< Deuteronomio 1 >

1 Mao kini ang mga pulong nga gisulti ni Moises sa tanang Israelita sa unahan sa Jordan didto sa kamingawan, didto sa walog sa Suba sa Jordan duol sa Suf, tungatunga sa Paran, Tofel, Laban, Hazerot, ug sa Di Zahab.
Ce sont ici les discours que Moïse adressa à tout Israël au delà du Jourdain dans le désert, dans la plaine vis-à-vis de Suph entre Paran et Thophel et Laban et Hatseroth et Dizahab.
2 Adunay 11 ka adlaw nga panaw gikan sa Horeb agi sa Bukid sa Seir paingon sa Kades Barnea.
Il y a onze journées de marche de Horeb, par la route de la montagne de Séir, à Cadès-Barnéa.
3 Nahitabo kini sa ika 40 ka tuig, sa ika-11 ka bulan, sa unang adlaw sa bulan, nga misulti si Moises ngadto sa katawhan sa Israel, gisulti niya kanilang tanan ang sugo ni Yahweh mahitungod kanila.
Et dans la quarantième année, dans le onzième mois, le premier jour du mois, Moïse exposa aux enfants d'Israël toutes les choses dont l'Éternel l'avait chargé pour eux,
4 Nahitabo kini human gibuntog ni Yahweh si Sihon nga hari sa Amorihanon, nga nagpuyo sa Heshbon, ug si Og nga hari sa Basan, nga nagpuyo sa Ashtarot sa Edrei.
après qu'il eut défait Sihon, Roi des Amoréens, qui résidait à Hesbon, et Og, Roi de Basan, qui résidait à Astharoth, près de Edrei.
5 Sa tabok sa Jordan, didto sa yuta sa Moab, nagsugod si Moises sa pagsulti niini nga mga balaod, nga nag-ingon,
Au delà du Jourdain, dans le pays de Moab, Moïse commença à expliquer cette Loi en ces termes:
6 “Nakigsulti si Yahweh nga atong Dios kanato didto sa Horeb, nga nag-ingon, “Nakapuyo na kamog dugaydugay niining bukira.
L'Éternel, notre Dieu, nous parla sur Horeb en ces termes:
7 Pamalik ug padayon kamo sa inyong panaw, ug adto didto sa bukid sa Amorihanon ug sa tanang kapatagan nga dapit duol sa walog sa Suba sa Jordan, didto sa kabungtoran, sa kapatagan, sa Negeb, ug sa baybayon— sa yuta sa Canaanhon, ug sa Lebanon hangtod sa dakong suba sa Eufrates.
Vous avez assez séjourné dans cette montagne. Faisant volte-face mettez-vous en marche et gagnez les Monts Amoréens et tous les lieux adjacents de la plaine, de la montagne, du Pays-bas et du Midi et du bord de la mer, le pays des Cananéens et le Liban jusqu'au Grand-Fleuve, le fleuve Phrath.
8 Tan-awa, giandam na nako ang yuta alang kaninyo; lakaw ug panag-iyaha ang yuta nga gisaad ni Yahweh sa inyong katigulangan— kang Abraham, Isaac, ug kang Jacob—aron ihatag kanila ug sa ilang mga kaliwatan nga mosunod kanila.'
Voici, je vous livre ce pays, marchez à la conquête du pays que l'Éternel a juré à vos pères, à Abraham, à Isaac et à Jacob de leur donner et à leur race après eux.
9 Nakigsulti ako kaninyo nianang higayona, nga nag-ingon, “Dili ako makahimo sa pagdala kaninyo nga ako lang.
Et dans ce temps-là je vous dis: Je ne puis, à moi seul, être chargé de vous.
10 Gipadaghan na kamo ni Yahweh nga inyong Dios, ug tan-awa, sama kamo kadaghan karon sa kabituonan sa kalangitan.
L'Éternel, votre Dieu, vous a multipliés et voilà que vous êtes aujourd'hui égaux en nombre aux étoiles du ciel.
11 Hinaot nga si Yahweh, ang Dios sa inyong katigulangan, mopasanay pa gayod kaninyo sa liboan ka pilo sama sa inyong gidaghanon karon, ug magpanalangin kaninyo ingon sa iyang gisaad kaninyo!
Que l'Éternel, Dieu de vos pères, augmente mille fois votre nombre présent, et qu'il vous bénisse, comme Il vous l'a promis.
