< গীতসংহিতা 124 >
1 ১ দায়ূদের আরোহণের একটি গীত। “যদি সদাপ্রভুু আমাদের পক্ষে না থাকতেন,” ইস্রায়েলকে তা বলতে দাও,
En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.
2 ২ যদি সদাপ্রভুু আমাদের পক্ষে না থাকতেন, যখন লোকেরা আমাদের বিরুদ্ধে উঠেছিল,
Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,
3 ৩ তখন তারা আমাদেরকে জীবন্ত গিলে নিত, তখন তারা আমাদের বিরুদ্ধে প্রচন্ড রাগে ফেটে পড়তো।
Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;
4 ৪ জল আমাদেরকে ভাসিয়ে নিয়ে যেত, তীব্র জলস্রোত আমাদের ওপর দিয়ে বয়ে যায়।
Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;
5 ৫ তখন গর্জন করা জল আমাদের ডুবিয়ে দিত।
Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;
6 ৬ ধন্য সদাপ্রভুু, তিনি আমাদেরকে তাদের দাঁত দিয়ে ছিঁড়তে দিতেন না।
Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.
7 ৭ আমাদের প্রাণ ব্যাধের ফাঁদ থেকে পাখির মত রক্ষা পেয়েছে; ফাঁদ ছিঁড়েছে আর আমরা রক্ষা পেয়েছি।
Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.
8 ৮ আমাদের সাহায্য সদাপ্রভুু থেকে আসে, যিনি আকাশ ও পৃথিবীর সৃষ্টিকর্ত্তা।
Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.