Toksahkungnawk 28

1 Nihcae loih o boih pacoengah ni, to ahmuen loe Melta, tiah kawk ih tui mah takui ih prae, tiah panoek o vop.

Först sedan vi hade blivit räddade, fingo vi veta att ön hette Malta.

2 To prae ah kaom kaminawk mah kaicae to kahoihah ang khetzawn o: kho angzoh moe, angqai parai pongah, kaicae han hmai ang cenh pae o, kaicae boih kahoihah ang khetzawn o.

Och infödingarna visade oss en icke vanlig välvilja; de tände upp en eld och togo oss alla med sig dit, för det påkommande regnets och för köldens skull.

3 Pawl loe hmaitik hanah thing kangqonawk to akhuih, to naah hmai bet pongah kasoe kaom pahui to tacawt moe, Pawl ih ban ah angbang pae lawngkawng.

När Paulus då tog upp ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd av hettan, en huggorm fram därur och högg sig fast vid hans hand.

4 To prae ah kaom kaminawk mah anih ban ah angbang lawngkawng pahui to hnuk o naah, Hae kami loe kami hum kami ni, tito palunghaengh han om ai, anih loe tuipui thung hoiah loih boeh e, a hing han taham om ai boeh, tiah maeto hoi maeto a thuih o.

Då infödingarna fingo se ormen hänga där vid hans hand, sade de till varandra: »Helt visst är denne man en dråpare, som rättvisans gudinna icke tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad undan havet.»

5 Toe Pawl loe ahmaa caa ai, pahui to hmai thungah takhoek.

Men han skakade ormen ifrån sig i elden och led ingen skada.

6 Kaminawk mah loe akra ai ah anih ih ngan to bawk pae ueloe, amtimh pacoengah dueh roep tih, tiah poek o: atue paroeai thung Pawl to a khet o, toe kawbangah doeh om pae ai, to naah nihcae poek amkhraih o moe, Pawl loe sithaw mue, tiah a poek o.

De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud.

7 To ahmuen hoi angthla ai ah Publiu, tiah ahmin kaom kalen koek prae ukkung ih im to oh, anih mah kaicae ang lak, angmah im ah ni thumto ang cam o sak khue khawt ai, kahoihah ang khetzawn.

I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.

8 Publiu ih ampa loe ngannat moe, angsong sut: ngannat khue ai ah zokcik kana doeh a tawnh; Pawl loe anih khaeah caeh moe, lawkthuih pae, anih nuiah ban koeng pae moe, ngan a tuisak.

Nu hände sig att Publius' fader låg sjuk i en magsjukdom med feberanfall. Paulus gick då in till honom och bad och lade händerna på honom och gjorde honom frisk.

9 To tiah hmuen to sak pae naah, to prae ah kaom nathaih tawn kalah kaminawk doeh angzoh o moe, ngantuihaih to hnuk o.

Men när detta hade skett, kommo också de av öns övriga inbyggare som hade någon sjukdom till honom och blevo botade.

10 Nihcae mah kaicae paroeai ang pakoeh o; nihcae caehtaak han kam sak o naah loe, kang toeng hmuenmaenawk to palongpui thungah ang puen pae o.

Och de bevisade oss ära på mångahanda sätt; och när vi skulle avsegla, försågo de oss med vad vi behövde.

11 Khrah thumto ka oh o pacoengah, Kastor hoi Pollux ih krang kaom, siktue ah to prae thungah kaom, Alexandria ih palongpui hoiah ka caeh o.

Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder.

12 Syracuse vangpui ah ka caeh o moe, toah ni thumto ka cam o.

Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar.

13 To vangpui hoiah ka caeh o let moe, Rhegium vangpui to ka phak o: nito ka cam o pacoengah, aloih bang ih takhi to songh, omvaih niah Puteoli vangpui to ka phak o:

Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.

14 to vangpui ah nawkamyanawk to ka hnuk o, nihcae mah ni tarukto thung cam hanah ang pacae o, to ahmuen hoiah Rom vangpui ah ka caeh o.

Där träffade vi på bröder, och hos dem stannade vi, på deras inbjudning, i sju dagar. På detta sätt kommo vi till Rom

15 Toah kaom nawkamyanawk mah kaicae angzoh ti, tiah a thaih o naah, kaicae dawt hanah, caaknaek zawhhaih Appi Forum hoi Im Thum kaom ahmuen karoek to ang zoh o: to kaminawk to Pawl mah hnuk naah, Sithaw khaeah kawnhaih lawk a thuih moe, thacakhaih to tawnh.

Så snart bröderna där fingo höra om oss, gingo de oss till mötes ända till Forum Appii och Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.

16 Rom vangpui ka phak o naah loe, cumvaito ukkung misatuh angraeng loe thongkrah kaminawk to kalen koek thongkrah toep kami khaeah a aap: misatuh kami maeto mah Pawl to toep moe, a koeh baktiah oh thaihaih to paek.

Och då vi hade kommit in i Rom, tillstaddes det Paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.

