak o thai hanah, nangcae hnuk han ka koeh parai.
For eg stundar etter å sjå dykk, so eg kunde få gjeva dykk av eikor åndeleg nådegåva med meg til dykkar styrkjing,
12 To tiah ni aicae mah tanghaih bangah maeto hoi maeto tha angpaek o thai tih.
det vil segja at eg hjå dykk kunde hyggjast saman med dykk ved vår sams tru, dykkar og mi.
13 Nawkamyanawk, kalah Gentelnawk khaeah athaih ka pakhrik baktih toengah, nangcae khaeah doeh athaih ka pakhrik thai toeng hanah, nangcae ohhaih ahmuen ah angzoh han kam sak khing boeh, (toe vaihi khoek to pakaakung oh vop, ) tiah panoeksak han ka koeh.
Og eg vil ikkje, brør, at de skal vera uvitande um at eg ofte hev etla meg til å koma til dykk - men eg vart hindra alt til no - so eg kunde hava eikor frukt hjå dykk og, liksom hjå hine heidningfolki.
14 Kai loe Grik kaminawk, tuinuen kaham kaminawk, palungha kaminawk hoi palungha ai kaminawk khaeah doeh laiba ka tawnh.
Eg stend i skuld både til grækarar og barbarar, både til vise og uvise.
15 To pongah, Rom vangpui ah kaom nangcae khaeah doeh, ka thuih thai tawk kahoih tamthanglok to thuih hanah ka koeh.
Soleis er eg på mi sida viljug til å preika evangeliet for dykk og som er i Rom.
16 Kri ih kahoih tamthanglok pongah azathaih ka tawn ai: kahoih tamthanglok loe tang kaminawk boih pahlong hanah, Sithaw thacakhaih ah oh, hmaloe koekah Judahnawk hanah oh, to pacoengah Gentelnawk han doeh oh.
For eg skjemmest ikkje ved evangeliet, for det er ei Guds kraft til frelsa for kvar den som trur, både for jøde fyrst og so for grækar.
17 Katoeng kami loe tanghaih hoiah hing tih, tiah tarik ih oh baktih toengah, tanghaih rang hoiah kaom Sithaw toenghaih loe, tanghaih rang hoiah ni amtueng.
For i det vert Guds rettferd openberra av tru til tru, som skrive stend: «Den rettferdige, av tru skal han liva.»
18 Sithaw palungphuihaih loe van bang hoiah Sithaw panoek ai kaminawk, katoeng ai kaminawk hoi loktang to katoeng ai ah patoh kaminawk boih khaeah amtueng boeh.
For Guds vreide vert openberra frå himmelen yver all gudløysa og urettferdi hjå folk som held att sanningi i urettferd.
19 Sithaw mah nihcae khaeah hnuksak pongah, panoek han koi Sithaw ih hmuennawk to nihcae khaeah amtueng pae.
For det som ein kann vita um Gud, ligg i dagen for deim, for Gud hev openberra deim det.
20 Long oh tangsuek na hoi amtueng ai hmuennawk to kamtueng ah hnuk thai boeh, dungzan a thacakhaih hoi Sithaw ah ohhaih to, a sak ih hmuenawk rang hoiah kamtueng ah panoek boeh pongah, a sak o ih zaehaih to nihcae mah angphat o thai mak ai. (aïdios g126)
For hans usynlege grunnhått, både hans ævelege kraft og guddom, er synleg sidan han skapte verdi, då ein kann skyna honom av gjerningarne - so folk skal vera utan orsaking (aïdios g126)
21 Nihcae loe Sithaw panoek o, toe Anih to Sithaw baktiah pakoeh o ai, kawnhaih lok doeh thui o ai; nihcae poekhaih loe tidoeh avang ai, nihcae amthuhaih palung loe khoving baktiah tahmuep.
når dei, endå dei kjende Gud, like vel ikkje æra eller takka honom som Gud, men vart fåfengde i tankarne sine, og deira uvituge hjarta myrktest.
