1 Hari 20
1 Gitigom ni Ben Hadad ang hari sa Aram ang tanan niyang kasundalohan. Adunay 32 ka mga ubos nga mga hari nga uban kaniya, mga kabayo, ug mga karwahe. Mitungas siya, gipalibotan ang Samaria ug nakig-away batok kanila.
Och Ben-Hadad, konungen i Aram, samlade hela sin här; han hade med sig trettiotvå konungar jämte hästar och vagnar. Han drog upp och belägrade Samaria och ansatte det.
2 Nagpadala siya ug mga mensahero ngadto sa siyudad alang kang Ahab nga hari sa Israel, ug miingon kaniya, “Miingon si Ben Hadad niini:
Och han skickade sändebud in i staden till Ahab, Israels konung,
3 'Akoa ang imong mga plata ug ang imong mga bulawan. Lakip ang imong mga asawa ug imong mga anak, ang labing maayo, karon akoa na.'”
och lät säga honom: "Så säger Ben-Hadad: Ditt silver och ditt guld tillhör mig, och det bästa du har av kvinnor och barn tillhör mig ock."
4 Mitubag ang hari sa Israel ug miingon, “Sama kini sa imong giingon akong agalon, nga hari. Ako ug ang tanan nga ania kanako imoha man.”
Israels konung svarade och sade: "Såsom du har sagt, min herre konung: jag själv och allt vad jag har tillhör dig."
5 Miabot na usab ang mensahero ug miingon, “Miingon si Ben Hadad niini, 'Nagpadala ako ug pulong kanimo nga naga-ingon nga kinahanglan nga ihatag mo kanako ang imong mga plata, imong mga bulawan, imong mga asawa, ug ang imong mga anak.
Men sändebuden kommo tillbaka och sade: "Så säger Ben-Hadad: Jag har ju sänt till dig och låtit säga: 'Ditt silver och ditt guld, dina kvinnor och dina barn skall du giva mig.'
6 Apan ipadala ko ang akong mga sulugoon ugma diha kanimo sa samang oras, ug susihon nila ang imong balay ug ang mga balay sa imong mga sulugoon. Sakmiton nila ug kuhaon ang bisan unsa nga makapalipay sa ilang mga mata.'”
Och nu skall jag sannerligen i morgon vid denna tid sända mina tjänare till dig, för att de må genomsöka ditt hus och dina tjänares hus; och allt som är dina ögons lust skola de taga med sig och föra bort."
7 Unya gipatawag sa hari sa Israel ang mga kadagkoan sa yuta ug miingon, “Palihog timan-i ug tan-awa kung giunsa pagpangita niining tawhana ug kasamok. Nagpadala siya ug pulong kanako aron kuhaon ang akong mga asawa, mga anak, ug mga plata ug mga bulawan, ug wala ako nagdumili kaniya.”
Då kallade Israels konung till sig alla de äldste i landet och sade: "Märken och sen huru denne står efter vårt fördärv. Ty när han sände till mig och begärde mina kvinnor och mina barn, mitt silver och mitt guld, vägrade jag ju icke att giva honom det."
8 Miingon ang tanang kadagkoan ug ang tanang katawhan ngadto kang Ahab, “Ayaw siya paminawa o tugoti ang iyang mga hangyo.”
Alla de äldste och allt folket sade till honom: "Hör icke på honom och gör honom icke till viljes."
9 Busa miingon si Ahab sa mga mensahero ni Ben Hadad, “Sultihi ang akong agalon nga hari, 'Mitugot ako sa tanang mga butang nga gipabuhat mo sa imong alagad sa unang higayon, apan dili ko na madawat kining ikaduhang hangyo.'” Busa mibiya ang mga mensahero ug gidala kining tubag ngadto kang Ben Hadad.
Så svarade han då Ben-Hadads sändebud: "Sägen till min herre konungen: Allt, varom du förra gången sände bud till din tjänare, det vill jag foga mig i; men detta kan jag icke foga mig i." Och sändebuden vände tillbaka med detta svar.
