2 Siangpahrang 1
1 Ahab duek pacoengah, Moab mah Israel to tuk.
Och de Moabiter föllo af ifrån Israel, då Achab död var.
2 Ahaziah loe Samaria vangpui ah ranuih ih thokbuem hoiah krak moe, ngannat pongah, Hae nathaih hoi ngantui let tih maw tiah dueng hanah, Ekron vangpui ih sithaw Baal-Zebub khaeah laicaeh patoeh.
Och Ahasia föll genom gallren i sinom sal i Samarien, och vardt krank; och sände ut bådskap, och sade till dem: Går bort, och fråger BaalSebub, den guden i Ekron, om jag skall vederfås af denna krankheten.
3 Toe Angraeng ih van kami mah Tishbeh acaeng Elijah khaeah, Angthawk loe, Samaria siangpahrang ih laicaehnawk to tongh hanah caeh tahang ah; nihcae khaeah, Israel prae ah Sithaw om ai pongah maw, Ekron sithaw Baal-Zebub khaeah lokdueng hanah na caeh?
Men Herrans Ängel sade till Elia den Thisbiten: Statt upp, och gack emot Konungens bådskap i Samarien, och säg till dem: Är nu ingen Gud i Israel, att I behöfven gå bort, och fråga BaalSebub, Ekrons gud?
4 To pongah vaihi Angraeng mah, Nang songhaih ihkhun nui hoiah nang hum mak ai; na dueh tangtang tih boeh, tiah thuih, tiah a naa. To pongah Elijah loe caeh moe, anih mah thuih ih baktih toengah a thuih pae.
Derföre, så säger Herren: Du skall icke komma utaf sängene, der du dig på lagt hafver; utan skall döden dö. Och Elia gick sin väg.
5 Laicaehnawk siangpahrang khaeah amlaem o let naah, siangpahrang mah nihcae khaeah, Tipongah nam laem o let loe? tiah a naa.
Och då båden igenkommo till honom, sade han till dem: Hvi kommen I igen?
6 Nihcae mah siangpahrang khaeah, Kaicae tongh hanah kami maeto angzoh, anih mah kaicae khaeah, Nangcae patoehkung siangpahrang khaeah amlaem o let ah loe, Angraeng mah, Israel prae ah Sithaw om ai pongah maw Ekron sithaw, Baal-Zebub khaeah lokdueng hanah kami na patoeh? To pongah nang loe angsonghaih ihkhun nui hoiah nang hum mak ai, na dueh tangtang tih boeh, tiah thuih, tiah thui pae oh, tiah ang naa, tiah a thuih pae o.
De sade till honom: En man kom upp emot oss, och sade till oss: Går tillbaka igen till Konungen, som eder utsändt hafver, och säger till honom: Detta säger Herren: Är nu ingen Gud i Israel, att du skall sända bort, och fråga BaalSebub, Ekrons gud? Derföre skall du icke komma af sängene, der du hafver lagt dig uppå; utan skall döden dö.
7 Siangpahrang mah nihcae khaeah, Hae loknawk thuih hanah nangcae tongh kami loe kawbaktih kami maw? tiah a naa.
Han sade till dem: Hurudana var den mannen, som eder mötte, och sade detta till eder?
8 Nihcae mah siangpahrang khaeah, Anih loe nganmui pop kami, kaeng ah moihin qui angzaeng kami ah oh, tiah a naa o. To naah siangpahrang mah, Anih loe Tishbeh acaeng Elijah bae to, tiah a naa.
De sade till honom: Mannen var luden, och en lädergjord om hans länder. Han sade: Det är Elia den Thisbiten.
9 To naah siangpahrang mah misatuh angraeng maeto hoiah anih ih kami quipangatonawk to Elijah khaeah patoeh. Khenah, misatuh angraeng loe mae nuiah kanghnu, Elijah khaeah caeh tahang moe, anih khaeah, Sithaw kami, siangpahrang mah, Angzo tathuk nasoe, tiah a thuih, tiah a naa.
Och han sände bort till honom en höfvitsman öfver femtio, med de samma femtio. Och då han kom upp till honom, si, då satt han uppe på bergena; och han sade till honom: Du Guds man, Konungen säger: Du skall komma ned:
10 Elijah mah misatuh angraeng khaeah, Sithaw kami ah ka oh nahaeloe, van hoi hmai krah tathuk nasoe loe, nangmah hoi nang mah ih kami quipangatonawk to kangh nasoe, tiah a naa. Van hoiah hmai to krak tathuk moe, misatuh angraeng hoiah anih ih kami quipangatonawk to kangh.
