< Nambar 5 >

1 Angraeng mah Mosi khaeah,
Og Herren talte til Moses og sa:
2 Ngansae man kami, kahoih thai ai takpum nathaih tawn kami hoi kaciim ai kadueh qok sui Israel kaminawk loe ataihaih ahmuen tasa bangah suem ah;
Byd Israels barn at de skal sende ut av leiren alle spedalske og alle som har flod, og alle som er blitt urene ved lik!
3 ka ohhaih ahmuen amhnongsak han ai ah, to baktih nathaih tawn kami loe nongpa maw, nongpata maw ohhaih im tasa bangah suem ah, tiah a naa.
Både mann og kvinne skal I sende bort; utenfor leiren skal I sende dem, forat de ikke skal gjøre deres leir uren, der hvor jeg bor midt iblandt dem.
4 Angraeng mah Mosi khaeah thuih ih lok baktih toengah, Israel kaminawk mah sak o; to baktih nathaih tawn kami loe ohhaih ahmuen tasa bangah a suek o.
Og Israels barn gjorde så og sendte dem utenfor leiren; som Herren hadde sagt til Moses, således gjorde Israels barn.
5 Angraeng mah Mosi khaeah,
Og Herren talte til Moses og sa:
6 Israel kaminawk khaeah hae tiah thui paeh; kaminawk mah sak o ih zaehaih to nongpa mah maw, nongpata mah maw, Angraeng hmaa ah oep om ai ah sak o pazae pongah, to kami to zaehaih tawn nahaeloe,
Si til Israels barn: Når en mann eller kvinne gjør nogen av de synder som mennesker gjør, og bærer sig troløst at mot Herren, så de fører skyld over sig,
7 to kaminawk mah sak o ih zaehaih to taphong han oh; a sakpazae o pongah, a sakpazae o ih kami khaeah ahmuen pangato thungah ahmuen maeto thap ueloe, rong pae boih tih.
da skal de bekjenne den synd som de har gjort, og godtgjøre det de med urette har tatt, med dets fulle verd og enda legge til femtedelen; de skal gi det til den som de har syndet mot.
8 Toe kami maeto mah a sakpazae ih hmuen pongah, rong ih hmuen talawkkung om ai nahaeloe, to rong ih hmuen to Angraeng ih hmuen ah suek moe, qaima khaeah paek han oh; to pacoengah anih zaehaih loih thai hanah angbawnhaih sak hanah tuu tae to paek han oh.
Men dersom mannen ikke har efterlatt sig nogen nær slektning som de kan gi vederlaget til, da skal vederlaget høre Herren til og tilfalle presten foruten sonings-væren, som skal ofres til soning for dem.
9 Israel kaminawk mah qaima han sin ih ciimcai hmuennawk boih loe anih ih hmuen ah om tih.
Og alle gaver, alt det som Israels barn helliger og kommer til presten med, skal høre ham til;
10 Kami boih mah kaciim ah sin ih hmuennawk loe, anih ih hmuen ah om tih; kami mah qaima han paek ih tangqumnawk doeh anih ih hmuen ah om tih, tiah thuih paeh, tiah a naa.
hver manns hellige gaver skal høre presten til; det nogen gir ham, skal høre ham til.
