Mateo 12
1 Niadtong panahona miadto si Jesus sa Adlawng Igpapahulay agi sa kaumahan sa trigo. Ang iyang mga disipulo gipanggutom ug nagsugod sa pagkutlo ug mga ulo sa trigo ug gikaon nila.
Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.
2 Apan sa dihang ang mga Pariseo nakakita niana, sila misulti kang Jesus, “Tan-awa, ang imong mga disipulo nagbuhat kung unsa ang supak sa balaod nga buhaton sa Adlawng Igpapahulay.”
När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.»
3 Apan si Jesus miingon kanila, “Wala ba ninyo nabasa kung unsa ang gibuhat ni David, sa dihang gigutom siya, ug ang mga tawo nga kauban niya?
Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:
4 Kung giunsa niya pag-adto sa balay sa Dios ug mikaon sa tinapay sa presensya, nga supak sa balaod alang kaniya nga mokaon, ug supak sa balaod alang niadtong kauban niya, apan subay lamang sa balaod alang sa mga pari?
huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
5 Ug wala ba kamo nakabasa sa balaod, nga sa Adlawng Igpapahulay ang mga pari sa templo nagpasipala sa Adlawng Igpapahulay apan dili sad-an?
Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?
6 Apan mosulti ako kaninyo ang usa nga mas labaw sa templo ania.
Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.
7 Kung kamo nahibalo kung unsa ang gipasabot niini, 'Ako naninguha sa kaluoy ug dili ang halad,' dili kamo buot mosilot sa walay mga sala.
Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.
8 Kay ang Anak sa Tawo ang Ginoo sa Adlawng Igpapahulay.”
Ty Människosonen är herre över sabbaten.»
9 Unya si Jesus mibiya gikan didto ug miadto sa ilang sinagoga.
Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.
10 Tan-awa, adunay tawo nga uga ug kamot. Ang mga Pariseo nangutana kang Jesus, nga nag-ingon, “Subay ba kini sa balaod ang pag-ayo sa Adlawng Igpapahulay?” aron nga sila makahimo sa pagpasangil kaniya ug sala.
Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för.
11 Si Jesus misulti kanila, “Kinsang tawhana nga anaa sa inyong taliwala, nga, kung siya adunay usa ka karnero, ug kung kini nga karnero nahulog sa usa ka lalom nga bangag sa Adlawng Igpapahulay, dili ba gunitan kini ug aswaton kini pagawas?
Men han sade till dem: »Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?
12 Unsa ang mas labaw nga bililhon, unya, ang usa ka tawo kay sa usa ka karnero! Busa kini subay sa balaod ang pagbuhat ug maayo sa Adlawng Igpapahulay.”
Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»
13 Unya si Jesus misulti sa tawo, “Ituy-od ang imong kamot.” Gituy-od niya kini pagawas, ug kini mibalik pagkahimsog, sama sa ubang kamot.
Därefter sade han till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --
14 Apan ang mga Pariseo migawas ug naglaraw batok kaniya. Sila nangita kung unsaon nila nga siya mapatay.
Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.
15 Si Jesus nakamatikod niini, siya miikyas gikan didto. Daghang mga tawo ang misunod kaniya, ug giayo niya silang tanan.
Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,
16 Gisugo niya sila nga dili siya mahimong mailhan ngadto sa uban,
men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.
17 nga kini mahimong matuman, kung unsa ang gisulti pinaagi ni Isaias nga propeta, nga nag-ingon,
Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:
18 “Tan-awa, ang akong sulugoon nga akong pinili; ang usa nga akong hinigugma, diin gikahimut-an pag-ayo sa akong kalag. Akong ibutang ang akong Espiritu ngadto kaniya, ug siya magpahibalo sa paghukom sa mga Gentil.
»Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.
19 Dili siya maningkamot ni mosinggit ug kusog; ni adunay makadungog sa iyang tingog sa kadalanan.
Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,
20 Dili niya buakon ang bisan unsa nga nagasgas nga bagakay; dili niya palungon ang bisan unsa nga nag-asong lino, hangtod iyang ipadala ang paghukom sa kadaogan.
Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.
21 Ug ang mga Gentil magasalig sa iyang ngalan.”
Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.»
22 Unya adunay usa ka tawo nga buta ug amang, nga gisudlan sa demonyo, ang gidala ngadto kang Jesus. Siya nag-ayo kaniya, uban sa gisangpotan nga ang amang nga tawo nakasulti ug nakakita.
Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.
23 Ang tanang panon sa katawhan natingala ug nag-ingon, “Kini bang tawhana ang anak ni David?”
Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: »Månne icke denne är Davids son?»
24 Apan sa dihang ang mga Pariseo nakadungog niining milagro, sila miingon, “Kining tawhana dili makahingilin sa mga demonyo gawas kung pinaagi kang Beelzebub, ang prinsipe sa mga demonyo.”
Men när fariséerna hörde detta, sade de: »Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna.»
25 Apan si Jesus nasayod sa ilang mga hunahuna ug miingon siya kanila, “Ang matag gingharian nga nabahin batok sa ilang kaugalingon nahimong biniyaan, ug ang matag siyudad o balay nga nabahin batok sa ilang kaugalingon dili makabarog.
Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.
26 Kung si Satanas mipagawas kang Satanas, siya nabahin batok sa iyang kaugalingon. Unsaon pagbarog sa iyang gingharian?
Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?
27 Ug kung akong gipagawas ang mga demonyo pinaagi kang Beelzebul, pinaagi ni kinsa ang nabuhat sa inyong mga sumusunod sa pagpagawas kanila? Tungod niini, sila mahimo ninyong maghuhukom.
Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
28 Apan kung akong gipagawas ang mga demonyo pinaagi sa Espiritu sa Dios, unya ang gingharian sa Dios moabot diha kaninyo.
Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
29 Ug unsaon pagsulod ni bisan kinsa sa balay sa tawong kusgan ug pagkawat sa iyang mga kabtangan nga wala gaposa pag-una ang tawong kusgan? Unya iyang makawat ang iyang mga kabtangan gikan sa iyang balay.
Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.
30 Ang usa nga dili uban nako batok kanako, ug ang usa nga wala nagtigom uban nako magbulagbulag.
Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
31 Busa sultihan ko kamo, ang matag sala ug pagpasipala sa tawo mapasaylo, apan ang pagpasipala batok sa Espiritu dili mapasaylo.
Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
32 Ug si bisan kinsa nga mosulti sa bisan unsa nga pulong batok sa Anak sa Tawo, kana mapasaylo niya. Apan si bisan kinsa nga mosulti batok sa Balaang Espiritu, kana dili na niya mahimong mapasaylo, niining kalibotana, ni diha sa umaabot. (aiōn g165)
Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande. (aiōn g165)
33 Kung mahimo ang kahoy nga maayo ug ang bunga niini maayo, o mahimo ang kahoy nga daot ug ang bunga niini daot, kay ang kahoy mailhan pinaagi sa bunga niini.
I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
34 Kamong mga kaliwat sa mga bitin, sanglit kamo mga daotan, unsaon ninyo pagsulti sa maayong mga butang? Kay kung unsa ang sulod sa kasingkasing ang baba mosulti.
I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
35 Ang maayong tawo gikan sa maayong bahandi sa iyang kasingkasing, madala pagawas kung unsa ang maayo, ug daotang tawo gikan sa daotang bahandi sa iyang kasingkasing, madala pagawas kung unsa ang daotan.
En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
36 Ug mosulti ako kaninyo nga sa adlaw sa paghukom ang mga tawo magahatag ug husay alang sa matag pulong nga walay pulos nga ilang nasulti.
Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
37 Kay pinaagi sa inyong mga pulong kamo mahimong matarong, ug pinaagi sa inyong mga pulong kamo pagahukman.”
Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»
38 Unya ang pipila ka mga eskriba ug mga Pariseo mitubag kang Jesus ug miingon, “Magtutudlo, kami nagtinguha sa mga timailhan gikan kanimo.”
Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig.»
39 Apan si Jesus mitubag ug misulti kanila, “Usa ka daotan ug mananapaw nga kaliwatan nagapangita ug mga timailhan. Apan walay timailhan nga mahatag niini gawas sa timailhan ni Jonas nga propeta.
Men han svarade och sade till dem: »Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
40 Ingon nga si Jonas sa tulo ka adlaw ug tulo ka gabii sa tiyan sa dakong isda, busa ang Anak sa Tawo kay tulo ka adlaw ug tulo ka gabii sa kasingkasing sa yuta.
Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
41 Ang mga tawo sa Nineveh makabarog sa paghukom uban niining kaliwatan sa mga tawo ug pagahukman kini. Kay sila naghinulsol diha sa pagwali ni Jonas, ug tan-awa, usa nga mas labaw pa kay kang Jonas ania.
Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
42 Ang Rayna sa Habagatan motindog sa paghukom uban sa mga kalalakin-an niining kaliwatan ug pagasilotan kini. Siya miabot gikan sa kinatumyan sa kalibotan sa pagpamati sa kaalam ni Solomon, ug tan-awa, usa nga mas labaw pa kay kang Solomon ania.
Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
43 Sa dihang ang hugaw nga espiritu nawala na gikan sa tawo, kini miagi paingon sa dapit nga walay tubig ug nangita sa kapahulayan, apan wala kini nakakaplag.
När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
44 Unya kini miingon, 'Mobalik ako sa akong balay kung asa ako naggikan.' Sa pagbalik, nakita niini nga ang balay nalimpyo ug napahimutang.
Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
45 Unya kini miadto ug gidala uban niini ang pito ka mga espiritu nga mas daotan pa kay sa iyahang kaugalingon, ug silang tanan misulod ug mipuyo didto. Unya ang kataposang kahimtang nianang tawhana nahimong mas hilabihan pa kay sa una. Ingon niini ang mahimong mahitabo niining daotang kaliwatan.”
då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte.»
46 Samtang si Jesus nakigsulti pa sa panon sa katawhan, tan-awa, ang iyang inahan ug iyang mga igsoong lalaki nagtindog sa gawas, nangita aron sa pagpakig-istorya kaniya.
Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
47 Usa ka tawo miingon kaniya, “Tan-awa, ang imong inahan ug imong mga igsoong lalaki nagtindog sa gawas, nangita aron makig-istorya kanimo.”
Då sade någon till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig.»
48 Apan si Jesus mitubag ug misulti kaniya nga nag-ingon kaniya, “Kinsa ang akong inahan? Ug kinsa ang akong mga igsoong lalaki?”
Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: »Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
49 Unya gituy-od niya pagawas ang iyang kamot paingon sa iyang mga disipulo ug miingon, “Tan-awa, ania sila nga akong inahan ug akong mga igsoong lalaki!
Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
50 Alang sa bisan kinsa nga nagbuhat sa kabubut-on sa akong Amahan nga anaa sa langit, kanang tawhana akong igsoong lalaki, ug igsoong babaye, ug inahan.”
Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
