Luka 4
1 Jesu loe Kacai Muithla hoiah koi, Jordan vapui hoi Anih amlaem pacoengah, Kacai Muithla mah praezaek ah hoih,
Sedan vände Jesus tillbaka från Jordan, full av helig ande, och fördes genom Anden omkring i öknen
2 ni quipalito thung taqawk mah pacuekhaih to tongh, anih loe pacuekhaih ni thungah tidoeh caa ai: hnukkhuem ah loe anih zok amthlam.
och frestades av djävulen under fyrtio dagar. Och under de dagarna åt han intet; men när de hade gått till ända, blev han hungrig.
3 To naah taqawk mah anih khaeah, Sithaw capa ah na oh nahaeloe, hae thlung hae takaw ah angcoengsak ah, tiah a naa.
Då sade djävulen till honom: "Är du Guds Son, så bjud denna sten att bliva bröd."
4 Jesu mah anih khaeah, Kami loe takaw hoi khue hing mak ai, Sithaw ih loknawk hoiah ni hing tih, tiah tarik ih oh, tiah a naa.
Jesus svarade honom: "Det är skrivet: 'Människan skall leva icke allenast av bröd.'"
5 Taqawk mah anih to maesang ah caeh haih moe, long nuiah kaom praenawk boih nawnetta thung anih hanah patuek.
Och djävulen förde honom upp på en höjd och visade honom i ett ögonblick alla riken i världen
6 Taqawk mah anih khaeah, Hae thacakhaih hoi lensawkhaihnawk hae kang paek boih han: to baktih hmuennawk loe kai hanah paek boih boeh; ka koeh ih kawbaktih kami hanah doeh ka paek thaih.
och sade till honom: "Åt dig vill jag giva makten över allt detta med dess härlighet; ty åt mig har den blivit överlämnad, och åt vem jag vill kan jag giva den.
7 To pongah nang bok nahaeloe, hae hmuennawk loe nang ih hmuen ah ni om boih tih, tiah a naa.
Om du alltså tillbeder inför mig, så skall den hel och hållen höra dig till."
8 Jesu mah anih khaeah, Setan, ka hnuk bangah angnawn ah; Na Angraeng Sithaw to bok ah loe, a tok khue to sah ah, tiah tarik ih oh, tiah a naa.
Jesus svarade och sade till honom: "Det är skrivet: 'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.'"
9 Taqawk mah anih to Jerusalem ah caeh haih moe, kasang koek tempul nuiah ohsak, anih khaeah, Sithaw capa ah na oh nahaeloe, hae ahmuen hoiah lungpung tathuk ah:
Och han förde honom till Jerusalem och ställde honom uppe på helgedomens mur och sade till honom: "Är du Guds Son, så kasta dig ned härifrån;
10 nang to khetzawn hanah, Anih mah angmah ih van kaminawk to patoeh tih;
det är ju skrivet: 'Han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola väl bevara dig';
11 thlung pongah na khok daeng han ai ah, nihcae mah ban hoiah na tapom o tih, tiah tarik ih oh bae, tiah a naa.
så ock: 'De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.'"
12 Jesu mah anih khaeah, Na Angraeng Sithaw to tanoek hmah, tiah thuih ih lok to oh, tiah a naa.
Då svarade Jesus och sade till honom: "Det är sagt: 'Du skall icke fresta Herren, din Gud.'"
13 Taqawk pacuekhaih boeng boih pacoengah, taqawk mah atue setta thung anih to caeh taak.
När djävulen så hade slutat med alla sina frestelser, vek han ifrån honom, intill läglig tid.
14 Jesu loe Muithla thacakhaih hoiah Kalili ah amlaem: anih ih tamthang loe a taeng ih ahmuennawk boih ah amthang.
Och Jesus vände i Andens kraft tillbaka till Galileen; och ryktet om honom gick ut i hela den kringliggande trakten.
15 To kaminawk ih Sineko ah anih mah patuk naah, kaminawk boih mah anih to saphaw o.
Och han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla.
16 Anih loe a qoenghaih, Nazareth vangpui ah caeh: Sabbath niah loe, a caeh zong ih baktih toengah, Sineko ah caeh moe, kaciim Cabu kroek hanah, angdoet tahang.