11 To pacoengah Angraeng mah Mosi khaeah,
Og Herren talte til Moses og sa:
12 Israel kaminawk han hae tiah lokthui paeh; kami maeto ih zu loe oep om ai pongah, loklam amkhraeng ving moe, a sava nuiah zaehaih a sak;
Tal til Israels barn og si til dem: Når en manns hustru forsynder sig og er ham utro,
13 kami maeto mah to nongpata to iih haih, toe a sava khaeah thui ai ah angphat; to nongpata loe ciim ai boeh, toe anih hnukung om ai pongah, mi mah doeh a sak ih zaehaih to naeh thai ai,
og en annen mann har samleie med henne, men hennes mann ikke vet om det, fordi hun har latt sig vanære i lønndom, og der ikke er noget vidne mot henne, og hun ikke er grepet på fersk gjerning,
14 toe sava mah a zu loe ciim ai boeh, tiah oep vawthaih to tawnh maw, to tih ai boeh loe a zu nuiah palunghaenghaih a tawnh, toe anih ih zu loe amhnonghaih tidoeh om ai to mah a sava mah anih nuiah palunghaenghaih tawn nahaeloe,
og det så kommer en skinnsykens ånd over ham, så han blir skinnsyk på sin hustru, og hun virkelig har latt sig vanære, eller det kommer en skinnsykens ånd over ham, så han blir skinnsyk på sin hustru, uaktet hun ikke har latt sig vanære,
15 a sava mah a zu to qaima khaeah caeh haih ueloe, barli takaw dip ephah hato thungah maeto a zu ih zae angbawnhaih sak hanah sin tih; takaw dip nuiah situi bawh mak ai, a nuiah hmuihoih doeh thlaek mak ai; to baktih angbawnhaih loe zu nuiah palunghaeng pongah, sak ih angbawnhaih ah oh moe, zaehaih panoek hanah sak ih angbawnhaih ah doeh oh.
da skal mannen ta sin hustru med sig til presten og som offer for henne ha med tiendedelen av en efa byggmel; men han skal ikke helle olje på det, heller ikke legge virak på det; for det er et skinnsyke-matoffer, et ihukommelses-matoffer, som skal minne om en brøde.
16 Qaima mah to nongpata to caeh haih ueloe, Angraeng hmaa ah angdoesak tih;
Så skal presten føre henne frem og stille henne for Herrens åsyn.
17 to naah qaima mah kaciim tui to long laom thungah lawn ueloe, anih mah kahni imthung ih maiphu to lak pacoengah, tui thungah phuih tih.
Og presten skal ta hellig vann i et lerkar og ta noget av støvet som er på tabernaklets gulv, og kaste i vannet.
18 Qaima mah nongpata to Angraeng hmaa ah angdoesak ueloe, nongpata ih lu to khuk pae hmoek tih; nongpata nuiah palunghaeng pongah zaehaih panoek hanah sak ih angbawnhaih takaw dip to a ban ah pasumsak tih; qaima mah tangoenghaih kaomsak thaih tui kakhaa to a ban ah sin tih.
Og når presten har stilt kvinnen frem for Herrens åsyn, skal han løse hennes hår og legge ihukommelses-matofferet i hennes hender - et skinnsyke-matoffer er det - og i sin hånd skal presten ha bitterhetens vann, som volder forbannelse.
19 Qaima mah nongpata to, Kaw baktih nongpa hoiah doeh na iip ai, oep om ai loklam ah doeh nam khraeng ai moe, na sava laep ah kalah nongpa hoiah takpum amhnonghaih to na sah ai nahaeloe, hae ih tangoenghaih kaomsak thaih tui kakhaa hae na nuiah pha hmah nasoe, tiah thui tih.
Så skal presten ta kvinnen i ed og si til henne: Så sant ingen har ligget hos dig, og så sant du ikke har vært utro mot din mann og latt dig vanære, så skal du intet mén ha av dette bitterhetens vann som volder forbannelse.
20 Toe na sava nuiah oep thok ai ah na oh moe, kalah nongpa hoiah loklam nam khraeng ving; na sava nuiah kalah nongpa hoiah na iih moe, na takpum to amhnong boeh nahaeloe,
Men er det så at du har vært utro mot din mann og latt dig vanære, og at nogen annen enn din mann har hatt samleie med dig
21 qaima mah nang loe nangmah ih kaminawk salakah, Angraeng mah na phaih to zaeksak ueloe, na zok doeh bawksak tih, to tiah nang loe tangoenghaih zok kami ah na om tih, tiah nongpata khaeah thuih pae pacoengah, nongpata to tangoenghaih lok akamsak tih;
- nu skal presten lese op forbannelses-eden for kvinnen og si til henne: - så gjøre Herren dig til en forbannelse og til en ed blandt ditt folk; han la dine hofter svinne inn og din buk hovne op;
22 tangoenghaih kaomsak hae tui kakhaa hae na zok thungah akun naah, na phaih to zaeksak ueloe, na zok doeh baawk tih, tiah thui pae tih. To naah nongpata mah, Amen, to tiah om nasoe, tiah thui tih.
og dette vann som volder forbannelse, skal trenge inn i dine innvoller, så din buk hovner op og dine hofter svinner inn. Og kvinnen skal si: Amen! Amen!