22 Angmacae hoi angmacae to palungha kami ah poek o, toe nihcae loe kamthu kami ni,
Medan dei briska seg med at dei var vise, vart dei dårar,
23 amro thai ai Sithaw lensawkhaih to amro thaih kami baktiah sakcop ih krang, tavaanawk, khok palito kaom moinawk hoi long ah kavak hmuennawk baktiah a sak pakhraih o ving.
og dei bytte den uforgjengelege Guds herlegdom burt for eit bilæte som likjest eit forgjengelegt menneskje og fuglar og firføtte dyr og krjupdyr.
24 To pongah angmacae zae sak koehhaih palungthin baktih toengah, angmacae hoi angmacae salakah angmacae ih takpum to azatsak hanah, Sithaw mah nihcae han kaciim ai poekhaih to paek.
Difor gav Gud deim yver i deira hjartans lyster til ureinskap, so dei skjemde sine likamar seg imillom,
25 Nihcae loe loktang Sithaw to amsawn lok hoiah athlaeng o ving moe, dungzan tahamhoihaih ah kaom, Sahkung pongah, sak ih hmuen to a bok o lat. Amen. (aiōn g165)
dei som bytte burt Guds sanning for lygn, og æra og dyrka skapningen framfor skaparen, han som er velsigna i all æva. Amen. (aiōn g165)
26 Hae pongah Sithaw mah nihcae khaeah kasae sak koehhaih palungthin to paek: nongpatanawk loe sakzong ih hmuen baktiah sah o ai ah, sakzong ai ih hmuen to a sak o lat:
Difor gav Gud deim yver til skamlege lyster, for både kvinnorne deira forvende det naturlege bruket til det unaturlige,
27 to baktih toengah nongpanawk mah doeh, nongpata hoi angkom zonghaih to pahnawt o moe, maeto hoi maeto zae sak koehhaih palungthin hmai baktiah bet o pongah, azat kaom hmuen ah kaom nongpa hoi nongpa zaehaih to a sak o, to tiah a sakpazae o ih hmuen baktih toengah nihcae mah atho to hnuk o.
og like eins gjekk mennerne og burt frå det naturlege bruket av kvinna og kveiktest upp i lyst til kvarandre, so menner dreiv skjemdarverk med menner, og fekk på seg sjølve det vederlag for si villferd som rett var.
28 Nihcae loe Sithaw panoek han koeh o ai pongah, sak kahoih ai hmuennawk to saksak hanah, Sithaw mah kamro poekhaih to nihcae hanah paek;
Og liksom dei ikkje brydde seg um å eiga Gud i kunnskap, so gav Gud deim yver til ein hug som inkje duger, so dei gjorde det usømelege:
29 nihcae loe zaehaih congca, toeng ai ah khosakhaih, zu sava laep ah nongpa hoi nongpata zae sakhaih, poeksethaih, kamthlai hmoek koehhaih, hnukmahaih, uthaih, humhaih, angaekhaih, alinghaih, poeksethaih, kami pronghaih hoiah koi o,
fulle av all urettferd, vanart, vinnesykja, vondskap, fulle av ovund, mord, trætta, svik, fulkynde,
30 ahmin kasae thui kami, Sithaw hnuma kami, kami khet patoek kami, poeksang kami, amoek kami, kahoih ai hmuennawk sah kami, amno hoi ampa lok tahngai ai kami,
øyretutarar, baktalarar, gudhata, valdsmenner, stormodige, storordige, uppfinnsame på vondt, ulyduge mot foreldre,
31 panoek thai ai kami, oepthok ai kami, amlunghaih tawn ai kami, misa koeh kami, palungnathaih tawn ai kami ah oh o.
uvituge, usætande, ukjærlege, miskunnlause;
32 To baktih toksah kami loe duek han krak, tiah Sithaw lokcaekhaih to nihcae mah panoek o, toe nihcae loe to baktih hmuennawk sak khue to khawt ai, to baktih hmuen sak hanah kaminawk to thapaek o.
slike som vel kjenner Guds dom, at dei som gjer slikt, er verde dauden, og endå ikkje berre gjer det, men og gjev deim medhald som gjer det.

< Rom 1 >