10 Unya gipadala ni Ben Hadad ang iyang tubag ngadto kang Ahab, ug miingon, “Hinaot ang mga dios magabuhat kanako ug labaw pa, kung ang mga abo sa Samaria makaigo nga hakopon alang sa tanang katawhan nga mosunod kanako.”
Då sände Ben-Hadad till honom och lät säga: "Gudarna straffe mig nu och framgent, om Samarias grus skall räcka till att fylla händerna på allt det folk som följer mig."
11 Mitubag ang hari sa Israel ug miingon, “Sultihi si Ben Hadad, 'Walay bisan usa nga tawo nga mao pa lang ang pagsul-ob sa iyang hinagiban ang mahimong magpasigarbo ingon nga gihukas na niya kini.'”
Men Israels konung svarade och sade: "Sägen så: Icke må den som omgjordar sig med svärdet berömma sig likt den som spänner det av sig."
12 Nadungog ni Ben Hadad kining maong mensahe samtang nag-inom siya, siya ug ang mga hari nga sakop kaniya nga anaa sa ilang mga tolda. Gisugo ni Ben Hadad ang iyang mga kalalakin-an, “Managtalay kamo alang sa gubat.” Busa giandam nila ang ilang mga kaugalingon alang sa pagpakiggubat aron sa pagsulong sa siyudad.
Så snart Ben-Hadad hörde detta svar, där han satt och drack med konungarna i lägerhyddorna, sade han till sina tjänare: "Gören eder redo." Och de gjorde sig redo till att angripa staden.
13 Unya tan-awa, miadto ang usa ka propeta ngadto kang Ahab ang hari sa Israel ug miingon, '“Miingon si Yahweh, 'Nakita ba nimo kining dakong kasundalohan? Tan-awa, ibutang ko sila sa imong mga kamot karong adlawa, ug masayod ka nga ako mao si Yahweh.'”
Då trädde en profet fram till Ahab, Israels konung, och sade: "Så säger HERREN: Ser du hela denna stor hop? Se, jag vill i dag giva den i din hand, på det att du må förnimma att jag är HERREN."
14 Mitubag si Ahab, '“Pinaagi kang kinsa?'” Mitubag si Yahweh ug miingon, “Pinaagi sa mga batan-ong opisyal nga nag-alagad sa mga gobernador sa distrito.” Unya miingon si Ahab, “Kinsa man ang magsugod sa gubat?” Mitubag si Yahweh, “Ikaw.”
Då frågade Ahab: "Genom vem? Han svarade: "Så säger HERREN: Genom landshövdingarnas män." Han frågade ytterligare: "Vem skall begynna striden?" Han svarade: "Du själv."
15 Unya gitapok ni Ahab ang mga batan-ong opisyal nga nag-alagad sa gobernador sa maong mga distrito. Adunay 232 ang ilang gidaghanon. Sunod kanila gitapok niya ang tanang mga sundalo, ang tanan nga kasundalohan sa Israel; adunay 7, 000 ang ilang gidaghanon.
Så mönstrade han då landshövdingarnas män, och de voro två hundra trettiotvå, därefter mönstrade han allt folket, alla Israels barn, sju tusen man.
16 Nanglakaw sila pagkaudto. Nag-inom ug nahubog si Ben Hadad sa iyang tolda, siya ug ang 32 ka ubos nga mga hari nga nagasuporta kaniya.
Och vid middagstiden gjorde de ett utfall, just när Ben-Hadad höll på att dricka sig drucken i lägerhyddorna, tillsammans med de trettiotvå konungar som sade kommit honom till hjälp.
17 Nag-una paghasmag ang mga batan-ong opisyal nga maoy nag-alagad sa mga gobernador sa mga distrito. Unya gibalitaan si Ben Hadad sa iyang mga sundalo nga iyang gipadala, “Migawas ang mga katawhan gikan sa Samaria.”
Landshövdingarnas män drogo först ut. Och de kunskapare som Ben-Hadad sände ut underrättade honom om att folk kom ut från Samaria.
18 Miingon si Ben Hadad, “Bisan pa ug nanganhi sila alang sa kalinaw o kasamok, dakpa sila nga buhi.”
Då sade han: "Om de hava dragit ut i fredlig avsikt, så gripen dem levande; och om de hava dragit ut till strid, så gripen dem ock levande."