Elia svarade höfvitsmannen öfver femtio, och sade till honom: Är jag en Guds man, så falle eld af himmelen, och upptäre dig och dina femtio. Då föll eld af himmelen, och upptärde honom och hans femtio.
11 To pacoengah siangpahrang mah misatuh angraeng maeto hoi anih ih kami quipangatonawk to patoeh let. Misatuh angraeng mah anih khaeah, Sithaw kami, siangpahrang mah, Karangah angzoh tathuk nasoe, tiah a thuih, tiah a naa.
Och han sände åter en: annan höfvitsman öfver femtio till honom, med hans femtio: Han sade till honom: Du Guds man, detta säger Konungen: Kom snarliga ned.
12 Elijah mah nihcae khaeah, Sithaw kami ah ka oh nahaeloe, van hoiah hmai krah tathuk nasoe loe, nangmah hoi na taengah kaom kami quipangatonawk to kangh nasoe, tiah a naa. To naah van hoiah Sithaw ih hmai to krak tathuk moe, anih hoi anih ih kami quipangatonawk to kangh.
Elia svarade, och sade: Är jag en Guds man, så falle eld af himmelen, och upptäre dig och dina femtio. Då föll Guds eld af himmelen, och upptärde honom och hans femtio.
13 Anih mah thumto haih misatuh angraeng maeto hoi kami qui pangaonawk to patoeh let. Thumto haih misatuh angraeng loe caeh tahang moe, Elijah hmaa ah khokkhu cangkrawn hoi akuep moe, anih khaeah, Sithaw kami, ka hinghaih hoi na tamna quipangatonawk ih hinghaih to na pathlung pae hanah tahmenhaih kang hnik.
Då sände han ännu den tredje höfvitsmannen öfver femtio, med hans femtio. Då han kom upp till honom, böjde han sin knä för Elia, och bad honom, och sade till honom: Du Guds man, låt mina själ, och dina tjenares, dessa femtios själar, något aktade varda för dig.
14 Khenah, van hoiah hmai krak tathuk moe, hmaloe ih misatuh kaminawk hoi hnetto haih misatuh angraeng loe hmai mah kangh boih boeh, toe vaihi ka hinghaih na pathlung raeh, tiah a naa.
Si, elden är fallen af himmelen, och hafver upptärt de första två höfvitsmän öfver femtio, med deras femtio; men nu låt mina själ något aktad varda för dig.
15 Angraeng ih van kami mah Elijah khaeah, Anih hoi nawnto caeh tathuk ah; anih to zii hmah, tiah a naa. Elijah loe angthawk moe, siangpahrang khaeah anih hoi nawnto caeh tathuk.
Då sade Herrans Ängel till Elia: Gack ned med honom, och frukta dig intet för honom. Han stod upp, och gick ned med honom till Konungen.
16 Anih mah siangpahrang khaeah, Angraeng mah, Israel prae ah lokdueng hanah Sithaw om ai pongah maw, Ekron sithaw Baal-Zebub khaeah lokdueng hanah kami na patoeh? To pongah nang songhaih ihkhun nui hoiah natuek naah doeh nang hum tathuk mak ai, na dueh tangtang tih boeh, tiah a naa.
Och han sade till honom: Så säger Herren: Derföre, att du sände bådskap bort, och lät fråga BaalSebub, Ekrons gud, likasom ingen Gud vore i Israel, hvilkens ord man fråga kunde, så skall du icke komma af sängene, der du hafver lagt dig uppå; utan skall döden dö.
17 To pongah Angraeng mah Elijah khaeah thuih pae ih lok baktih toengah, anih loe duek. Ahaziah loe capa tawn ai pongah, Judah siangpahrang Jehosaphat capa Jehoram siangpahrang ah ohhaih saning hnetto naah, amnawk Jehoram mah siangpahrang tok to sak.
Alltså blef han död, efter Herrans ord, det Elia talat hade. Och Joram vardt Konung i hans stad, i andra årena Jorams, Josaphats sons, Juda Konungs; ty han hade ingen son.
18 Ahaziah siangpahrang ah oh nathung, a sak ih kalah hmuennawk boih loe Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
Hvad nu mer af Ahasia sägandes är, hvad han gjort hafver, si, det är skrifvet i Israels Konungars Chrönico.
