Lucas 12
1 Sa kasamtangan, sa dihang nagtigom ang liboan nga mga tawo, nagkatinumbanay sila sa usag-usa, nagsugod siya pagsulti ngadto sa iyang mga disipulo una sa tanan, “Pagbantay kamo sa mga patubo sa mga Pariseo, nga mao ang pagpaka-aron ingnon.
Då nu otaligt mycket folk var församlat omkring honom, så att de trampade på varandra, tog han till orda och sade, närmast till sina lärjungar: »Tagen eder till vara för fariséernas surdeg, det är för skrymteri.
2 Apan walay tinagoan nga dili mabutyag, ug walay gitagoan nga dili mahibaw-an.
Intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.
3 Busa bisan unsay imong gisulti diha sa kangitngit madungog diha sa kahayag, ug bisan unsay imong gisulti diha sa igdulungog sa tago nga lawak, igamantala didto sa mga atop sa balay.
Därför skall allt vad I haven sagt i mörkret bliva hört i ljuset, och vad I haven viskat i någons öra i kammaren, det skall bliva utropat på taken.
4 Sultihan ko kamo mga higala, ayaw kamo kahadlok niadtong makapatay sa lawas, human niana wala na silay laing mahimo.
Men jag säger eder, mina vänner: Frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men sedan icke hava makt att göra något mer.
5 Apan pasidan-an ko kamo niadtong angay kahadlokan. Kahadloki siya, nga human makapatay, adunay katungod sa pagtambog kanimo didto sa impiyerno. Oo, sultihan ko ikaw, kahadloki siya. (Geenna g1067)
Jag vill lära eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt att, sedan han har dräpt, också kasta i Gehenna. Ja, jag säger eder: Honom skolen I frukta. -- (Geenna g1067)
6 Dili ba ang lima ka langgam mabaligya sa duha ka gagmayng sinsilyo? Apan walay usa kanila nga gikalimtan sa atubangan sa Dios.
Säljas icke fem sparvar för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud.
7 Bisan pa ang mga buhok diha sa inyong ulo naihap man. Ayaw kahadlok. Mas bililhon pa kamo kaysa daghan nga langgam.
Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många sparvar.
8 Sultihan ko kamo, ang matag-usa nga moangkon kanako atubangan sa katawhan, pagaangkonon usab sa Anak sa Tawo atubangan sa mga anghel sa Dios,
Och jag säger eder: Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock Människosonen kännas vid inför Guds änglar.
9 apan siya nga molimod kanako atubangan sa katawhan igalimod usab atubangan sa mga anghel sa Dios.
Men den som förnekar mig inför människorna, han skall ock bliva förnekad inför Guds änglar.
10 Ang matag-usa nga mosulti ug pulong batok sa Anak sa tawo, siya mapasaylo, apan kaniya nga nagapasipala sa Balaang Espiritu, dili gayod mapasaylo.
Och om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men den som hädar den helige Ande, honom skall det icke bliva förlåtet.
11 Sa dihang dad-on kamo nila sa mga sinagoga, sa mga magmamando, ug sa mga anaa sa panggamhanan, ayaw kamo kabalaka kung unsaon ninyo pagsulti sa inyong ipangatarungan, o unsay inyong itubag,
Men när man drager eder fram inför synagogor och överheter och myndigheter, så gören eder icke bekymmer för huru eller varmed I skolen försvara eder, eller vad I skolen säga;
12 kay ang Balaang Espiritu magatudlo kaninyo niadtong taknaa kung unsay angay ninyong isulti.”
ty den helige Ande skall i samma stund lära eder vad I skolen säga.»
13 Unya dunay usa ka tawo nga gikan sa pundok nag-ingon kaniya, “Magtutudlo, sultihi ang akong igsoon nga bahinon ang among napanunod nga mga kabilin.”
Och en man i folkhopen sade till honom: »Mästare, säg till min broder att han skiftar arvet med mig.»
