Kolawte 2
1 Nangmi ja Lodikih khyange ja kei a khyangpuma am na ksingki hea phäh ihlawka khuikha lü ka khüi cun ning jah mtheh vang.
Så vill jag att I veta skolen, hvilken kamp jag hafver om eder, och om dem som äro i Laodicea, och om alla dem som min person i köttet icke sett hafva;
2 Linglainak am be lü mhläkphyanak üng atänga ami kümbe law vaia ja, ksingkhyapnak kcang lawpüikia mkhühüpnak am ami kümbe lawnak vaia kyaki. Acunüng va, Pamhnama thup Khritaw cun ami ksing law vaia ahin ka pawh ni.
På det deras hjerta måga få någon hugnad, och sammanfogade varda i kärlekenom, till all rikedom uti fullkomligit förstånd, till att kunna besinna Guds hemlighet, både Fadrens och Christi;
3 Khritaw cun ngthupkia Pamhnama pungngyam ja themngvainak nghmawngnak tawha kyaki.
Uti hvilkom fördolda ligga alla visdoms och förstånds håfvor.
4 Akdaw säiha ngsaih u lü pi, u naw pi am cangkia ngcuhkaihnak am käh a ning jah mhleimhlak vaia ahin ka ning jah mtheh ni.
Men detta säger jag, på det ingen skall bedraga eder med klok ord.
5 Pumsa am nami hlawnga am ve ngü sepi, ngmüimkhya üng ta nami hlawnga ka vekia kya se, Khritaw üng nami jumeinak ngkhängpang lü atänga nami ngdüih yüm ka hmuh üng ka jeki.
Ty ändock jag är ifrån eder efter köttet, är jag dock när eder i Andanom, fröjdar mig, och ser edor skickelse, och edar tros stadighet på Christum.
6 Khritaw Jesuh cun Bawipa ni tia nami doei pängki he a kyase, ani üng yümmat lü xüngsei ua.
Såsom I nu anammat hafven Herran Christum Jesum, så vandrer i honom;
7 Ani üng phungpyamah lü, ani üng xüngsei ua. Nami ngtheingthang pängki he a kyase jumeinak üng ngkhängpang u. Jenak mthehnak üng kümbe u bä.
Och varer rotade och uppbyggde i honom, och varer faste i trone, såsom I lärde ären, och varer i henne rikeliga tacksamme.
8 Khritaw üngkhyüh lawkia am kya lü, khawmdek ngmüimkhyae ja khyanga mtheimthangnake amdang üngkhyüh lawkia pungngyam üng mpyaa käh a ning jah pawh vaia mceiei u bä.
Ser till, att eder icke någor bortröfvar med Philosophia och fåfängt bedrägeri, efter menniskors stadgar, och efter verldenes stadgar, och icke efter Christum;
9 Isenitiüng, Khritaw khyanga a thawnnak üng Mhnam ning cun kümceiki ni.
Ty i honom bor all Gudomsens fullhet lekamliga.
10 Ani üng yümmatnaka xünnak kümcei a ning jah pet päng ni. Ngmüimkhya naküt ja ana naküta khana hlüngtai säihki ni.
Och I ären i honom fullkomne, hvilken är hufvudet öfver all Förstadöme och väldighet;
11 Khritaw üng yümmatnak üng vun mawih pänga nami kyaki. Khyang naw a pawha vun mawihnak am ni lü, Khritaw naw a pawha vun mawih ni. Acun cun mkhyekatki pumsaa mpya üngkhyüh lätnak ni.
I hvilkom I ock omskorne ären med den omskärelse, som sker utan händer, då I afladen syndakroppen i köttet, nämliga med Christi omskärelse;
12 Baptican nami khan üng Khritaw am atänga nami ng’utei pängki ni. Baptican nami khan üng, thihnak üngkhyüh Khritaw mtho beki Pamhnama johit jumeinak üng, thihnak üngkhyüh nami tho be pängki he ni.
I det, att I med honom begrafne ären genom dopet; i hvilkom I ock uppståndne ären genom trona, den Gud verkar, hvilken honom uppväckt hafver ifrå de döda.