19 Busa ang mga batan-ong opisyal nga nag-alagad sa mga gobernador sa maong mga distrito migawas sa siyudad ug misunod kanila ang mga kasundalohan.
Men när dessa -- landshövdingarnas män och hären som följde dem -- hade kommit ut ur staden,
20 Gipamatay sa matag-usa kanila ang iyang mga kaaway ug mikalagiw ang mga Arameanhon. Gigukod sila sa mga Israelita. Nakaikyas si Ben Hadad ang hari sa Aram pinaagi sa pagsakay sa kabayo uban sa pipila ka mga mangangabayo.
höggo de ned var och en sin man, och araméerna flydde, och Israel förföljde dem. Och Ben-Hadad, konungen i Aram, kom undan på en häst, jämte några ryttare.
21 Unya gisulong sa hari sa Israel ang mga kabayo ug mga karwahe, ug gipamatay ang mga Arameanhon sa usa ka dakong pagpatay.
Och Israels konung drog ut och slog både ryttarhären och vagnshären och tillfogade araméerna ett stort nederlag.
22 Busa miadto ang propeta ngadto sa hari sa Israel ug miingon kaniya, “Lakaw, lig-ona ang imong kaugalingon, ug sabta ug paglaraw kung unsa ang imong pagabuhaton, tungod kay sa sunod nga tuig mobalik ang hari sa Aram aron sa pagpakigbatok pag-usab kanimo.”
Men profeten trädde fram till Israels konung och sade till honom: "Grip dig nu an; och betänk och se till, vad du bör göra, ty nästa år kommer konungen i Aram att åter draga upp mot dig."
23 Miingon ang mga sulugoon sa hari sa Aram kaniya, “Ang ilang dios maoy dios sa mga kabungtoran. Mao nga mas kusgan sila kay kanato. Mao nga karon makig-away kita batok kanila didto sa patag, ug sigurado gayod nga mas kusgan kita kay kanila.
Men den arameiske konungens tjänare sade till honom: "Deras gud är en bergsgud; därför hava de blivit oss övermäktiga. Låt oss nu strida mot dem på slätten, så skola vi förvisso bliva dem övermäktiga.
24 Busa kinahanglan buhaton nimo kini: papahawaa ang mga hari gikan sa ilang mga katungdanan ug pulihi sila sa mga pangulo sa kasundalohan.
Och vidare måste du göra så: avsätt var och en av konungarna från hans plats, och insätt ståthållare i deras ställe.
25 Pagsanay ug kasundalohan sama sa kasundalohan nga nawala kanimo—kabayo alang sa kabayo ug karwahe alang sa karwahe—aron makahimo kita sa pagpakig-away kanila sa patag. Unya sigurado nga mahimo kitang labing kusgan kay kanila.” Busa naminaw si Ben Hadad sa ilang mga tambag ug gibuhat niya kung unsa ang ilang gipangtambag.
Skaffa dig sedan själv en här, lika stor som den du har förlorat, med lika många hästar och lika många vagnar, och låt oss sedan strida mot dem på slätten, så skola vi förvisso bliva dem övermäktiga." Och han lyssnade till deras ord och gjorde så.
26 Human sa bag-ong tuig, gitapok ni Ben Hadad ang mga Arameanhon ug mitungas ngadto sa Afek aron sa pagpakig-away batok sa Israel.
Följande år mönstrade Ben-Hadad araméerna och drog så upp till Afek för att strida mot Israel.
27 Gitapok ang katawhan sa Israel ug gihatagan ug panginahanglanon aron sa pagpakig-away batok kanila. Nagkampo ang katawhan sa Israel atbang kanila sama sa duha ka gagmay nga panon sa mga kanding, apan gipuno sa mga Arameanhon ang kabukiran.
Israels barn hade ock blivit mönstrade och försedda med livsmedel och tågade därefter emot dem. Och Israels barn lägrade sig gent emot dem, lika två små gethjordar, under det att araméerna uppfyllde landet.