14 Giingnan siya ni Jesus, “Tawo, kinsa may naghimo kanako nga maghuhukom ug tigpataliwala kaninyo?”
Men han svarade honom: »Min vän, vem har satt mig till domare eller skiftesman över eder?»
15 Ug iyaha silang giingnan, “Pagbantay nga mahilikay ninyo ang inyong kaugalingon gikan sa tanang hinakog nga pangandoy, tungod kay ang kinabuhi sa tawo wala diha sa kadagaya sa iyang kabtangan.”
Därefter sade han till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar.»
16 Unya gisuginlan sila ni Jesus sa usa ka sambingay,
Och han framställde för dem en liknelse; han sade: »Det var en rik man vilkens åkrar buro ymniga skördar.
17 nga nag-ingon, “Ang uma sa usa ka tawong dato mihatag ug daghang abot, ug miingon siya sa iyang kaugalingon, 'Unsa naman ang akong buhaton, nga wala naman akoy kabutangan sa akong mga abot?'
Och han tänkte vid sig själv och sade: 'Vad skall jag göra? Jag har ju icke rum nog för att inbärga min skörd.'
18 Ug miingon siya, 'Kini ang akong buhaton. Bungkagon nako ang akong kamalig ug magbuhat ako ug mas dako niini, ug didto nako ibutang ang akong mga abot ug akong mga kabtangan.
Därefter sade han: 'Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag samla in all min gröda och allt mitt goda.
19 Ug ingnon nako ang akong kalag, “Kalag, daghan na kaayo ka ug kabtangan nga natigom alang sa daghan nga katuigan. Busa pahayahay na, pagkaon, pag-inom, ug paglipay.'”
Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ, du har mycket gott förvarat för många år; giv dig nu ro, ät, drick och var glad.
20 Apan ang Dios miingon kaniya, 'Tawong buang, karong gabhiona ang imong kalag pagakuhaon gikan kanimo, ug ang tanang butang nga imong giandam, kinsa naman ang manag-iya?'
Men Gud sade till honom: 'Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlat i förråd?' --
21 Mahisama niana ang dangatan sa usa ka tawo nga nagtigom ug bahandi para sa iyang kaugalingon apan dili dato sa Dios.”
Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud.»
22 Giingnan ni Jesus ang iyang mga disipulo, “Busa sultihan ko kamo, ayaw kamo kabalaka sa inyong kinabuhi-kung unsay inyong kan-on, ug mahitungod sa inyong lawas-kung unsay inyong isuot.
Och han sade till sina lärjungar: »Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med.
23 Kay ang kinabuhi mas ahinungdanon kaysa pagkaon, ug ang lawas mahinungdanon kaysa mga bisti.
Livet är ju mer än maten, och kroppen mer än kläderna.
24 Hunahunaa ang mga uwak, nga wala sila nagtanum o nag-ani. Wala silay lawak tipiganan o kamalig, apan ang Dios nagpakaon kanila. Mas mahinungdanon pa kamo kaysa mga langgam!
Given akt på korparna: de så icke, ej heller skörda de, och de hava varken visthus eller lada; och likväl föder Gud dem. Huru mycket mer ären icke I än fåglarna!
25 Ug kinsa ba kaninyo nga pinaagi sa pagkabalaka nakadugang ug gitas-on sa iyang kinabuhi?
Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?
26 Ug kung dili kamo makahimo bisan niining diyutay nga butang, nganong mabalaka man kamo sa uban?
Förmån I nu icke ens det som minst är, varför gören I eder då bekymmer för det övriga?
27 Hunahunaa ang mga kabulakan-giunsa nila pagtubo. Wala sila naghago, o nagtahi. Apan sultihan ko kamo, nga bisan si Solomon sa tanan niyang himaya wala gayud makabisti sa sama niini.