17 Ni thumto oh pacoengah Pawl mah Judah kami zaehoikung kacoehtanawk to kawk; nihcae loe angzoh o boih, Pawl mah nihcae khaeah, nawkamyanawk, kaminawk koeh ai ih hmuen tidoeh ka sah ai, aicae ampanawk ih atawk mah koeh ai ih hmuen doeh ka sah ai, toe Jerusalem vangpui ah kai ang naeh o moe, Rom kaminawk banah ang paek o.

Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av judarna; och när de hade kommit tillsammans, sade han till dem: »Mina bröder, fastän jag icke har gjort något mot vårt folk eller mot fädernas stadgar, blev jag likväl i Jerusalem överlämnad i romarnas händer och fördes bort därifrån såsom fånge.

18 Nihcae mah lok ang caek o naah, duek han khoek to zaehaih tidoeh ka sah ai pongah, ang prawt han koeh o.

Och när de hade anställt rannsakning med mig, ville de giva mig lös, eftersom jag icke hade gjort något som förtjänade döden.

19 Toe Judahnawk mah koeh o ai, to pongah Caesar khae caeh hanah ka hnik; toe kaimah ih kaminawk to zae net han ih na ai ni.

Men då judarna satte sig däremot, nödgades jag vädja till kejsaren; dock, icke som om jag hade någon anklagelse att göra mot mitt folk.

20 Hae pongah ni nangcae hoi anghnuk moe, lokthuih hanah kang kawk o: Israel kaminawk oephaih pongah ni kai hae sumqui hoiah ang pathlet o, tiah a naa.

Av denna orsak har jag kallat eder hit till mig, för att få se eder och tala med eder, ty det är för Israels hopps skull som jag är bunden med denna kedja.»

21 Nihcae mah anih khaeah, Nang kawng pongah Judea prae hoiah pat ih ca to ka hnu o ai, to prae hoiah angzo nawkamyanawk mah doeh nang to kasae thui o vai ai vop.

Då svarade de honom: »Vi hava icke från Judeen mottagit någon skrivelse om dig, ej heller har någon av våra bröder kommit och berättat eller sagt något ont om dig.

22 Toe na poekhaih kawbangah maw oh, tiah thaih han ka koeh o: ahmuen kruekah kaom kaminawk mah loe hae kricaabu hae kasae ah thuih o, tiah a naa o.

Men vi finna skäligt att du låter oss höra huru du tänker. Ty om det partiet är oss bekant att det allestädes mötes med gensägelse.

23 Pawl hoi angqumhaih ni to khaeh o, Pawl ohhaih im ah paroeai kaminawk angzoh o; akhawnbang hoi aduembang khoek to nihcae khaeah Sithaw ukhaih prae kawng to thuih pae pacoengah, Mosi ih kaalok hoi tahmaanawk mah Cabu thungah tarik ih Jesu kawng to panoek o thai hanah a thuih pae.

Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen.

24 Anih mah thuih ih lok to thoemto kaminawk mah tang o, toe thoemto kaminawk mah loe tang o ai.

Och somliga läto övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.

25 Angmacae hoi angmacae palung adue o ai pongah, Pawl mah hae tiah lok maeto thuih pae pacoengah tacawt o ving; Kacai Muithla mah Isaiah patohhaih hoiah aicae ampanawk khaeah thuih ih lok mah loe,

Och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade Paulus allenast detta ord: »Rätt talade den helige Ande genom profeten Esaias till edra fäder,

26 hae kaminawk khaeah caeh ah loe, Nangcae mah na thaih o tih, toe na thaih o kop mak ai; na hnuk o tih, toe na panoek o thai mak ai:

när han sade: 'Gå åstad och säg till detta folk: Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.

27 hae kaminawk ih palung loe amro boih boeh; nihcae loe thaih kophaih naa tawn o ai, nihcae loe mik pasim o; to tih ai nahaeloe nihcae mah a mik hoiah hnu o ueloe, a naa hoiah thaih o tih, palung hoiah thaihkophaih tawn o ueloe, nihcae amlaem o let naah, nihcae to ngan ka tuisak moeng tih, tiah thuih, tiah a naa.

Ty detta folks hjärta har blivit förstockat; och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig'

28 To pongah Gentelnawk khaeah Sithaw pahlonghaih to patoeh boeh, To lok to nihcae mah thaih o tih, tiah na panoek o han oh, tiah a naa.

Det mån I därför veta: till hedningarna bar denna Guds frälsning blivit sänd; de skola ock akta därpå.»

29 Hae lok a thuih pae pacoengah, Judahnawk loe amlaem o moe, angmacae hoi angmacae paroeai lok angaek o.

30 Pawl loe saning hnetto thung a tlai ih im ah oh, anih khaeah angzo kaminawk boih to kahoihah a khetzawn,

I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla som kommo till honom tog han emot;

31 pakaakung om ai ah, oephaih hoiah Sithaw mah siangpahrang ah ukhaih prae kawng to a thuih moe, Angraeng Jesu Kri kawng to patuk.

och han predikade om Guds rike och undervisade om Herren Jesus Kristus med all frimodighet, utan att någon hindrade honom däri. 29; Och då han hade sagt detta, gingo judarna bort. Och de tvistade häftigt sinsemellan.