Så kom han till Nasaret, där han var uppfödd. Och på sabbatsdagen gick han, såsom hans sed var, in i synagogan: och där stod han upp till att föreläsa.
17 Tahmaa Isaiah ih Cabu tangoengh to anih hanah paek o. Anih mah Cabu to paongh naah, to ahmuen ah,
Då räckte man åt honom profeten Esaias' bok; och när han öppnade boken, fick han se det ställe där det stod skrivet:
18 amtang kaminawk khaeah kahoih tamthanglok thuih hanah situi ang bawh boeh pongah, ka nuiah Angraeng ih Muithla to oh; kamro palungthin to ngantuisak moe, misong ah naeh ih kaminawk khaeah kahoih tamthanglok thuih han ih, mikmaengnawk mik amtuengsak moe, pacaekthlaek ih kaminawk loihsak pacoengah,
"Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig. Han har satt mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga, till att predika frihet för de fångna och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta frihet
19 Angraeng mah tapom ih kahoih saning to taphong hanah, ang patoeh boeh, tiah tarik ih kaom Cabu to a hnuk.
och till att predika ett nådens år från Herren."
20 Anih mah Cabu tangoeng to ayaw moe, to ah toksah kami khaeah a paek pacoengah, anghnut. Sineko thungah kaom kaminawk boih mah anih to khet o.
Sedan lade han ihop boken och gav den tillbaka åt tjänaren och satte sig ned. Och alla som voro i synagogan hade sina ögon fästa på honom.
21 Anih mah nihcae khaeah, Na thaih o baktih toengah, hae Cabu lok loe vaihniah akoep boeh, tiah a naa.
Då begynte han tala och sade till dem: "I dag är detta skriftens ord fullbordat inför edra öron."
22 Kaminawk boih mah a thuih ih lok to thaih o, anih ih pakha thung hoi tacawt tahmenhaih lok pongah nihcae loe dawnrai o. Hae kami loe Joseph ih capa na ai maw? tiah a thuih o.
Och de gåvo honom alla sitt vittnesbörd och förundrade sig över de nådens ord som utgingo från hans mun, och sade: "Är då denne icke Josefs son?"
23 Jesu mah nihcae khaeah, Nangcae mah, Tuisi kop kami, nangmah hoi nangmah ngan angtuisak ah: ka thaih o ih Kapernuam vangpui ah na sak ih hmuennawk to nangmah ih avang ah doeh sah toeng ah, tiah thuih ih patahhaih lok to kai thuih haih ah na patoh o tih, tiah a naa.
Då sade han till dem: "Helt visst skolen I nu vända mot mig det ordet: 'Läkare, bota dig själv' och säga: 'Sådana stora ting som vi hava hört vara gjorda i Kapernaum, sådana må du göra också här i din fädernestad.'"
24 Loktang kang thuih o, Kawbaktih tahmaa doeh angmah prae ah loe tapom o ai.
Och han tillade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen profet bliver i sitt fädernesland väl mottagen.
25 Loktang kang thuih o, Elijah dung ah Israel prae thungah lamhmainawk oh o mangh, saning thumto hoi khrah tarukto thung van thok to khah moe, prae boih ah takang thoh;
Men jag säger eder, såsom sant är: I Israel funnos många änkor på Elias' tid då himmelen var tillsluten i tre år och sex månader, och stor hungersnöd kom över hela landet --
26 toe Elijah to minawk kalah khaeah patoeh ai, Sidon prae, Zaraphath vangpui ah kaom lamhmai maeto khae khue ah ni patoeh.
och likväl blev Elias icke sänd till någon av dessa, utan allenast till en änka i Sarepta i Sidons land.
27 Tahmaa Elijah dung ah Israel prae thungah ngansae man kaminawk oh o mangh; toe Syria kami Namaan khue ai ah loe, mi doeh ngantui o ai, tiah a naa.
Och många spetälska funnos i Israel på profeten Elisas tid; och likväl blev ingen av dessa gjord ren, utan allenast Naiman från Syrien."
