1 Samuel 18
1 Human siya makigsulti kang Saul, nagkasuod dayon si Jonatan ug si David, ug nahigugma si Jonatan kaniya sama sa iyang kaugalingong kalag.
Sedan, efter det att David hade talat ut med Saul, fäste sig Jonatans hjärta så vid Davids hjärta, att Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv.
2 Sukad niadtong adlawa gikuha ni Saul si David aron moalagad kaniya; wala na niya siya tugoti nga mopauli pa sa balay sa iyang amahan.
Och Saul tog honom till sig på den dagen och lät honom icke mer vända tillbaka till sin faders hus.
3 Unya naghimo ug kasabotan sa panaghigalaay si Jonatan ug si David tungod kay nahigugma man si Jonatan kaniya sama sa iyang kaugalingong kalag.
Och Jonatan slöt ett förbund med David, då han nu hade honom lika kär som sitt eget liv.
4 Gihukas ni Jonatan ang iyang gisul-ob nga kapa ug gihatag kini kang David uban ang kasangkapan, lakip na ang iyang espada, ang pana, ug ang iyang bakos.
Och Jonatan tog av sig manteln som han hade på sig och gav den åt David, så ock sina övriga kläder, ända till sitt svärd, sin båge och sitt bälte
5 Miadto si David kung asa siya ipaadto ni Saul, ug nagmalampuson siya. Gihimo siya ni Saul nga pangulo sa kasundalohan sa gubat. Nakapahimuot kini sa mata sa katawhan ug sa panan-aw usab sa mga sulugoon ni Saul.
Och när David drog ut, hade han framgång överallt dit Saul sände honom; Saul satte honom därför över krigsfolket. Och allt folket fann behag i honom, också de som voro Sauls tjänare.
6 Sa pag-abot nila sa pinuy-anan gikan sa pagpakiggubat sa mga Filistihanon, ang mga babaye nangabot gikan sa tanang siyudad sa Israel, nanag-awit ug nanagsayaw, aron mosugat kang Haring Saul, inubanan sa mga gagmay nga tambor, uban sa kalipay, ug uban sa mga tulunggon.
Och när de kommo hem, då David vände tillbaka, efter att hava slagit ned filistéen, gingo kvinnorna ut från alla Israels städer, under sång och dans, för att möta konung Saul med jubel, med pukor och trianglar.
7 Nanag-awit ang mga babaye samtang nagpatugtog sila; miawit sila “Si Saul nakapatay sa iyang linibo, Ug si David sa iyang tinagpulo ka libo.”
Och kvinnorna sjöngo med fröjd sålunda: "Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen."
8 Nasuko pag-ayo si Saul, ug kining awita wala nakapahimuot kaniya. Miingon siya, “Gipahinungod nila kang David ang napulo ka libo, apan linibo lamang ang ilang gipahinungod kanako. Unsa pay lain nga iyang maangkon kondili ang gingharian?”
Då blev Saul mycket vred, ty det talet misshagade honom, och han sade: "Åt David hava de givit tio tusen, och åt mig hava de givit tusen; nu fattas honom allenast konungadömet."
9 Ug gibantayan na ni Saul si David uban ang pagduda sukad niadtong adlawa.
Och Saul såg med ont öga på David från den dagen och allt framgent.
10 Pagkasunod adlaw mikunsad kang Saul ang daotang espiritu nga gipadala sa Dios. Ug daw nabuang siya sulod sa pinuy-anan. Busa nagpatugtog si David sa iyang alpa, sama sa iyang gibuhat matag adlaw. Ug si Saul naggunit sa iyang bangkaw.
Dagen därefter kom en ond ande från Gud över Saul, så att han rasade i sitt hus; men David spelade på harpan, såsom han dagligen plägade. Och Saul hade sitt spjut i handen.
11 Gibangkaw ni Saul si David, kay naghunahuna siya, “Ipataop ko si David sa bungbong.” Apan nakalikay si David gikan sa atubangan ni Saul sa makaduha ka higayon.
Och Saul svängde spjutet och tänkte: "Jag skall spetsa David fast vid väggen." Men David böjde sig undan för honom, två gånger.
12 Nahadlok si Saul kang David, tungod kay si Yahweh nag-uban man kaniya, apan wala na kang Saul.
Och Saul fruktade för David, eftersom HERREN var med honom, sedan han hade vikit ifrån Saul.
13 Busa gipapahawa siya ni Saul sa iyang atubangan ug gipili siyang pangulo sa usa ka libo. Niining paagiha migawas si David ug mibalik sa atubangan sa katawhan.
Därför avlägsnade Saul honom ifrån sig, i det att han gjorde honom till överhövitsman i sin här; han blev så folkets ledare och anförare.
14 Nagmalampuson si David sa tanan niyang gibuhat, kay si Yahweh nagauban man kaniya.
Och David hade framgång på alla sina vägar, och HERREN var med honom.
15 Sa dihang nakita ni Saul nga nagmalampuson siya, nahadlok siya kaniya.
Då nu Saul såg att han hade så stor framgång, fruktade han honom än mer.
16 Apan gihigugma si David sa tibuok Israel ug sa Juda, kay migula siya ug mibalik sa ilang atubangan.
Men hela Israel och Juda hade David kär, eftersom han var deras ledare och anförare.
17 Unya miingon si Saul kang David, “Ania ang akong kamagulangang anak nga babaye nga si Merab. Ipaasawa ko siya kanimo. Magmaisugon ka lamang alang kanako ug pakig-away sa mga gubat ni Yahweh.” Kay naghunahuna si Saul, “Dili ko itugot nga makadapat ang akong kamot kaniya, kondili ang kamot sa mga Filistihanon maoy modapat kaniya.”
