Marcos 10
1 Si Jesus mibiya sa maong dapit ug miadto sa rehiyon sa Judea ug sa lugar nga tabok sa Suba sa Jordan, ug ang panon sa katawhan miadto kaniya pag-usab. Siya nanudlo kanila pag-usab, sama sa iyang nabatasan nga pagabuhaton.
Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
2 Ang mga Pariseo miadto kaniya ug nangutana, “Uyon ba kini sa balaod alang sa usa ka bana nga mobulag sa iyang asawa?” Kini nga pangutana aron pagsulay kaniya.
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
3 Siya mitubag, “Unsa man ang gisugo ni Moises kaninyo?”
Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
4 Sila miingon, “Si Moises nagtugot sa usa ka tawo nga mosulat ug usa ka pagpamatuod sa panagbulag ug unya ipadala siya palayo.”
De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»
5 “Kini tungod sa inyong gahi nga mga kasingkasing siya nagsulat kaninyo niining balaod,” Si Jesus miingon ngadto kanila.
Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
6 “Apan gikan sa sinugdanan sa kabuhatan, 'Ang Dios nagbuhat kanila lalaki ug babaye.'
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 'Kay mao kini ang hinungdan nga ang lalaki mobiya sa iyang amahan ug inahan ug makigtipon sa iyang asawa,
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 ug ang duha mahimong usa na ka unod. Busa dili na sila magpabilin nga duha, apan usa na ka unod.'
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 Busa kung unsa ang gihiusa sa Dios, dili pagabulagon sa tawo.”
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
10 Sa dihang sila didto na sa balay, ang mga disipulo nangutana kaniya pag-usab mahitungod niini.
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
11 Siya miingon ngadto kanila, “Kinsa kadtong mobulag sa iyang asawa ug makigminyo sa lain nga babaye nakapanapaw batok kaniya.
Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
12 Ug kung siya mobulag sa iyang bana ug makigminyo sa lain nga lalaki, siya nakapanapaw.”
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
13 Ang mga tawo nagdala sa ilang gagmay nga mga bata ngadto kaniya aron siya makahimo sa paghikap kanila, apan ang mga disipulo nagbadlong kanila.
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
14 Sa dihang nakita kini ni Jesus, siya nasuko kanila, ug miingon ngadto kanila, “Tugoti ang gagmay nga mga bata nga mopaduol kanako, ug ayaw sila pugngi, tungod kay ang gingharian sa Dios iya sa sama kanila.
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
15 Sa pagkatinuod ako moingon kaninyo, kinsa kadtong dili modawat sa gingharian sa Dios sama sa usa ka bata dili gayod makasulod niini.”
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
16 Unya siya mikuha ug mga bata ngadto sa iyang mga bukton ug gipanalanginan sila samtang iyang gibutang ang iyang mga kamot ngadto kanila.
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
17 Samtang siya nagsugod sa iyang panaw, usa ka tawo migukod ngadto kaniya ug miluhod sa iyang atubangan, ug nangutana, “Maayong Magtutudlo, unsa ang angay nakong buhaton aron mapanunod ang kinabuhing walay kataposan?” (aiōnios g166)
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
18 Ug si Jesus miingon, “Nganong gitawag mo man ako nga maayo? Walay bisan usa nga maayo, gawas lamang sa Dios.
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Ikaw nasayod sa mga sugo: Ayaw pagpatay, ayaw panapaw, ayaw pangawat, ayaw pagsaksi ug mga bakak, ayaw panglimbong, tahora ang imong amahan ug inahan.'”
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
20 Ang tawo miingon, “Magtutudlo, kining tanan nga mga butang akong gituman gikan sa panahon sa akong pagkabatan-on.”
Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»
21 Si Jesus mitan-aw kaniya ug gihigugma siya. Siya miingon ngadto kaniya, “Usa ka butang ang imong kulang. Ikaw kinahanglan ibaligya ang tanan nga anaa kanimo ug ihatag kini ngadto sa mga kabos, ug ikaw adunay bahandi sa langit. Unya balik, sunod kanako.”
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
22 Apan kini nga mga pamahayag, siya nawad-an ug kadasig; siya nagmasulub-on ug milakaw palayo, tungod siya adunay daghang mga katigayonan.
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 Si Jesus mitan-aw sa palibot ug miingon ngadto sa iyang mga disipulo, “Lisod gayod kini alang niadtong mga dato nga mosulod sa gingharian sa Dios!”
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»
24 Ang mga disipulo nahibulong sa iyang gipamulong. Apan si Jesus miingon ngadto kanila pag-usab, “Mga anak, lisod gayod ang pagsulod didto sa gingharian sa Dios!
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
25 Mas sayon alang sa usa ka kamelyo nga moagi sa bangag sa dagom, kay sa niadtong tawo nga dato sa pagsulod sa gingharian sa Dios.”
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
26 Sila nahibulong pag-ayo ug miingon sa matag-usa, “Unya kinsa ra man ang maluwas?”
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»
27 Si Jesus nagtan-aw kanila ug miingon, “Sa mga tawo dili kini mahimo, apan mahimo sa Dios. Kay ang tanang butang mahimo sa Dios.”
Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
28 Si Pedro misugod sa pagsulti kaniya, “Hinuon, gibiyaan namo ang tanang butang ug misunod kanimo.”
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»
29 Si Jesus miingon, “Sa pagkatinuod ako mosulti kaninyo, walay usa nga mobiya sa iyang balay, o mga igsoong lalaki, o mga igsoong babaye, o inahan, o amahan, o mga anak, o kayutaan, alang kanako, ug alang sa ebanghelyo
Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
31 Apan daghan ang nahiuna nga maulahi, ug ang maulahi mahiuna.”
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
32 Sila naglakaw sa dalan patungas ngadto sa Jerusalem, ug si Jesus nag-una kanila. Ang mga disipulo natingala, ug ang mga nagsunod kaniya nangahadlok. Unya gidala ni Jesus ang Napulog Duha ngadto sa daplin pag-usab ug nagsugod sa pagsulti kanila kung unsa ang umaabot nga mahitabo ngadto kaniya:
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
33 “Tan-awa, motungas kita ngadto sa Jerusalem, unya ang Anak sa Tawo itugyan ngadto sa mga pangulong pari ug sa mga eskriba. Sila ang magahukom kaniya ngadto sa kamatayon ug itugyan siya ngadto sa mga Gentil.
»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
34 Sila magbugalbugal kaniya, lud-an siya, latigohon siya, ug itugyan siya ngadto sa kamatayon. Apan human sa tulo ka adlaw siya mabanhaw.”
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
35 Si Santiago ug si Juan, mga anak nga lalaki ni Zebede, miduol kaniya ug miingon, “Magtutudlo, buot namo nga magbuhat ka alang kanamo bisan unsa nga among pangayoon kanimo.”
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»
36 Siya miingon ngadto kanila, “Unsa ang buot ninyo nga akong buhaton alang kaninyo?”
Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
37 Sila miingon, 'Tugoti kami nga molingkod uban kanimo sa imong himaya, ang usa sa imong tuo nga kamot ug ang usa sa imong wala.”
De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
38 Apan si Jesus mitubag ngadto kanila, “Wala kamo masayod kung unsa ang inyong gipangayo. Makahimo ba kamo sa pag-inom sa kopa nga akong paga-imnan o makalahutay sa bawtismo nga ibawtismo kanako?”
Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»
39 Sila miingon ngadto kaniya, “Makahimo kami.” Si Jesus miingon ngadto kanila, “Ang kopa nga akong paga-imnan, makainom kamo. Ug ang bawtismo nga ibawtismo kanako, makalahutay kamo.
De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
40 Apan kinsa kadtong molingkod sa akong tuo nga kamot o sa akong wala nga kamot dili ako ang magahatag, apan kini alang niadtong mga giandaman.”
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
41 Sa dihang ang ubang napulo ka disipulo nakadungog mahitungod niini, sila nagsugod ug kasuko pag-ayo ngadto kang Santiago ug Juan.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
42 Si Jesus nagtawag kanila ngadto kaniya ug miingon, “Kamo nasayod nga kadtong giisip nga magmamando sa mga Gentil maoy maghari kanila, ug ang ilang bililhon nga mga tawo naggamit sa katungod ngadto kanila.
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
43 Apan dili kini maoy pamaagi nganha kaninyo. Kinsa kadtong nangandoy nga mahimong labing dako nganha kaninyo kinahanglan mahimo ninyong sulugoon,
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
44 ug kinsa kadtong nangandoy nga mahimong labaw nganha kaninyo kinahanglan mahimong ulipon sa tanan.
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
45 Kay ang Anak sa Tawo wala moanhi aron alagaran, apan sa pag-alagad, ug motugyan sa iyang kinabuhi ingon nga usa ka lukat alang sa kadaghanan.”
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
46 Sila miabot ngadto sa Jerico. Samtang siya mibiya sa Jerico uban ang iyang mga disipulo ug ang usa ka dakong panon sa katawhan, adunay usa ka tawo didto nga gipanganlan ug Bartimeos (siya anak nga lalaki ni Timeos), usa ka buta nga makikilimos nga naglingkod daplin sa dalan.
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
47 Sa dihang siya nakadungog kang Jesus nga Nasareno nga nagpadulong na, siya nagsugod ug singgit ug miingon, “Jesus, Anak ni David, kaloy-i intawon ako!”
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
48 Daghan ang nagbadlong sa buta nga tawo, nagsulti kaniya nga maghilom. Apan siya misinggit ug kusog pa gayod, “Anak ni David, kaloy-i intawon ako!”
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
49 Si Jesus mihunong ug nagsugo nga siya tawgon. Sila nagtawag sa buta nga tawo, nga nag-ingon, “Pagmaisog! Tindog! Siya nagtawag kanimo”
Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»
50 Iyang gilabay sa daplin ang iyang kupo, mikalit ug tindog, ug mipaduol kang Jesus.
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
51 Si Jesus mitubag kaniya ug miingon, “Unsa ang buot nimo nga akong buhaton alang kanimo?” Ang buta nga tawo miingon, “Rabbi, buot nako nga makadawat sa akong panan-aw.”
Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»
52 Si Jesus miingon, “Lakaw. Ang imong pagtuo ang nakaayo kanimo.” Dihadiha dayon siya nakadawat sa iyang panan-aw, ug misunod kaniya didto sa dalan samtang siya nagpadayon sa paglakaw.
Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
