Lucas 19
1 Unya si Jesus misulod sa Jerico ug miagi niini.
Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.
2 Ug didtoy usa ka lalaki nga ginganlan si Zaqueo. Siya punoan sa mga maniningil sa buhis, ug siya dato.
Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.
3 Ug siya naninguha sa pagtan-aw kon unsang pagkatawhana si Jesus, apan wala siya makahimo tungod sa panon sa katawhan, kay siya ugod mubo man.
Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.
4 Ug siya midalagan sa unahan ug misaka sa usa ka kahoyng sikomoro aron sa pagtan-aw kaniya, kay siya taliagi man niadtong dalana.
Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.
5 Ug sa paghiabut ni Jesus niadtong dapita, siya mihangad ug miingon kaniya, "Zaqueo, dumali ka pagkanaug, kay kinahanglan adto ako moabut sa imong balay karong adlawa."
När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus."
6 Ug siya midali pagkanaug, ug kaniya midawat siya nga malipayon.
Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.
7 Ug sa ilang pagkakita niini, silang tanan nanagbagutbot nga nag-ingon, "Misulod siya sa pag-abut diha sa balay sa usa ka tawong makasasala."
Men alla som sågo det knorrade och sade: "Han har gått in för att gästa hos en syndare."
8 Ug si Zaqueo mitindog ug miingon sa Ginoo, "Tan-awa, Ginoo, ang katunga sa akong kabtangan ihatag ko sa mga kabus; ug kon ugaling diha man kanilay akong gikalimbongan ug bisan unsa, igauli ko kini sa upat ka pilo."
Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: "Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
9 Ug si Jesus miingon kaniya, "Niining adlawa karon, ang kaluwasan nahiabut niining balaya, sanglit siya usab anak man ni Abraham.
Och Jesus sade om honom: "I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.
10 Kay ang Anak sa Tawo mianhi sa pagpangita ug pagluwas sa nawala."
Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat."
11 Ug sa nagpatalinghug sila niining mga butanga, si Jesus mipadayon ug misugilon kanila sa usa ka sambingay, tungod kay siya nagkahiduol na man sa Jerusalem, ug tungod kay ila mang gidahum nga ang gingharian sa Dios igapadayag dihadiha.
Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.
12 Busa miingon siya, "Usa ka tawong hamili mipanaw ngadto sa halayong yuta aron sa pagdawat ug harianong gahum alang sa iyang kaugalingon, ug sa pagpauli tapus niini.
Han sade alltså: "En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.
13 Ug iyang gipatawag ngadto kaniya ang napulo sa iyang mga ulipon, ug sila iyang gihatagan ug napulo ka mina ug giingnan niya, `Ipatigayon ninyo kini hangtud sa akong pagpauli.'
Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'
14 Apan ang iyang mga tagilungsod nanagdumot kaniya, ug siya ilang gipasundan ug mga tinugyanan aron sa pag-ingon, `Dili kami buot nga maoy magahari kanamo kining tawhana.'
Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss."
15 Sa iya nang paghiuli, tapus madawat niya ang harianong gahum, iyang gipasugoan sa pagduol kaniya ang maong mga ulipon nga iyang gikahatagan sa kuwarta, aron iyang mahibaloan kon pilay ilang nakita sa patigayon.
När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.
16 Ug sa iyang atubangan miduol ang nahauna nga nag-ingon, `Senyor, ang imong usa ka mina hingdugangan ug napulo ka mina.'
Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'
17 Ug siya miingon kaniya, `Mao kana, maayong ulipon! Tungod kay sa diyutay kaayo kasaligan ka man diay, ikaw igapahimutang nga magbubuot sa napulo ka lungsod.'
Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'
18 Ug ang ikaduha miduol nga nag-ingon, `Senyor, ang imong usa ka mina hingdugangan ug lima ka mina.'
Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'
19 Ug siya miingon kaniya, `Ug ikaw igapahimutang nga magbubuot sa lima ka lungsod.'
Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'
20 Ug unya miduol ang usa nga nag-ingon, `Senyor, ania ra ang imong mina nga akong gitipigan, giputos ug panyo;
Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.
21 kay nahadlok ako kanimo, sanglit ikaw mapig-uton man ugod nga pagkatawo; ikaw nagakuha man sa dili imong binutang, ug nagaani sa dili imong pinugas.'
Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'
22 Ug siya mitubag kaniya, `Lampingasan nga ulipon, pinaagi sa kaugalingon mong sulti pagahukman ko ikaw sa silot! Nasayud ka man diay unta nga ako maoy usa ka tawong mapig-uton, nga nagakuha sa dili akong binutang ug nagaani sa dili akong pinugas,
Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?
23 nan, nganong wala man lamang nimo idiposito ang akong kuwarta sa bangko, aron nga sa akong paghiuli makuha ko unta kini nga may tubo?
Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'
24 "Ug siya miingon kanila nga nanagtindog sa duol, " Kuhaa kaniya ang usa ka mina, ug ihatag kana kaniya nga may napulo ka mina!'
Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'
25 (Ug sila miingon kaniya, `Senyor, siya aduna nay napulo ka mina'')
De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'
26 `Sultihan ko kamo, nga siya nga adunay iya pagahatagan ug labaw pa; apan siya nga walay iya. pagakuhaan sa bisan unsa nga anaa kaniya.
Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
27 "Ug mahitungod niining akong mga kaaway nga wala mobuot nga ako maoy magahari kanila, dad-a sila dinhi ug patya ninyo sila sa akong atubangan.'"
Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig."
28 Ug sa nakapamulong na siya niini, siya mipadayon paglakaw nga nag-una sa pagtungas padulong sa Jerusalem.
Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
29 Ug sa nagkahiduol na siya sa Betfage ug Betania, sa bungtod nga ginganlan ug Olivo, duha sa iyang mga tinun-an gisugo niya
När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
30 "nga nag-ingon, " Umadto kamo nianang balangay sa atbang diin inigsulod ninyo inyong makita ang usa ka nating asno nga gihigot, nga wala pa gayud hikabay-ig tawo; hubara ninyo kini ug dad-a dinhi.
och sade: "Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.
31 Kon adunay mangutana kaninyo, `Nganong gihubad ninyo kana?' isulti ninyo kini, `Gikinahanglan siya sa Ginoo.'"
Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'"
32 Ug nangadto ang iyang mga gisugo, ug ilang nakita kini sumala sa iyang giingon kanila.
Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
33 Ug samtang naghubad sila sa nating asno, ang mga tag-iya niini miingon kanila, "Nganong inyo mang gihubad kanang nati?"
Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: "Varför lösen I fålen?"
34 Sila mitubag nga nag-ingon, "Gikinahanglan siya sa Ginoo."
De svarade: "Herren behöver den."
35 Ug ilang gidala kini ngadto kang Jesus, ug sa gikahapinan na nila kini sa ilang mga kupo, si Jesus ilang gipakabayo niini.
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
36 Ug sa nagpalakaw na siya niini, sila nanagpamuklad sa ilang mga kupo diha sa dalan.
Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
37 Ug sa nagkahiduol na siya, sa diha na siya sa lugsonganan sa Bungtod sa mga Olivo, sa makusog nga tingog ang tibuok panon sa mga tinun-an misugod sa paghugyaw ug sa pagdalayeg sa Dios tungod sa mga milagro nga nakita nila,
Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
38 nga nanag-ingon, "Dalaygon ang Hari nga nagaanhi sa ngalan sa Ginoo!" Kalinaw sa langit ug himaya sa kahitas-an!"
och de sade: "Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!"
39 Ug sa panon sa katawhan dihay mga Fariseo nga miingon kaniya, "Magtutudlo, badlonga gani ang imong mga tinun-an."
Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: "Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så."
40 Kanila mitubag siya nga nag-ingon, "Sultihan ko kamo, nga kon kini sila nagpakahilum pa, ang mga bato mao ang managsinggit."
Men han svarade och sade: "Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa."
41 Ug sa nagkahiduol na siya ug sa pagkakita niya sa siyudad, kini iyang gihilakan
Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
42 nga nag-ingon, "Kon unta bisan karon nahibalo pa lamang ikaw sa mga butang nga maoy pasikaranan sa kalinaw! Apan natago kini karon gikan sa imong mga mata.
och sade: "O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
43 Kay ikaw pagahiabtan ra sa mga adlaw nga ang imong mga kaaway magapakural ug yuta libut kanimo, ug ikaw pagalikusan ug pagapiiton sa tanang dapit,
Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.
44 ug igapusdak ikaw sa yuta, ikaw ug ang imong mga kabataan sa sulod kanimo, ug dili nila ikaw binlan ug usa ka bato nga magapatong sa bato; kay ikaw wala man makaila sa panahon sa pagduaw kanimo."
Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt."
45 Ug siya misulod sa templo ug ang mga tawo nga nanagpamaligya iyang gisugdan sa pag-abog paingon sa gawas,
Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;
46 ug siya miingon kanila, "Kini nahisulat, `Ang akong balay pagatawgon nga balayng ampoanan; apan kini gihimo ninyong langub sa mga tulisan."
och han sade till dem: "Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula."
47 Ug siya nagpanudlo matag-adlaw sulod sa templo, ug ang mga sacerdote nga punoan ug ang mga escriba ug ang kadagkuan sa mga katawhan naninguha sa pagpatay kaniya;
Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;
48 apan wala silay nakaplagan nga sarang mahimo nila, kay ang tanang mga tawo nagpadayon man sa paghangad sa pagpatalinghug kaniya.
men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.