Och Saul sade till David: "Se, min äldsta dotter, Merab, vill jag giva dig till hustru; skicka dig allenast såsom en tapper man i min tjänst, och för HERRENS krig." Ty Saul tänkte: "Min hand må icke drabba honom, filistéernas hand må drabba honom."
18 Miingon si David kang Saul, “Kinsa ba ako, ug ang akong mga kabanay, o ang panimalay sa akong amahan sa Israel, nga mahimo man akong umagad sa hari?”
Men David svarade Saul: "Vem är jag, vilka hava mina levnadsförhållanden varit, och vad är min faders släkt i Israel, eftersom jag skulle bliva konungens måg?"
19 Apan sa panahon na nga ihatag na unta si Merab, ang anak nga babaye ni Saul, aron maasawa ni David, gipaasawa hinuon siya kang Adriel nga taga-Mehola.
När tiden kom att Sauls dotter Merab skulle hava givits åt David, blev hon emellertid given till hustru åt meholatiten Adriel. --
20 Apan si Mical ang anak nga babaye ni Saul, nahigugma kang David. Gisultihan nila si Saul, ug nakapahimuot kini kaniya.
Men Sauls dotter Mikal hade David kär. Och när man omtalade detta för Saul, behagade det honom.
21 Naghunahuna si Saul, “Ipaasawa ko siya kang David aron nga siya maoy makalingla kaniya ug ang kamot sa mga Filistihanon makapatay kaniya.” Busa miingon si Saul kang David sa ikaduhang higayon, “Mahimo ko na ikaw nga umagad.”
Saul tänkte nämligen: "Jag skall giva henne åt honom, för att hon må bliva honom en snara, så att filistéernas hand drabbar honom." Och Saul sade till David: "För andra gången kan du nu bliva min måg."
22 Gisugo ni Saul ang iyang mga sulugoon, Pakigsulti kang David sa tago, ug isulti 'Tan-awa, ang hari nagmalipayon diha kanimo, ug ang tanan niyang sulugoon naghigugma kanimo. Busa karon, pag-uyon na nga mahimo kang umagad sa hari.”'
Och Saul bjöd sina tjänare att de hemligen skulle tala så med David: "Se, konungen har behag till dig, och alla hans tjänare hava dig kär; du hör nu bliva konungens måg."
23 Busa gisulti kini nga mga pulong sa sulugoon ni Saul kang David. Ug miingon si David, “Daw gipakasayon lamang ninyo kining butanga nga maumagad sa hari, sanglit usa lamang ako ka kabos, ug dili mahinungdanon?”
Och Sauls tjänare talade dessa ord i Davids öron. Men David sade: "Tyckes det eder vara en så ringa sak att bliva konungens måg? Jag är ju en fattig och ringa man."
24 Ang mga sulugoon ni Saul misugilon kaniya sa mga gipamulong ni David.
Detta omtalade Sauls tjänare för honom och sade: "Så har David sagt."
25 Unya miingon si Saul, “Mao kini ang inyong isulti kang David, 'Ang Hari wala magtinguha sa bisan unsang bugay, gawas sa usa ka gatos nga mga yamis sa mga Filistihanon, aron sa pagpanimalos sa kaaway sa hari.”' Karon naghunahuna si Saul nga mahulog na gayod si David sa kamot sa mga Filistihanon.
Då tillsade Saul dem att de skulle säga så till David: "Konungen begär ingen annan brudgåva än förhudarna av ett hundra filistéer, för att hämnd så må tagas på konungens fiender." Saul hoppades nämligen att han skulle få David fälld genom filistéernas hand.
26 Sa pagsulti sa iyang mga sulugoon niining mga pulonga kang David, nakapahimuot kang David nga maumagad sa hari.
När så hans tjänare omtalade för David vad han hade sagt, ville David gärna på det villkoret bliva konungens måg; och innan tiden ännu var förlupen,
27 Sa wala pa mahuman kadtong mga adlawa, milakaw si David kuyog ang iyang mga tawo ug gipatay ang duha ka gatos nga mga Filistihanon. Gidala ni David ang ilang yamis, ug ilang gihatag kini sa saktong gidaghanon ngadto sa hari, aron maumagad na siya sa hari. Busa gipaasawa ni Saul kaniya si Mical ang iyang anak nga babaye.
stod David upp och drog åstad med sina män och slog av filistéerna två hundra man. Och David tog deras förhudar med sig, och fulla antalet blev överlämnat åt konungen, för att han skulle bliva konungens måg. Och Saul gav honom så sin dotter Mikal till hustru.
28 Sa nakita ug nasayran ni Saul nga nag-uban si Yahweh kang David. Si Mical, nga anak ni Saul, nahigugma gayod kaniya.
Men Saul såg och förstod att HERREN var med David; Och Sauls dotter Mikal hade honom kär.
29 Misamot ang kahadlok ni Saul kang David. Ug si Saul nagpadayon nga kaaway ni David.
Då fruktade Saul ännu mer för David, och så blev Saul Davids fiende för hela livet.
30 Unya ang mga prinsipe sa mga Filistihanon migawas aron sa pagpakig-away, ug sunodsunod ang ilang paggawas, nagmalampuson gayod si David kay sa tanang sulugoon ni Saul, hinungdan nga giila pag-ayo ang iyang ngalan.
Men filistéernas furstar drogo i fält; och så ofta de drogo ut, hade David större framgång än någon annan av Sauls tjänare, så att hans namn blev mycket berömt.