12 Apan unsaon man nako pagdala sa inyong dal-unon kung ako lamang sa akong kaugalingon, sa inyong palas-anon ug sa inyong mga panagbingkil?
Mais comment serais-je, à moi seul, chargé de votre poids et de votre fardeau et de vos contestations?
13 Pagkuha ug mga tawong maalamon, adunay kahibalo, ug mga maayong tawo nga may dungog gikan sa matag tribo, ug himoon ko silang pangulo nganha kaninyo.'
Donnez-vous donc des hommes sages, intelligents et connus tirés de vos Tribus, et je les mettrai à votre tête.
14 Mitubag kamo kanako ug miingon, 'Ang mga butang nga imong gisulti maayo alang kanamo nga buhaton.'
Et vous me répondîtes et dîtes: La chose que tu nous proposes de faire est bonne.
15 Busa nagkuha ako ug pangulo sa inyong mga tribo, maalamong mga tawo, ug mga tawong maayo ang dungog, ug gihimo silang pangulo diha kaninyo, mga pangulo sa liboan, pangulo sa gatosan, pangulo sa tagkalim-an, pangulo sa tagpulo, ug mga opisyal sa matag tribo.
Alors je pris les chefs de vos Tribus, hommes sages et connus, et je les préposai sur vous comme supérieurs, comme chefs de mille, et chefs de cent, et chefs de cinquante, et chefs de dix, et comme officiers de vos Tribus.
16 Gimandoan ko ang inyong mga maghuhukom nianang higayona, nga nag-ingon, 'Paminawa ang mga panaglalis taliwala sa inyong kaigsoonan, ug hukmi nga makataronganon ang usa ka tawo ug ang iyang igsoon, ug ang langyaw nga uban kaniya.
Et dans le même temps je donnai à vos Juges mes instructions en ces termes: Donnez audience à vos frères en cause l'un avec l'autre, et dites justice entre un homme et son prochain et son étranger;
17 Dili kamo magpakita ug pagdapig ni bisan kinsa diha sa usa ka panaglalis; paminawa ninyo nga managsama ang kabos ug ang bantogan. Ayaw kamo kahadlok sa tawo, kay ang paghukom iya sa Dios. Ang panaglalis nga lisod alang kaninyo, dad-a kanako, ug maminaw ako niini.'
ne faites point acception des personnes dans le jugement; écoutez le petit comme le grand; n'ayez peur de personne; car c'est le tribunal de Dieu. Et les causes qui seront trop difficiles pour vous, portez-les devant moi, pour que j'en connaisse.
18 Gimandoan ko kamo nianang higayona sa tanang butang nga angay ninyong buhaton.
C'est ainsi que dans ce temps je vous prescrivis toutes les choses que vous aviez à faire.
19 Mipanaw kita pahilayo gikan sa Horeb ug milatas sa tanang dagko ug makalilisang nga kamingawan nga inyong nakita, sa atong pagpadulong sa kabukiran sa Amorihanon, sama sa gimando ni Yahweh nga atong Dios kanato; ug miabot kita sa Kades Barnea.
Puis étant partis d'Horeb nous parcourûmes tout le désert, ce grand et affreux désert que vous avez vu sur le chemin des Monts Amoréens, ainsi que l'Éternel, notre Dieu, nous l'avait commandé, et nous arrivâmes à Cadès-Barnéa.
20 Miingon ako kaninyo, 'Miabot kamo sa kabukiran sa Amorihanon, nga ihatag ni Yahweh nga atong Dios kanato.
Et je vous dis: Vous êtes parvenus aux Monts Amoréens que l'Éternel, notre Dieu, va nous donner.
21 Tan-awa, giandam na ni Yahweh nga inyong Dios ang yuta alang kaninyo; tungas ug panag-iyaha, sama sa gisulti ni Yahweh kaninyo, ang Dios sa inyong mga amahan; ayaw kahadlok ni kaluya.'
Vois, l'Éternel, ton Dieu, t'a livré ce pays, montes-y, fais-en la conquête, comme te l'a dit l'Éternel, Dieu de tes pères; sois sans crainte et sans peur.
22 Ang matag-usa kaninyo miduol kanako ug miingon, “Magpadala kita ug tawo nga mag-una kanato, aron masusi nila ang yuta alang kanato, ug magdala ug pulong mahitungod sa dalan nga diin kinahanglan kita mosulong ug mahitungod sa mga siyudad nga atong adtoan.