28 Unya mipaduol ang sulugoon sa Dios ug nakigsulti sa hari sa Israel nga nag-ingon, “Miingon si Yahweh: 'Tungod kay nag-ingon man ang mga Arameanhon nga si Yahweh mao ang dios sa mga kabungtoran, apan dili siya dios sa kawalogan, ibutang ko kining dagkong kasundalohan sa imong kamot, ug masayod ka nga ako mao si Yahweh.'”
Då trädde gudsmannen fram och sade till Israels konung: "Så säger HERREN: Därför att araméerna hava sagt: 'HERREN är en bergsgud och icke en dalgud', därför giver jag hela denna stora hop i din hand, på det att I mån förnimma att jag är HERREN."
29 Busa nag-atbang ug kampo ang mga kasundalohan sulod sa pito ka adlaw. Unya sa ika-pito nga adlaw nagsugod ang gubat. Nakapatay ang katawhan sa Israel ug 100, 000 ka mga Arameanhon nga nagbaktas sulod sa usa ka adlaw.
Och de voro lägrade mitt emot varandra i sju dagar. På sjunde dagen kom det till strid, och Israels barn slogo då av araméerna hundra tusen man fotfolk, detta på en enda dag.
30 Ang uban mikalagiw ngadto sa Afek, ngadto sa siyudad, ug ang paril napukan sa 27, 000 ka tawo kadtong mga nahibilin. Mikalagiw si Ben Hadad ug miadto sa siyudad, ngadto sa kinasulorang lawak.
De återstående flydde in i staden Afek; men stadsmuren föll ned över tjugusju tusen man, dem som återstodo. Ben-Hadad flydde också och kom in i staden och sprang från kammare till kammare.
31 Miingon ang sulugoon ni Ben Hadad kaniya, “Tan-awa karon, nadungog nato nga manggiluloy-on nga mga hari ang mga hari sa panimalay sa Israel. Palihog magsul-ob kita ug bisti nga sako palibot sa atong mga hawak ug maghikot ug mga pisi sa atong mga ulo, ug moadto sa hari sa Israel. Tingali ug luwason niya ang imong kinabuhi.”
Då sade hans tjänare till honom: "Vi hava hört att konungarna av Israels hus äro nådiga konungar. Låt oss därför sätta säcktyg om våra länder och rep om våra huvuden och giva oss åt Israels konung; kanhända låter han dig då få leva."
32 Busa nagsul-ob sila ug sako nga bisti palibot sa ilang mga hawak ug naghikot ug mga pisi sa ilang mga ulo ug miadto sila sa hari sa Israel ug miingon, “Miingon ang imong sulugoon nga si Ben Hadad, 'Palihog tugoti ako nga mabuhi.'” Miingon si Ahab, “Buhi pa ba siya? Igsoon nako siya.”
Och de bundo säcktyg omkring sina länder och rep omkring sina huvuden och kommo så till Israels konung och sade: "Din tjänare Ben-Hadad beder: 'Låt mig få leva.'" Han svarade: "Är han ännu vid liv, han min broder?"
33 Karon naminaw ang kalalakin-an alang sa bisan unsa nga sinyas gikan kang Ahab, busa midali sila sa pagtubag kaniya, “Oo, buhi pa ang imong igsoon nga si Ben Hadad.” Unya miingon si Ahab, “Lakaw ug dad-a siya.” Unya miadto si Ben Hadad kaniya, ug gipasakay siya ni Ahab sa iyang karwahe.
Männen, som i detta hans ord sågo ett gott varsel, skyndade att taga fasta därpå och sade: "Ja, din broder är Ben-Hadad." Han sade: "Gån och hämten honom hit." Då gav sig Ben-Hadad åt honom, och han lät honom stiga upp i sin vagn.
34 Miingon si Ben Hadad ngadto kang Ahab, “Iuli ko kanimo ang siyudad nga gikuha sa akong amahan gikan sa imong amahan, ug makahimo ka ug mga merkado alang sa imong kaugalingon ngadto sa Damascus, sama sa gibuhat sa akong amahan sa Samaria.” Mitubag si Ahab, “Palakwon ko ikaw uban niini nga kasabotan.” Busa nagbuhat ug kasabotan si Ahab uban kaniya ug gipalakaw niya siya.
