Luhka 21
1 Jesuh naw mang hü lü, bawimangki he naw, Temple khawh petnak üng ami khawh pe u se a jah hmuh.
Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
2 Acunüng, m'yenksekia hmeinu mat pi, tangka ca nghngih pe law hnga se hmu lü,
Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
3 “Akcanga ka ning jah mthehki, hin hea kthaka pi, acuna m'yenkse hmeinu naw a pet däm bawk ve;
Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
4 “Hin he naw ami taka kpawih pe lawki he; cunsepi, hina hmeinu naw a xünnak vaia a tak naküt pe ve,” a ti.
Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
5 Acunüng, axüisaw he avang naw, Temple lunga kyäpa mawng, a dawa mawng la Pamhnam ami petmsawta mawng pyen u se,
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
6 Jesuh naw, “Hin atuh nami jah hmuh, hin üng lung matca pi am ve se, avan a kpyehnaka kcün pha law khai,” a ti.
"Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
7 Amimi naw, “Saja aw, acun cun itia kya law khai? Acun a pha law hlü üng msingnak i ve law khai?” tia, ami kthäh.
Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
8 Jesuh naw, “Ä ami ning jah hleihlaknak vaia a na cäiei ua. Khyang khawjah naw, ‘Kei Khritaw ni,’ ‘Akcün pha law hlü ve,’ ti u lü, keia ngming pyen u lü, ngdang law khai he; acun he ä nami jah läk vai.
Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
9 Acunüng, ngtungahnak la nghnengnaka ngthu nami ngjak üng, ä nami kyüh vai. Acun he akcüka ve law khai he, cunsepi acuna phäha adütnak ng'et lawkia am kya pha naw.
Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
10 “Pung la pung ngtu law khai he, khawe la khawe ngtu law khai he;
Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
11 “Mkhyü aknuia ngsün law khai, pung avana khawjaw law khai, mnehmnang da law khai, khankhawa am hmuh khawia msingnak he aktäkpaia ngdang law khai he.
och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
12 “Acun he avan am a pha law hlan üng, ka ngminga phäha, ning jah man u lü, ning jah mkhuimkha u lü, Sinakok la thawngima ning jah cehpüi khai he. Sangpuxang he la khawbawi hea veia ning jah cehpüi khai he.
Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
13 “Cunsepi, acun cun thangkdaw nami pyenak vaia kcün kdawa kya khai.
Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
14 “Akcün am a pha law hlan üng ikba nami pyen be vaia ä cäi ua.
Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
15 “Nami ye he naw, am ami ning jah nängnak vaia, khyaihnaka ngthu la ksingnak kei naw ka ning jah pe khai.
Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
16 “Nami nu la nami pa he, nami hnunpüi he, nami püi he naw pi ning jah ceng u lü ning jah man law sak khai he; avang ning jah hnim khai he.
I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
17 “Keia ngminga phäha khyang avan naw ning jah hneng law khai he.
Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
18 “Cunsepi, nami lusam matca pi am khyük khai ni.
Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
19 “Nami khängceknak am nami ngküikyanei kyu khai.
Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
20 “Acunüng, yekap he naw Jerusalem nglung law na u se nami hmuh üng, Jerusalem pyeh law hlüki ti nami ksing vai.
Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
21 “Judah khawa awmki he mcung hea dawng u se; mlüh k’uma awmki he kpunga dawng u se; mlüh kpunga awmki he mlüh k’uma ä lut be u se.
Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
22 “Acuna mhmüp cun, cangcim üng ng’yuki akümnak vaia, Mkhuimkhanaka Mhmüpa kya khai.
Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
23 “Acuna mhmüp üng m'yaieiki he la naca kpawmeiki he ta ami jo se ve; hina mdeka khana khuikhanak cang pha law khai, hina khyang hea khana Mhnama mkhuimkhanak pha law khaia kyaki.
Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
24 “Avang he Mthikcim am jah hnim khai he, avang he pung kcea jah cehpüi u lü thawngim üng jah khyum khai he; khyangmjükce hea mhmüp am a küm hlana küt üng, Jerusalem cun khyangmjükce hea khaw keha ve khai.
Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
25 “Nghngi, khya la aisi hea khana msingnak he ngdang law khai he; mliktui nghmüm law lü phu law se khawmdek khan avan üng khyang he kyükyawk u lü cäicah law khai he.
Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
26 “Khan ngsün law khaia kyase, khawmdek khana pha law khaia khuikhanak vai ngaihkyunak la kyühkyawk lawa phäha pi khyang he käikang law khai he.
då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
27 “Acunüng, khyanga Capa cun johit la hlüngtainak am khawngmei üng kyum law lü ngdang law khai.
Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
28 “Acun hea tünei law üng, ngdüi u lü han teng u, nami hama küikyannak ng'et law ve,” a ti.
Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
29 Acunüng, Jesuh naw ami veia msuimcäpnak pyen be lü, “Fik thing la thing avan jah ngai u;
Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
30 “Hlip law se nami hmuh la khawkhye ng’et lawki ti nami ksingki.
När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
31 “Acukba bäa nangmi pi acun he awm law u se, nami jah hmu üng, Pamhnama khaw pha law hlüki ni ti ksing ua.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
32 “Hina khyang he am thi pha u se, acun he avan pha law khai ti ksing u.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
33 “Khankhaw la mce khyük ni se pi ka ngthu am khyük.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
34 “Acunakyase, a na cäiei u, am acunüng ta ei ngang, aw ngang u lü khawmdek khawhthema phäha nami mlunga bawngkha k'um üng, acuna mhmüp am nami sima pha law sawxat khai ni.
Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
35 “Acuna mhmüp cun ngvaia kba khawmdek avan üng awmkia khyang hea khana pha law khaia kyaki.
ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
36 “Acunakyase, kya law khaia khuikhanak üngka naw phyawng u lü khyanga Capaa ma nami ngdüi hlawt khaia anglät se ktaiyü u lü a na k’äih ua,” a ti.
Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
37 Acunüng Jesuh cun amhmüp tä se Temple k'uma jah mthei lü amthan tä se Olip mcung ami tia ktaiyü khaia citki.
Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
38 Angawi tä se a ngthu ngai khai hea khyang avan Temple üng citki he.
Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