23 Hae tangoenghaih lok loe qaima mah cabu thungah tarik ueloe, kakhaa tui hoiah phrae let tih;
Derefter skal presten skrive op disse forbannelser på et blad og vaske dem ut i bitterhetens vann,
24 qaima mah tangoenghaih kaomsak kakhaa tui to nongpata hanah naesak tih; nongpata ih zok thungah tangoenghaih kaomsak tui kakhaa akun naah, paroeai khaa pae tih.
og han skal la kvinnen drikke bitterhetens vann, som volder forbannelse, og vannet som volder forbannelse, skal trenge inn i henne og volde bitter ve.
25 To pacoengah qaima mah to nongpata ban ah sinsak ih palunghaeng pongah sak ih angbawnhaih takaw dip to la ueloe, Angraeng hmaa ah ahaek pacoengah, hmaicam nuiah suem tih.
Så skal presten ta skinnsyke-matofferet av kvinnens hånd og svinge det for Herrens åsyn og bære det frem til alteret.
26 Qaima mah zaehaih panoek han sak ih angbawnhaih takaw dip to ban tangsum maeto la ueloe, hmaicam nuiah hmai hoiah thlaek tih; to pacoengah to tui to nongpata hanah naesak tih.
Og presten skal ta en håndfull av matofferet som ihukommelses-offer og brenne det på alteret; Og så skal han la kvinnen drikke vannet.
27 To nongpata mah angmah ih sava nuiah zaehaih to sah moe, ciim ai boeh nahaeloe, tangoenghaih lokkam ih baktih toengah omsakkung tui kakhaa to naek naah, zok thungah tui to paroeai khaa tih; to naah a phaih to zaek ueloe, a zok doeh baawk tih; to naah to nongpata loe angmah ih kaminawk salakah tangoenghaih zok kami ah om tih.
Og når han har latt henne drikke vannet, da skal det skje at dersom hun har latt sig vanære og har vært utro mot sin mann, så skal vannet som volder forbannelse, trenge inn i henne og volde bitter ve; hennes buk skal hovne op og hennes hofter svinne inn; og den kvinne skal bli til en forbannelse blandt sitt folk.
28 Toe nongpata loe ciimcai moe, amhnonghaih tidoeh om ai nahaeloe, anih loe zaehaih tawn ai pongah, caa sah let tih.
Men har kvinnen ikke latt sig vanære, og er hun ren, da skal hun intet mén ha av det, og hun skal få barn.
29 Hae loe zu mah oep kaom ai ah, kalah nongpa hoi loklam amkhraeng ving moe, sava nuiah ciimcai ai ah khosak naah maw, palunghaenghaih tawnh naah maw,
Dette er skinnsyke-loven: Når en kvinne er utro mot sin mann og lar sig vanære,
30 to tih ai boeh loe nongpa mah a zu nuiah palunghaenghaih tawnh naah maw, patoh ih kaalok ah oh; sava mah a zu nuiah palunghaenghaih tawnh naah, qaima mah nongpata to Angraeng hmaa ah angdoesak ueloe, hae ih kaalok baktih toengah nongpata to lokcaek tih.
eller når en skinnsykens ånd kommer over en mann, så han blir skinnsyk på sin hustru, så skal han stille kvinnen frem for Herrens åsyn, og presten skal gjøre med henne alt det som er sagt i denne lov.
31 To tiah sava loe zaehaih ciim ueloe, nongpata loe a zaehaih pongah danpaekhaih to zok tih, tiah thui paeh, tiah a naa.
Og mannen skal være fri for skyld, men kvinnen skal lide for sin misgjerning.

< Nambar 5 >