< Ezekiel 31 >

1 Saning hathlaito, khrah thumto haih ni tangsuek naah, Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
Och det begaf sig i ellofte årena, på första dagen i tredje månadenom, skedde Herrans ord till mig, och sade:
2 kami capa, Izip siangpahrang Faro hoi angmah ih kaminawk khaeah hae tiah thui paeh; na lensawkhaih loe mi hoiah maw anghmong?
Du menniskobarn, säg till Pharao, Konungen i Egypten, och till allt hans folk: Huru stor menar du då att du äst?
3 Khenah, Assyria loe tanghang kahoih, aqam kasai, akung kasang, ranui koek ah tadok kacawn Lebanon sidar thing ah oh.
Si, Assur var lika som ett cedreträ på Libanon, med sköna grenar, och tjockt af löf, och ganska högt, så att dess skate stod högt upp ibland stora tjocka qvistar.
4 Tui mah anih to qoengsak tahang moe, kathuk tui mah anih to sangsak tahang, vapuinawk loe anih patit ih akungnawk taengah longh o moe, azawn ah thling ih thingkungnawk boih khaeah vapui tui to a longsak.
Det hade vatten nog, att det högt vardt, och många källor, att det starkt vardt; dess strömmar gingo allt omkring dess rot, och dess bäcker till all trä i skogenom.
5 To pongah anih loe azawn ah thling ih thingnawk boih pong kasang koek ah oh; tui to pop pongah tanghangnawk to sang o moe, tadoknawk doeh cawnh o.
Derföre är det högre vordet än all trä på markene, och fick många grenar och långa qvistar; ty det hade vatten nog till att utbreda sig.
6 Van ih tavaanawk loe anih ih tahangnawk pongah tabu boh o boih, azawn ah kaom moinawk loe anih ih tanghangnawk tlim ah caasak o boih, kalen parai praenawk loe anih tahlip tlim ah oh o boih.
Alle himmelens foglar bodde uppå dess qvistar, och all vilddjur hade ungar under dess grenar, och under dess skugga bodde mång och stor folk.
7 Anih loe tui pophaih ahmuen ah tangzun sak pongah, tanghangnawk to sang o tahang moe, kranghoihaih hoi lensawkhaih hoiah akoep.
Det hade sköna, stora och långa grenar; ty dess rot hade mycket vatten.
8 Sithaw takha thung ih Sidar thingnawk mah anih to vingh thai ai; hmaica thingnawk mah doeh anih ih tanghangnawk to pha ai, cypress thingnawk mah doeh tanghangnawk to pha thai ai, Sithaw takha thung ih kawbaktih thingnawk mah doeh a kranghoihaih to pha o thai ai.
Och intet cedreträ var desso likt i Guds lustgård; furoträn voro dess grenom intet liknande, och mandelträn voro intet emot dess qvistar; ja, det var så dägeligit, att det öfvergick all trä i Guds lustgård.
9 Sithaw takha thungah kaom, Eden thingnawk boih mah, anih to ut o hanah, tanghang popsak moe, krang ka hoihsak.
Jag hafver gjort det så skönt, att det fick så många qvistar, att all lustig trä i Guds lustgård båro afund dervid.
10 To pongah Angraeng Sithaw mah, Kasang parai ah na qoeng tahang, thingnawk boih nuiah tadok na cawnh, anih mah a sanghaih to amoek haih pongah, poekhaih palungthin to sang;
Derföre säger Herren Herren alltså: Efter han så hög vorden är, att hans skate stod ibland stora, höga, tjocka qvistar, och hans hjerta upphof sig, att han så hög var;
11 anih to Sithaw panoek ai thacak kaminawk khaeah ka paek boeh; a sethaih baktiah to kami mah anih nuiah sah tih; a sethaih pongah anih to ka haek boeh.
Derföre hafver jag gifvit honom dem mägtigasta ibland Hedningarna i händer; han skall vara till verka med honom, och fördrifvan, såsom han med sitt ogudaktiga väsende förtjent hafver;
12 Tahmenhaih tawn ai kalah prae kaminawk mah anih to hum moe, caeh o taak; anih ih tanghangnawk loe mae nui hoiah tahawt thungah krak moe, anih ih tadoknawk doeh prae thung ih vapuinawk mah angkhaehsak boih boeh; long kaminawk boih anih tahlip tlim hoiah tacawt o moe, anih to caeh o taak boeh.