28 Sineko thungah kaom kaminawk boih mah, hae hmuen kawngnawk thaih o naah, nichae loe palungphui o,
När de som voro i synagogan hörde detta, uppfylldes de alla av vrede
29 angthawk o moe, anih to vangpui tasa bangah nuih o; vangpui ohhaih mae nui hoiah nuih tathuk hanah anih to vangpui tasa bangah caeh o haih.
och stodo upp och drevo honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på, och ville störta honom därutför.
30 Toe anih loe paroeai kaminawk salak hoiah cawnh ving,
Men han gick sin väg mitt igenom hopen och vandrade vidare.
31 To pacoengah Kalili prae, Kapernuam vangpui ah caeh tathuk, Sabbath niah kaminawk to patuk.
Och han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten.
32 A thuih ih lok loe thacak pongah, anih patukhaih lok pongah kaminawk dawnrai o.
Och de häpnade över hans undervisning, ty han talade med makt och myndighet.
33 Sineko thungah, taqawk sae tawn kami maeto oh, anih loe kaciim ai muithla to tawnh,
Och i synagogan var en man som var besatt av en oren ond ande. Denne ropade med hög röst:
34 kaicae loe kaimacae hmawk ah om o ue; nang Nazareth Jesu, nang hoi kaicae timaw asaenghaih oh, kaicae amrosak han ih maw nang zoh? Nang loe mi maw tito kang panoek o; Nang loe Kaciim Sithaw Capa ni, tiah tha hoi a hangh.
"Bort härifrån! Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
35 Jesu mah anih khaeah, Anghngai duem ah, anih takoh thung hoiah tacawt ah, tiah a zoeh. Taqawk sae mah kaminawk hma ah to kami to long ah amtimsak pacoengah, anih takoh thung hoiah tacawt, anih to nganbawh kana paek ai.
Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig och far ut ur honom." Då kastade den onde anden omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom, utan att hava gjort honom någon skada.
36 Kaminawk boih dawnrai o moe, Hae loe kawbaktih lok maw vai! Kaciim ai muithla khaeah sakthaihaih hoi thacakhaih hoiah lokpaek naah, taqawk sae mataeng doeh tacawtsak thaih! tiah maeto hoi maeto ang thuih o.
Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade: "Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut."
37 Anih ih ahmin loe a taengah kaom prae thung boih ah amthang.
Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten.
38 Anih loe Sineko hoiah tacawt moe, Simon im ah akunh. To nathuem ah Simon zu ih amno loe ngannat nung parai; to pongah anih khaeah tahmenhaih hnik pae o.
Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne.
39 Anih loe nongpata taengah angdoet moe, nathaih to zoeh pae; to naah ngan kana to prak pae: akra ai ah nongpata to angthawk moe, nihcae khetzawnhaih tok to a sak pae.
Då trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem.
40 Ni duem naah loe, congca nathaih tawn kaminawk anih khaeah angzoh o haih; to kaminawk boih nuiah a ban to koeng pae moe, nihcae to ngantuisak.
Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.
41 Paroeai kaminawk ih takoh thung hoiah taqawknawk tacawt o moe, Nang loe Sithaw Capa Kri ni, tiah hang o. Anih loe Kri ni, tito nihcae mah panoek o: to pongah Jesu mah lok apaeh han ai ah nihcae to zoeh.
Onda andar blevo ock utdrivna ur många, och de ropade därvid och sade: "Du är Guds Son." Men han tilltalade dem strängt och tillsade dem att icke säga något, eftersom de visste att han var Messias.
42 Khodai naah anih loe angthawk moe, praezaek ah caeh: kaminawk mah anih to pakrong o, anih khae phak o naah loe, om raeh, kaicae hae na caehtaak hmah, tiah a naa o.
Och när det åter hade blivit dag, gick han åstad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och när de kommo fram till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom att gå sin väg.
43 Toe anih mah nihcae khaeah, Kalah vangpuinawk ah doeh Sithaw mah siangpahrang ah ukhaih prae kawng to ka thuih han oh vop: to tiah thuih han ih ni kai hae ang patoeh, tiah a naa.
Men han sade till dem: "Också för de andra städerna måste jag förkunna evangelium om Guds rike, ty därtill har jag blivit utsänd."
44 Anih loe Kalili prae ih Sineko thungah tamthanglok to taphong.
Och han predikade i synagogorna i Judeen.
