< Rom 4 >

1 To tih nahaeloe hae hmuen pongah aicae ampa Abraham mah taksa ah tih atho maw hnuk?
Hvad skal vi da si at vår far Abraham har opnådd efter kjødet?
2 Abraham mah toksakhaih hoiah toenghaih hnu nahaeloe, anih amoek hanah hmuen maeto oh; toe Sithaw hmaa ah loe amoek thai mak ai.
For blev Abraham rettferdiggjort av gjerninger, da har han noget å rose sig av. Men det har han ikke for Gud;
3 Cabu mah timaw thuih? Abraham mah Sithaw to tang pongah, to tanghaih to toenghaih ah tapom pae, tiah oh.
for hvad sier Skriften? Abraham trodde Gud, og det blev regnet ham til rettferdighet;
4 Toksahkung mah a toksakhaih atho hnuk naah, tahmenhaih hoiah hnuk ih tangqum ah om ai, a hnuk han koi a tok sakhaih atho to ni a hnuk.
men den som har gjerninger, ham tilregnes lønnen ikke av nåde, men som skyldighet;
5 Toe toksakhaih tawn ai kami loe Anih tanghaih tawn kami hanah toenghaih Paekkung to tang nahaeloe, a tanghaih rang hoiah katoeng kami ah oh.
den derimot som ikke har gjerninger, men tror på ham som rettferdiggjør den ugudelige, ham regnes hans tro til rettferdighet.
6 To baktih toengah toksakhaih om ai ah, Sithaw mah paek ih toenghaih hnu kami ih tahamhoihaih to David mah,
Således priser også David det menneske salig som Gud tilregner rettferdighet uten gjerninger:
7 sakpazaehaihnawk tahmen pae moe, zaehaihnawk khuk pae ah kaom kaminawk loe tahamhoih o.
Salige er de hvis overtredelser er forlatt, og hvis synder er skjult,
8 Angraeng zae nethaih thung hoi loih kami loe tahamhoih, tiah thuih.
salig er den mann som Herren ikke tilregner synd.
9 Abraham tanghaih loe toenghaih ah tapom pae, tiah a thuih o boeh. To tiah nahaeloe hae tahamhoihhaih loe tangyat hin aat kami han khue maw oh, tangyat hin aat ai kaminawk han doeh oh toeng maw?
Gjelder nu denne saligprisning de omskårne, eller også de uomskårne? Vi sier jo at troen blev regnet Abraham til rettferdighet;
10 Kawbangah oh naah maw to tiah tapom pae? Tangyat hin a aah pacoengah maw? To tih ai boeh loe aat ai na ah? Aah pacoengah na ai, aat ai na ah ni toenghaih to hnuk boeh.
hvorledes blev den da tilregnet ham? da han var omskåret, eller da han hadde forhud? Ikke da han var omskåret, men da han hadde forhud,
11 Anih loe tangyat hin aat o ai, toe to toenghaih to nihcae mah hnuk o toeng, tangcaanawk boih ih ampa ah a oh hanah, Abraham loe tangyat hin aat ai naah ni, tanghaih hoiah kaom toenghaih tacik tangyat hin aah angmathaih to hnuk boeh.
og han fikk omskjærelsens tegn som et segl på rettferdigheten ved den tro som han hadde da han var uomskåret, forat han skulde være far til alle de uomskårne som tror, så rettferdigheten kunde tilregnes også dem,
12 Abraham loe tangyat hin aat kaminawk ih ampa khue na ai ni, tangyat hin aat ai naah Abraham tanghaih khokkong pazui kaminawk boih ih ampa ah doeh oh.
og far til de omskårne som ikke bare har omskjærelsen, men også vandrer i fotsporene av den tro som vår far Abraham hadde da han var uomskåret.
13 Abraham loe long qawktoepkung ah om tih, tiah lokkamhaih to oh: to lokkamhaih loe Abraham mah kaalok pazui pongah na ai ni, tanghaih rang hoiah kaom toenghaih hoiah ni oh.