Att främmande skola utrota honom, nämliga Hedningarnas tyranner, och förskingra honom, att hans qvistar skola ligga på all berg, och i alla dalar, och hans qvistar sönderbrutne vid alla bäcker i landena, så att all folk på jordene måste bortdraga undan hans skugga, och öfvergifva honom.
13 Van ih tavaanawk hoi moi kasannawk boih loe anih ih angkhaek tanghangnawk nuiah oh o.
Och alle himmelens foglar såto på hans kullfallna bål, och all vilddjur lade sig på hans afhuggna qvistar;
14 To pongah tui taengah kaom thingnawk boih thungah a sanghaih pongah amoek han ai, tanghangnawk ranuiah tadok cawnh pongah amoek han ai, tui kanae thingkungnawk boih thungah a sanghaih kam oek haih thingah oh han ai ah, to thingkungnawk duek o boih hanah, tangqom thungah caeh tathuk kaminawk hoi nawnto long thungah ka pakhrak tathuk boeh, tiah thuih.
På det härefter intet trä vid vatten skall förhäfva sig af sine höjd, att dess skate ibland stora, tjocka qvistar står, och att intet trä vid vatten skall förhäfva sig öfver de andra; ty de måste alle under jordena, och dödenom öfvergifne varda, lika som andra menniskor, de der uti kulona fara.
15 Angraeng Sithaw mah, Anih taprong thungah caeh tathuk naah palung ka boengsak; anih hanah kathuk tui to ka khuk pae, tui to ka khah pae khoep moe, kalen parai tuinawk to kang haksak; anih hanah Lebanon palung ka setsak, anih pongah taw ih thingnawk to ka zaisak boih. (Sheol h7585)
Detta säger Herren Herren: På den tiden, då han nederfor till helvetes, då gjorde jag en klagolåt, att djupet öfvertäckte honom, och hans strömmar måste stilla stå, och de stora vattnen intet löpa kunde; och gjorde det så, att Libanon sörjde öfver honom, och all trä i markene förtorkades öfver honom. (Sheol h7585)
16 Anih to tangqom thungah caeh tathuk kaminawk hoi nawnto hell thungah ka vah naah, anih pakhrakhaih atuen mah prae kaminawk boih ka tasoehsak; to naah Eden ih thingnawk boih, kahoih koek qoih ih Lebanon thingnawk hoi tui kanae thingnawk boih long thungah kamong ah oh o. (Sheol h7585)
Jag förskräckte Hedningarna, då de hörde honom falla, då jag nederstörte honom till helvetes, med dem som uti kulona fara; och all lustig trä under jordene unte honom det väl, de ädlesta och bästa på Libanon, och all de som vid vatten ståndit hade. (Sheol h7585)
17 Anih ih bantha cakhaih ah kaom, Sithaw panoek ai kaminawk, anih ih tahlip tlim ah kaom kaminawk loe, sumsen hoi hum ih kaminawk caehhaih ahmuen, hell thungah anih hoi nawnto caeh o tathuk. (Sheol h7585)
Ty de måste ock med honom neder åt helvetet, till de slagna med svärd, efter de under hans arms skugga ibland Hedningarna bott hade. (Sheol h7585)
18 Na lensawkhaih loe Eden ih thing kawbaktih hoiah maw patah thai tih? Toe nang loe Eden ih thingnawk hoi nawnto long thungah na caeh tathuk tih; nang loe sumsen hoi hum ih kaminawk hoi nawnto tangyat hin aat ai kaminawk salakah nang song tih. Hae loe Faro hoi anih ih kaminawk boih thuih koehhaih ih ni, tiah Angraeng Sithaw mah thuih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
Huru stor menar du då att du äst, med ditt prål och härlighet, ibland de lustiga trän? Ty du måste med de lustiga trän fara neder under jordena, och ligga ibland de oomskorna, hvilke med svärd slagne äro; alltså skall det gå dig, Pharao, med allo dino folke, säger Herren Herren.

< Ezekiel 31 >