Alors vous vîntes tous vous présenter à moi, et vous dîtes: Envoyons des hommes en avant de nous, qui examinent pour nous ce pays, et reviennent nous informer de la route par où nous devons y monter et des villes où nous arriverons.
23 Ang tambag nakapahimuot gayod kanako; mikuha ako ug napulog duha ka mga tawo gikan kaninyo, usa ka tawo gikan sa matag tribo.
Et j'agréai la chose, et je choisis parmi vous douze hommes, un homme par Tribu.
24 Mibiya sila ug mitungas sa kabungtoran, miabot ngadto sa walog sa Escol, ug nagsusi didto.
Et ils partirent et gravirent la montagne, et s'avancèrent jusqu'à la vallée d'Escol, et ils firent la reconnaissance de ce pays.
25 Nagkuha sila ug pipila ka abot sa yuta sa ilang mga kamot ug gidala kini kanato. Nagdala usab sila kanato ug pulong ug miingon, 'Maayo kining yutaa nga ihatag ni Yahweh nga atong Dios alang kanato.'
Et ils prirent dans leurs mains des fruits de ce pays et nous les rapportèrent et nous rendirent compte en ces mots: C'est un bon pays que l'Éternel, notre Dieu, veut nous donner.
26 Nagdumili kamo sa pagsulong, apan misupak kamo sa kasugoan ni Yahweh nga inyong Dios.
Mais vous ne voulûtes pas y monter, et vous fûtes rebelles à l'ordre de l'Éternel, votre Dieu.
27 Nagbagulbol kamo sa inyong mga tolda ug miingon, “Tungod kay gikasilagan kita ni Yahweh gidala kita niya pagawas sa yuta sa Ehipto, aron itugyan ngadto sa kamot sa mga Amorihanon aron laglagon kita.
Et murmurant dans vos tentes vous dîtes: C'est parce que l'Éternel nous hait, qu'il nous a retirés du pays d'Egypte pour nous livrer aux mains des Amoréens, afin de nous détruire. Où irons-nous?
28 Asa naman kita moadto karon? Gitunaw sa atong kaigsoonan ang atong mga kasingkasing nga nag-ingon, 'Kadtong mga tawhana dagko ug tag-as kay kanato; ang ilang mga siyudad dako ug ang pader misangko sa langit; dugang pa, nakita namo ang mga anak ni Anakim didto.'”
Nos frères ont amolli notre courage en disant: C'est un peuple plus nombreux et de plus haute taille que nous, ce sont des villes grandes et fortifiées jusqu'au ciel; et nous y avons aussi vu les fils des Anakites.
29 Unya miingon ako kaninyo, “Ayaw kalisang, ni kahadlok kanila.
Et je vous dis: Ne vous épouvantez pas et n'ayez pas peur d'eux.
30 Si Yahweh nga inyong Dios nag-una kaninyo, makig-away alang kaninyo, sama sa tanang butang nga iyang gibuhat nga inyong nakita samtang didto pa kamo sa Ehipto,
L'Éternel, votre Dieu, qui marche à votre tête, combattra lui-même pour vous, comme Il a toujours fait pour vous en Egypte à vos yeux,
31 ug didto usab sa kamingawan, diin nakita ninyo kung giunsa kamo pagdala sa Dios, sama sa usa ka tawo nga nagkugos sa iyang anak, bisan asa kamo miadto hangtod nga miabot kamo niining dapita.'
et dans le désert où tu as vu que l'Éternel, ton Dieu, t'a porté ainsi qu'un père porte son fils, tout le long de la route que vous avez parcourue, jusqu'à votre arrivée en ce lieu.
32 Apan bisan pa niini nga pulong wala kamo mituo kang Yahweh nga inyong Dios,
Mais malgré cela vous n'eûtes pas foi dans l'Éternel, votre Dieu,
33 nga nag-una kaninyo sa pagpangita ug dapit nga inyong kampohan, pinaagi sa kalayo panahon sa gabii ug sa panganod panahon sa adlaw.
qui vous précédait dans le trajet pour vous explorer un lieu où pouvoir camper, la nuit dans la colonne de feu pour vous faire voir la route que vous aviez à suivre, et le jour dans la nuée.