For ikke ved loven fikk Abraham eller hans ætt det løfte at han skulde være arving til verden, men ved troens rettferdighet.
14 Kaalok hoiah hing kaminawk mah qawk to toep o nahaeloe, tanghaih loe avanghaih tidoeh om mak ai ueloe, lokkamhaih doeh azom pui ah ni om tih boeh:
For dersom de som holder sig til loven, er arvinger, da er troen blitt unyttig, og løftet blitt til intet;
15 Kaalok mah palungphuihaih to ohsak: kaalok om ai ahmuen ah loe zaehaih doeh om ai.
for loven virker vrede; men hvor det ikke er nogen lov, er det heller ingen overtredelse.
16 Abraham ih caanawk boih khaeah tahmenhaih rang hoiah kaom lokkamhaih to caaksak hanah, tanghaih loe lokpui koekah oh; lokkamhaih loe kaalok thungah kaom kaminawk han khue na ai ni, kaminawk boih ih ampa ah kaom, Abraham tanghaih tawn kaminawk boih khaeah doeh om tih,
Derfor fikk han løftet ved troen, forat det kunde være som en nåde, så løftet kunde stå fast for hele ætten, ikke bare for den som har loven, men også for den som har Abrahams tro, han som er far til oss alle
17 Abraham loe kadueh kaminawk hinghaih paekkung, kaom ai hmuennawk omsakkung hoi a tang ih Sithaw hmaa ah, (Nang loe acaeng kaminawk boih ih ampa ah kang sak boeh, ) tiah tarik ih lok to oh.
- som skrevet er: Til mange folks far har jeg satt dig - for Guds åsyn, hvem han trodde, han som gjør de døde levende og nevner det som ikke er til, som om det var til.
18 Na caanawk loe to tiah om o nasoe, tiah anih khaeah thuih ih lok baktih toengah, Abraham mah kai loe acaengnawk ih ampa ah ka om tih, tiah oephaih to tawn ai, toe tanghaih rang hoiah oephaih a tawnh pongah ni, anih loe acaengnawk boih ih ampa ah oh.
Mot håp trodde han med håp, forat han skulde bli mange folks far efter det som sagt var: Så skal din ætt bli;
19 Abraham loe (saning cumvaito thuemtham oh boeh, ) Sarah doeh caa kak, toe tanghaih thazok ai, kadueh baktiah kaom a takpum doeh poek khing ai.
og uten å bli svak i troen så han på sitt eget legeme, som var utlevd, han var næsten hundre år gammel, og på Saras utdødde morsliv;
20 Anih loe Sithaw lokkamhaih nuiah palunghaenghaih tawn ai, tanghaih bangah thacak moe, Sithaw to pakoeh;
på Guds løfte tvilte han ikke i vantro, men blev sterk i sin tro, idet han gav Gud æren
21 lokkamhaih sah Sithaw loe lokkam ih baktiah sak thaih, tiah kacaak tanghaih to a tawnh.
og var fullt viss på at det han hadde lovt, det var han også mektig til å gjøre.
22 To pongah, anih to kami katoeng ah tapom.
Derfor blev det også regnet ham til rettferdighet.
23 Anih to katoeng kami ah tapom, tiah tarik ih lok loe anih han khue tarik ai;
Men ikke bare for hans skyld er det skrevet at det blev tilregnet ham,
24 aicae han doeh tarik ah oh toeng, aicae Angraeng Jesu duekhaih thung hoi pathawkkung Anih to a tang o nahaeloe, to tiah tanghaih to aicae toenghaih ah tapom pae toeng tih;
men også for vår skyld, som det vil bli tilregnet, vi som tror på ham som opvakte Jesus, vår Herre, fra de døde,
25 Jesu loe aicae zaehaih pongah duek hanah angpaek moe, aicae toenghaih hnuk hanah duekhaih thung hoi angthawk let boeh.
han som blev gitt for våre overtredelser og opreist til vår rettferdiggjørelse.

< Rom 4 >