Given akt på liljorna, huru de varken spinna eller väva; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
28 Kung ang Dios nagapabisti sa mga sagbot sa kaumahan, nga anaa karon, ug sa pagkaugma igalabay didto sa hudno, kamo pa ba ang dili niya bistihan. Pagkadiyutay sa inyong pagtuo!
Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han då icke kläda eder, I klentrogne!
29 Ayaw paghunahuna kung unsay inyong kaonon o imnon, ug ayaw kamo ug kabalaka.
Söken därför icke heller I efter vad I skolen äta, eller vad I skolen dricka, och begären icke vad som är för högt.
30 Kay ang tanang katawhan sa tibuok kalibotan nagapangita niining mga butanga, ug ang inyong Amahan nasayod nga nagkinahanglan kamo niining mga butanga.
Efter allt detta söka ju hedningarna i världen, och eder Fader vet att I behöven detta.
31 Apan pangitaa ang iyang gingharian, ug kining mga butanga igadugang nganha kaninyo.
Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.
32 Ayaw kahadlok, diyutay'ng panon, kay ang inyong Amahan mahimuot kaayo nga mohatag kaninyo sa gingharian.
Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.
33 Ibaligya ang inyong mga kabtangan ug ipanghatag sa mga kabos. Paghimo kamog mga puntil nga dili magisi- bahandi sa langit nga dili mahurot, diin walay kawatan nga makapaduol, ug walay bokbok nga makaguba.
Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.
34 Kay kung hain gani ang inyong mga bahandi, atua usab didto ang inyong kasingkasing.
Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.
35 Bakosi ang inyong tag-as nga mga bisti diha sa inyong hawak, ug pasigaha kanunay ang inyong mga suga,
Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.
36 ug pakasama kamo sa mga tawo nga naghulat sa ilang agalon nga gikan sa kombira sa kasal, aron sa pag-abot ug pagpanuktok niya, pagaablihan dayon nila ang pultahan alang kaniya.
Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.
37 Bulahan kadtong mga sulugoon, diin nakaplagan sa ilang agalon nga nagbantay sa iyang pagbalik. Sa pagkatinuod sultihan ko kamo nga bakosan niya ang iyang taas nga bisti diha sa iyang hawak, palingkuron niya sila sa kan-anan, ug silbihan sila.
Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.
38 Kung ang agalon muabot sa tungang gabii, o bisan sa kaadlawon, ug makaplagan sila nga andam, bulahan kadto nga mga suluguon.
Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.
39 Timan-i kini, nga kung ang agalon sa panimalay nasayod sa takna sa pag-abot sa kawatan, dili gayod niya pasagdan ang iyang balay nga masulod.
Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.
40 Pag-andam usab kamo, tungod kay wala kamo masayod sa takna nga muabot ang Anak sa Tawo.”
Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.»
41 Si Pedro miingon, “Ginoo, imoha bang gisulti kining sambingay alang kanamo lamang o sa matag-usa usab?”
Då sade Petrus: »Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?»
42 Ang Ginoo nag-ingon, “Kinsa man ang matinud-anon ug maalamon nga tagadumala sa panimalay sa iyang agalon aron maoy magbahinbahin ug pagkaon ngadto sa tanang suluguon sa hustong panahon?
Herren svarade: »Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost --
43 Bulahan kadto nga suluguon, diin nakaplagan sa iyang agalon nga dunay gibuhat sa iyang pag-abot.
salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
44 Sultihan ko kamo nga ipiyal gayod kaniya ang tanan niyang katigayonan.
Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
45 Apan kung ang maong sulugoon magaingon sa iyang kasingkasing, 'Ang akong agalon naglangan sa iyang pagbalik,' ug mosugod pagpamunal sa mga lalaki ug mga babaye nga mga sulugoon, ug magsige ug kaon ug inom, ug mahimong hubog,
Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka så att han bliver drucken,
46 ang agalon niadto nga sulugoon moabot sa adlaw nga wala niya gidahom, ug sa takna nga wala niya mahibaloi, ug pagatagudtaguron siya ug magtakda ug dapit alang kaniya uban sa dili mga matinud-anon.
då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. --
47 Kadto nga sulugoon, nga nahibalo sa kabubut-on sa iyang agalon, ug unya wala nangandam o nagbuhat sumala sa iyang kabubut-on, pagakastigohon sa makadaghan.
Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.
48 Apan kaniya nga wala mahibalo, ug nakabuhat ug sayop nga angay sa silot, pagakastigohan siya apan diyutay lamang. Ang matag-usa nga gihatagan ug daghan, mas labi pa ang paninglon kaniya, ug si bisan kinsa nga gipiyalan ug daghan, mangayo sila ug mas labaw pa kaniya.
Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som val slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.
49 Mianhi ako sa pagsunog sa kalibotan, ug nanghinaot ako nga kini misilaob na.
Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!
50 Apan aduna akoy bawtismo nga ibawtismo pa kanako, ug dili ako mahimutang hangtod matapos kini!
Men jag måste genomgå ett dop; och huru ängslas jag icke, till dess att det är fullbordat!
51 Nagahunahuna ba kamo nga mianhi ako sa kalibotan aron sa paghatag ug kalinaw? Sultihan ko kamo, dili, apan sa pagkabahinbahin.
Menen I att jag har kommit för att skaffa frid på jorden? Nej, säger jag eder, fastmer söndring.
52 Kay sugod karon adunay lima ka tawo sa usa ka balay nga magkabahinbahin, ang tulo batok sa duha, o duha batok sa tulo.
Ty om fem finnas i samma hus, skola de härefter vara söndrade från varandra, så att tre stå mot två Och två mot tre:
53 Magkabahinbahin sila, ang amahan batok sa anak nga lalaki, ug anak nga lalaki batok sa amahan; inahan batok sa iyang anak nga babaye, ug anak nga babaye batok sa iyang inahan; ugangang babaye batok sa iyang binalaye, ug binalaye batok sa ugangang babaye.”
fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, svärmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin svärmoder.
54 Si Jesus nagsulti usab ngadto sa mga katawhan, “Kung makita ninyo ang dag-om nga magagikan sa kasadpan magaingon dayon kamo nga, 'Moabot ang ulan,' ug unya mahitabo kini.
Han hade också till folket: »När I sen ett moln stiga upp i väster, sägen I strax: 'Nu kommer regn'; och det sker så.
55 Ug kung mohuros ang hangin sa habagat, magaingon kamo nga, 'Maglagiti ang kainit karon,' ug unya mahitabo kini.
Och när I sen sunnanvind blåsa, sägen I: 'Nu kommer stark hetta'; och detta sker.
56 Mga tigpakaaron-ingnon, makabalo kamong mohubad sa dagan sa kalibotan ug sa kalangitan, apan naunsa nga dili kamo makabalo unsaon paghubad sa panahon karon?
I skrymtare, jordens och himmelens utseende förstån I att tyda; huru kommer det då till, att I icke kunnen tyda denna tiden?
57 Nganong dili man kamo makahukom kung unsay maayo alang sa inyong kaugalingon?
Varför låten I icke edert eget inre döma om vad rätt är?
58 Sa dihang magkuyog kamo sa inyong kaaway paingon sa mahistrado, paningkamoti ang pagpakighusay kaniya diha sa dalan aron nga dili ka niya guyuron didto sa maghuhukom, ug ang maghuhukom dili magtugyan kanimo didto sa opisyal, ug ang opisyal dili magbalhog kanimo sa bilanggoan.
När du går till en överhetsperson med din motpart, så gör dig under vägen all möda att bliva förlikt med denne, så att han icke drager dig fram inför domaren; då händer att domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och att rättstjänaren kastar dig i fängelse.
59 Sultihan ko kamo, nga dili gayud kamo makalingkawas gikan didto hangtod nga kabayran ninyo ang katapusang bahin nga salapi.”
Jag säger dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt ända till den yttersta skärven.»