13 Nami mkhyenake ja Thum kaa khyangmjükcea nami thawna phäh ngmüimkhya thihnaka nami phaki. Acunüng pi, Pamhnam naw nami mkhyekatnak naküt ning jah mhlätei lü Khritaw üng xünnak a ning jah pet be ni.
Han hafver ock gjort eder lefvande med honom, då I döde voren i synderna, och uti edars kötts förhud; och hafver förlåtit oss alla synder;
14 Jah khitkhawnkia mi leie a jah mcun naküt cun Pamhnam naw a jah mhlät pet ni. Kutlamktunga cehpüi lü avan a jah mkhyüh pet päng ni.
Och afplånat den handskrift, som oss emot var; hvilken af stadgarna kom, och var oss emot; och den hafver han tagit oss af vägen, och naglat vid korset;
15 Acuna kutlamktung üngkhyüh Khritaw naw amät cun khyaihbahnake ja ngmüimkhya johite üngka naw mhläteiki. Acun he cun khyangea hmuh vaia tamnaea mäiha amäta ngnängnak da jah cehpüiki.
Och hafver blottat Förstadömen, och väldigheterna, och fört dem uppenbarliga, och gjort en härlig seger af dem, genom sig sjelf.
16 Acunakyase, Sabbath mhnüp, khyathei pawi, khawning pawie üng, i ei aw lü i käh nami eiawk vai tia u naw pi käh ning jah mkhyah pet se.
Så låter nu ingen göra eder samvet öfver mat, eller dryck, eller öfver bestämda helgedagar, eller nymånader, eller Sabbather;
17 Acun naküt cun ngawia thawn law khai pumsaa mkhya ni. Acuna pumsa ta Khritaw ni.
Hvilket är skuggen af det som tillkommande var; men kroppen sjelf är i Christo.
18 Khankhawngsäe a jah sawkhaha phäh mdannak yah lü hlüngtai säihkia hana cawmkia khyange naw käh ning jah mkatei u se. Isetiüng, acuna khyange cun nghngicim cungngaihnak am cungngai u lü akhawva awhcahnakie ni. Acun he cun amdange ni.
Låter ingen taga eder lönen ifrå, den som vandrar efter egen godtycko i Änglaödmjukhet och andelighet, i de ting han aldrig sett hafver, och är förgäfves uppblåst i sitt köttsliga sinne;
19 Pumsa lupuma kyaki Khritawa mtisaa am kya ti u. Pumsa avan cun Khritawa tumbeinak üng xüng lü atänga ngsüngcawng lü Pamhnama hlüeia kba dämduhkie ni.
Och håller sig icke vid hufvudet, af hvilko hele lekamenen genom leder och ledamot kraft får och tillsammans hänger, och tillväxer i den förökelse som Gud gifver.
20 Khritaw am thi päng lü khawmdek jah khankhaw kanaki ngmüimkhya ksea kut k’um üngkhyüh a ning jah mhlät ni. Nangmi cun Khritaw üng nami thi pängki a ni üng, hin käh ei vai, can käh awk vai, hin käh hneh vai tia khawmdek thumceme ise nami jah läklam hamkie ni.
Efter I nu döde ären med Christo, ifrå de verldsliga stadgar; hvi låten I eder då begripas med beskrefna stadgar, lika som I ännu lefden i verldene?
De der säga: Du skall icke komma vid det; icke smaka det; icke handtera det;
22 Khyanga mtheimthangnak üng ami jah läklamsaka thumceme hin ta amdanga ni a thawn kawm.
Hvilket dock allt förgås i brukningene, och är efter menniskors bud och lärdom;
23 Acuna thumcem he cun, asihlinga khankhawngsäe sawkhahnak, mlung mhnemnak han ja pumsa mkhuimkhanake üngkhyüh ami yah pungngyam üng tüneiki ni. Cunüngpi, ami mtisa khana ami bilawh cun amdang ni.
Hvilke hafva väl ett sken af visdom, genom sjelftagen andelighet och ödmjukhet, och derigenom att de icke skona kroppen, och göra icke köttena dess äro till dess nödtorft.