34 Nadungog ni Yahweh ang tingog sa inyong mga pulong ug nasuko; nanumpa siya ug miingon,
Et l'Éternel entendit vos propos et se courrouça et prononça ce serment:
35 'Sa pagkatinuod walay usa niining mga tawhana gikan niining daotan nga kaliwatan nga makakita sa maayong yuta nga akong gisaad nga ihatag sa inyong mga katigulangan,
Pas un de ces hommes dans cette race méchante ne verra ce beau pays que je promis par serment, de donner à leurs pères,
36 gawas ni Caleb nga anak ni Jefune; makakita siya niini. Ihatag ko kaniya ang yuta nga iyang gitindogan ug sa iyang kabataan, tungod kay siya lamang gayod ang misunod kanako sa hingpit.'
sauf Caleb, fils de Jephunné; lui, il le verra et je lui donnerai la contrée qu'il a touchée de ses pieds, ainsi qu'à ses fils, parce qu'il a eu pour l'Éternel une pleine obéissance.
37 Nasuko usab si Yahweh kanako tungod kaninyo, nga nag-ingon, “Dili ka usab makaadto didto;
Même contre moi l'Éternel fut irrité à cause de vous et Il dit: Toi non plus tu n'y entreras pas;
38 si Josue nga anak ni Nun, nga nagatindog sa imong atubangan, makasulod siya didto; dasiga siya, kay siya maoy maggiya sa mga Israelita aron mapanag-iya kini.
Josué, fils de Nun, qui se tient debout en ta présence, lui, y entrera; encourage-le, car c'est lui qui en fera le partage à Israël.
39 Dugang pa, ang inyong kabataan, nga inyong giingon nga nahimong biktima, nga karon wala makahibalo sa maayo ug daotan—makasulod sila didto. Ihatag ko kanila kini ug mapanag-iya nila kini.
Et vos enfants desquels vous dites qu'ils seront un butin, et vos fils qui aujourd'hui n'ont pas la connaissance du bien et du mal, ce sont eux qui y entreront, et c'est à eux que je le donnerai, et eux qui en feront la conquête.
40 Apan kamo, balik ug panaw kamo didto sa kamingawan paingon sa Pulang Dagat.'
Quant à vous, faites volte-face et partez pour le désert du côté de la Mer aux algues.
41 Unya mitubag kamo kanako ug miingon, 'Nakasala kami batok kang Yahweh; motungas kami ug makig-away, ug sundon namo ang tanang gisugo ni Yahweh nga among Dios nga buhaton.' Ang matag tawo diha kaninyo magsul-ob sa ilang mga hinagiban sa gubat ug andam na kamo sa pagsulong sa kabungtoran.
Alors vous répondîtes et me dîtes: Nous avons péché contre l'Éternel, nous irons en avant et nous battrons absolument comme l'Éternel, notre Dieu, nous l'a commandé. Et vous ceignîtes chacun ses armes, et eûtes la témérité de vous avancer dans la montagne.
42 Miingon si Yahweh kanako, 'Ingna sila, “Ayaw pagsulong ug ayaw pagpakig-away, kay dili ako mouban kaninyo, ug mabuntog kamo sa inyong mga kaaway.'
Et l'Éternel me dit: Dis-leur: N'avancez pas, et ne livrez pas bataille, car je ne suis pas au milieu de vous, afin que vous ne soyez pas mis en déroute par vos ennemis.
43 Nakigsulti ako kaninyo niini nga paagi, apan wala kamo naminaw. Gisupak ninyo ang gimando ni Yahweh; magarbohon kamo ug misulong sa kabukiran.
Et je vous parlai, mais vous n'écoutâtes point et vous contrevîntes à l'ordre de l'Éternel, et vous eûtes l'audace de vous avancer dans la montagne.
44 Apan ang Amorihanon nga nagpuyo niana nga kabukiran, migula sa pakigbatok kaninyo ug migukod kaninyo sama sa putyukan, ug mibuntog kaninyo didto sa Seir, hangtod sa Hormah.
Alors les Amoréens, habitants de cette montagne, sortirent à votre rencontre, et vous donnèrent la chasse comme font les abeilles et ils vous défirent en Séir jusqu'à Horma.
45 Mibalik kamo ug mihilak sa atubangan ni Yahweh; apan wala naminaw si Yahweh sa inyong tingog, ni nagtagad kaninyo.
Et vous revîntes et pleurâtes devant l'Éternel, mais l'Éternel n'écouta point votre voix et ne prit point garde à vous.
46 Busa nagpabilin kamo sa Kades sa daghang mga adlaw, sa tanang adlaw nagpabilin kamo didto.
Ainsi vous restâtes longtemps à Cadès, le temps que vous y avez passé.

< Deuteronomio 1 >