2 Dungkrhoekhaih 1

1 David capa Solomon loe a prae nuiah kacakah angdoet; anih taengah Angraeng Sithaw oh pongah, anih to paroeai lensawksak.

Och Salomo, Davids son, vardt i sitt rike förstärkt, och Herren hans Gud var med honom, och gjorde honom ju större och större.

2 Solomon mah Israel caanawk boih, misatuh sangto ukkung, cumvaito ukkung, lokcaekkung hoi Israel zaehoikungnawk boih, acaeng ukkungnawk boih khaeah, lokthuih pae.

Och Salomo talade med hela Israel, med de öfverstar öfver tusend och hundrade, med domare och alla Förstar i Israel, med de öfversta fäder;

3 Solomon loe a taengah kaom kaminawk hoi nawnto Gibeon ih hmuensang ah caeh; to ahmuen ah loe Angraeng ih tamna Mosi mah praezaek ah sak ih, Sithaw kaminawk amkhuenghaih kahni im to oh.

Att de skulle gå, Salomo och hela menigheten med honom, bort till den höjden, som i Gibeon var; ty der var Guds vittnesbörds tabernakel, som Mose Herrans tjenare gjort hade i öknene.

4 David mah Sithaw ih thingkhong suek hanah Jerusalem ah sak ih kahni im ah, Sithaw ih thingkhong to Kirjath-Jearim hoiah sin tahang.

Ty Guds ark hade David uppfört ifrå KiriathJearim, dit han för honom tillredt hade; förty han hade honom uppslagit ett tabernakel i Jerusalem.

5 Toe Hur capa, Uri, Uri capa Bezalel mah sumkamling hoi sak ih hmaicam to Sithaw kaminawk amkhuenghaih kahni hmaa ah a suek, to pongah Solomon hoi rangpuinawk loe to Sithaw ih thingkhong hmaa ah caeh o.

Men det kopparaltaret som Bezaleel, Uri son, Hurs sons, gjort hade, var der för Herrans tabernakel; och Salomo och menigheten plägade söka det.

6 Solomon loe kaminawk amkhuenghaih kahni hmaa ih, Angraeng hmaa ah kaom, sumkamling hoiah sak ih hmaicam ah caeh tahang moe, to hmaicam nuiah hmai angbawnhaih sangto a sak.

Och Salomo offrade för Herranom på kopparaltaret, som der för dörrene af vittnesbördsens tabernakel stod, tusende bränneoffer.

7 To na aqum ah Solomon khaeah Sithaw angphong pae moe, anih khaeah, Paeksak han na koeh ih hmuen to na hniah, tiah a naa.

I samma nattene syntes Gud Salomo, och sade till honom: Bed, hvad skall jag gifva dig?

8 Solomon mah Sithaw khaeah, Kam pa David khaeah kalen parai tahmenhaih nam tuengsak moe, anih zuengah kai hae siangpahrang ah nang suek boeh.

Och Salomo sade till Gud: Du hafver gjort stora barmhertighet med minom fader David, och hafver gjort mig till Konung i hans stad.

9 Vaihiah, Aw Angraeng Sithaw, maiphu baktih kapop kaminawk uk hanah siangpahrang ah nang suek pongah, kam pa David khaeah na suek ih lokkamhaih to cak nasoe.

Så låt nu, Herre Gud, din ord varda sann till min fader David; ty du hafver gjort mig till Konung öfver ett folk, det så mycket är som stoftet på jordene.

10 Hae kaminawk salakah zaehhoih thaihaih hoiah ka caeh moe, ka tacawt thai hanah, palunghahaih hoi panoekhaih to na paek ah; hae tih khoek to kapop nangmah ih kaminawk hae mi mah maw uk thai tih? tiah a naa.

Så gif mig nu vishet och förstånd, att jag för detta folket må gå ut och in; ty ho förmår döma detta ditt myckna folk?

11 Sithaw mah Solomon khaeah, hae hmuen loe na koeh ih hmuen ah oh, angraenghaih, lensawkhaih, ahmin pakoehhaih, na misanawk paduek thaihaih, hinglung sawkhaih to nang hni ai; siangpahrang ah kang suek baktiah, kai ih kaminawk uk thaih hanah, palunghahaih hoi panoek thaihaih to nang hnik pongah,

Då sade Gud till Salomo: Efter du hafver detta i sinnet, och hafver icke bedit om rikedomar, eller ägodelar, eller om härlighet, eller om dina fiendars själar, eller om långt lif; utan hafver bedit om visdom och förstånd, att du må döma mitt folk, der jag dig en Konung öfver gjort hafver;

12 palunghahaih hoi panoek thaihaih to kang paek; Na hmaa ah kaom siangpahrangnawk mah tawn o vai ai, nang pacoengah kaom siangpahrangnawk mah doeh tawn o vai ai ih, angraenghaih, lensawkhaih hoi ahmin pakoehhaih to kang paek bae han vop, tiah a naa.

Så vare dig visdom och förstånd gifvet; dertill vill jag ock gifva dig rikedomar, ägodelar och härlighet, så att din like ibland Konungarna för dig icke varit hafver, ej heller varda skall efter dig.

13 To pacoengah Solomon loe Gibeon hmuensang ah kaom, kaminawk amkhuenghaih kahni im hmaa hoi Jerusalem ah caeh moe, Israe prae to a uk.

Alltså kom Salomo ifrå höjdene, som i Gibeon var, till Jerusalem, ifrå vittnesbördsens tabernakel, och regerade öfver Israel.

14 Solomon mah hrangleeng hoi hrang angthueng kaminawk to nawnto pakhueng; hrangleeng sang cumvai palito hoi hrang angthueng kami sang hatlaihnetto a tawnh; to hmuennawk boih loe hrangleeng suekhaih vangpui hoi Jerusalem ah a suek.

Och Salomo församlade sig vagnar och resenärar, så att han åstadkom tusende och fyrahundrade vagnar, och tolftusend resenärar, och lät dem uti vagnsstäderna, och när Konungenom i Jerusalem.

15 Siangpahrang mah prae uk naah Jerusalem ah sui hoi sumkanglung loe thlung baktiah oh, sidar thing doeh azawn ah kamprawk thaduet thing baktiah pop.

Och Konungen gjorde, att silfver och guld var i Jerusalem så mycket som stenar; och cedreträ så mycket som mulbärsträ i dalarna.

16 Solomon ih hrangnawk to Izip prae Kue vangpui ah lak o, siangpahrang ih hmuenmae zaw kaminawk mah Kue vangpui ah qanh o.

Och man förde Salomo hästar utur Egypten, och allahanda varor. Och Konungens köpmän köpte samma varor;

17 Izip prae ih hrangleeng maeto loe sumkanglung shekel cumvai tarukto hoiah a qanh o; hrang maeto naah cumvai, quipangato paek o moe, Hit siangpahrang hoi Syria siangpahrangnawk khaeah a zawh o patoeng.

Och förde dem utur Egypten, hvar vagn för sexhundrad silfpenningar, och hvar häst för hundrade och femtio; alltså förde man dem ock till alla de Hetheers Konungar, och till de Konungar i Syrien, genom deras hand.