Och Ben-Hadad sade till honom: "De städer som min fader tog från din fader vill jag giva tillbaka, och du skall för din räkning få inrätta handelskvarter i Damaskus, såsom min fader fick göra i Samaria." "Välan", sade Ahab, "på sådana villkor vill jag giva dig fri." Och han slöt ett fördrag med honom och gav honom fri.
35 Adunay usa ka tawo, usa sa mga anak sa mga propeta, nga miingon sa usa sa iyang kauban nga propeta pinaagi sa pulong ni Yahweh, “Palihog sumbaga ko.” Apan nagdumili ang tawo sa pagsumbag kaniya.
Och en av profetlärjungarna sade på HERRENS befallning till en annan: "Slå till mig." Men mannen vägrade att slå honom.
36 Unya miingon ang propeta sa iyang kauban nga propeta, “Tungod kay wala ka man motuman sa tingog ni Yahweh, sa higayon nga mobiya ka kanako, usa ka liyon ang mopatay kanimo.” Ug sa higayon nga mibiya siya gikan kaniya giataki siya sa usa ka liyon ug gipatay siya.
Då sade han till honom: "Eftersom du icke har lyssnat till HERRENS röst, därför skall ett lejon slå ned dig, när du går ifrån mig." Och när han gick sin väg ifrån honom, kom ett lejon emot honom och slog ned honom.
37 Unya nakakaplag ang propeta ug laing tawo ug miingon, “Palihog sumbaga ko.” Busa gisumbag siya sa tawo ug nasamdan siya.
Sedan träffade han en annan man och sade: "Slå till mig." Och mannen slog honom så hårt, att sår uppstod därav.
38 Unya mibiya ang propeta ug nagpaabot sa hari diha sa dalan; nagtakuban sa iyang kaugalingon pinaagi sa pagtaptap ibabaw sa iyang mga mata.
Därefter gick profeten och ställde sig i konungens väg, sedan han hade gjort sig oigenkännlig genom att sätta en bindel över ögonen.
39 Sa paglabay na sa hari, gisinggitan sa propeta ang hari ug miingon, “Ang imong sulugoon migula sa kataliwad-an sa gubat, ug mihunong ang usa ka sundalo ug nagdala ug kaaway nganhi kanako ug miingon, 'Bantayi kining tawhana. Kung mawala siya sa bisan unsang paagi, nan ang imong kinabuhi maoy ihatag alang sa iyang kinabuhi, o kung dili mobayad ka ug usa ka talent nga plata.
När nu konungen kom därfram, ropade han till konungen och sade: "Din tjänare hade givit sig ut i striden, då i detsamma en man kom därifrån och förde till mig en annan man och sade: 'Vakta denne man; om han kommer bort, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, eller ock måste du betala en talent silver.'
40 Apan tungod kay nagkapuliki man ang imong sulugoon ngadto ug nganhi, nakaikyas ang kaaway nga sundalo.” Unya miingon ang hari sa Israel kaniya, “Mao kini ang mahimo nimo nga silot—ikaw mismo maoy naghukom niini.”
Nu hände sig, under det din tjänare hade att syssla än här än där, att mannen kom undan." Israels konung sade till honom: "Din dom är given; du har ju själv avkunnat den."
41 Unya gikuha dayon sa propeta ang bugkos sa iyang mata, ug nailhan siya sa hari sa Israel nga siya usa sa mga propeta.
Då tog han skyndsamt bort bindeln från sina ögon, och Israels konung kände igen honom och såg att han var en av profeterna.
42 Miingon ang propeta ngadto sa hari, “Miingon si Yahweh, 'Tungod kay gibuhian man nimo ang tawo nga akong gihukman sa kamatayon, ang imong kinabuhi maoy ipuli sa iyang kinabuhi ug ang imong katawhan alang sa iyang katawhan.'”
Och han sade till konungen: "Så säger HERREN: Därför att du har släppt ur din hand den man som av mig var given till spillo, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, och ditt folk såsom det har gått hans folk."
43 Busa mipauli ang hari sa Israel sa iyang panimalay nga masulub-on ug nasuko, ug miabot sa Samaria.
Och Israels konung begav sig hem, missmodig och vred, och kom till Samaria.
