Luge 18
1 Ea fa: no bobogesu dunu da mae helele, mae da: i dione sia: ne gadoma: ne, Yesu da fedege sia: ilima olelei.
Sade han ock en liknelse till dem derom, att man skall alltid bedja, och icke förtröttas;
2 E amane sia: i, “Moilai afae ganodini fofada: su dunu esalebe ba: i. E da Godema hame beda: i, amola eno dunuma hame asigisu.
Sägandes: En domare var uti en stad, den icke fruktade Gud, och ej heller hade försyn för några mennisko;
3 Amo moilai ganodini, didalo afae da mae yolele ema fofada: la misini, amane sia: nanu, ‘Na fidima: ne, nama ha lai dunuma fofada: ma!’
Så var i samma stad en enka; hon kom till honom, och sade: Hjelp mig ifrå min trätobroder.
4 Fofada: su dunu da ea sia: hidadea hame nabi. Be fa: no, helebeba: le, e da ea dogo ganodini amane sia: i, ‘Na da Godema hame beda: i, amola eno dunuma hame asigisa.
Och han ville icke till någon tid. Sedan sade han vid sig: Ändock jag icke fruktar Gud, ej heller hafver försyn för någon mennisko;
5 Be amo didalo da mae helele nama mabeba: le, na da se naba. Amaiba: le na da bagadewane helesa: besa: le, na da e fidima: ne, ema ha lai dunu ilima fofada: mu.’
Dock, fördenskull att denna enkan öfverfaller mig så svåra, måste jag fly henne rätt, att hon icke skall komma på det sista, och ropa på mig.
6 Amalalu, Yesu da bu amane sia: i, “Dilia da wadela: i fofada: su dunu ea sia: i nabimu da defea.
Och sade Herren: Hörer här, hvad den orätta domaren säger.
7 Dilia adi dawa: bela: ? Gode Ea ilegei fi dunu da Ema gasia amola yoga Ema digini wele sia: beba: le, E da ili fidima: ne fofada: ma: bela: ? E da ili fidima: ne, eso bagohame ouesaloma: bela: ?
Skulle ock icke Gud hämnas sina utkorade, som ropa till honom dag och natt; skulle han hafva tålamod dermed?
8 Hame mabu! E da hedolowane fidima: ne, fofada: musa: misunu. Be Dunu Egefe da bu misini, doaga: sea, e da osobo bagadega, Gode Ea hou dafawaneyale dawa: su hou ba: ma: bela?”
Jag säger eder, att han skall hämnas dem snarliga. Dock likväl, då menniskones Son kommer, månn han skall finna tro på jordene?
9 Dunu ilila: hou ilisu ida: iwane dawa: i, amola eno dunu ilia hou da wadela: i ilia dawa: i, amo dunu da noga: le dawa: ma: ne, Yesu da fedege sia: olelei,
Sade han ock till somliga, som tröste på sig sjelfva, att de voro rättfärdige, och försmådde andra, denna liknelsen:
10 “Dunu aduna da sia: ne gadomusa: Debolo Diasuga golili sa: i. Afadafa da Fa: lisi dunu, eno da su lidisu dunu.
Två män gingo upp i templet till att bedja; den ene en Pharisee, och den andre en Publican.
11 Fa: lisi dunu e da wa: legadole, hina: hou olelema: ne amane sia: ne gadoi, ‘Gode! Na da eno dunu agoane hame. Amaiba: le, na Dima nodone sia: sa. Eno dunu huluane da wamolasu amola wadela: i hou hamosu amola inia uda adole lasu hamosa. Be na hame. Na da amo su lidisu dunu agoane hameba: le, na dima nodone sia: sa.
Phariseen stod och bad så vid sig sjelf: Jag tackar dig Gud, att jag är icke såsom andra menniskor, röfvare, orättfärdige, horkarlar, eller ock såsom denne Publicanen.
12 Na da hi ganodini eso aduna ha: i hame naha. Na labe huluane nabuane mogili, afadafa Dima iaha.’
Jag fastar två resor i veckone, och gifver tiond af allt det jag äger.
13 Be su lidisu dunu, e sedagawane lelu, gogosiabeba: le, ea si da hamedafa ba: le gadole, ea bida: gi hi loboga fane, amane sia: ne gadoi, ‘Gode! Na da wadela: i bagade dunu! Dia nama asigiba: le, na wadela: i hou gogolema: ne olofoma!’
Och Publicanen stod långt ifrån, och ville icke lyfta sin ögon upp till himmelen; utan slog sig för sitt bröst, och sade: Gud, miskunda dig öfver mig syndare.
14 Na dilima sia: sa. Amo dunu da ea diasuga bu asili, ea wadela: i hou gogolema: ne olofoi dagoi ba: i. Be Fa: lisi dunu da agoane hame hamoi. Nowa dunu da hi hou gaguia gadoma: ne, gasa fi hou hamosea, Gode da amo dunu ea hou fonobomu. Be nowa dunu ea hou hi fonobosea, Gode da amo dunu ea hou bu bagade hahamomu.”
Jag säger eder: Denne gick dädan hem igen rättfärdigad, mer än den andre; ty den sig upphöjer, han varder förnedrad; och den sig förnedrar, han varder upphöjd.
15 Dunu eno da mano dudubu Yesuma oule misi. Ilia da Yesu amo mano ilia dialuma da: iya Ea lobo ligisima: ne, oule misi. Amo hou ba: beba: le, Yesu Ea ado ba: su dunu da ilima ougili gagabole sia: i.
Så båro de ock barn till honom, att han skulle taga på dem; då hans Lärjungar det sågo, näpste de dem.
16 Be Yesu da amo mano misa: ne sia: nu, amane sia: i, “Mano ilia nama misunu logo mae hedofama. Gode Ea Hinadafa Hou da mano wewai ilia:
Men Jesus kallade dem till sig, och sade: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till.
17 Dawa: ma! Nowa dunu da mano ilia hou defelewane Gode Ea Hinadafa Hou hame lalegagusia, e da amo ganodini hamedafa masunu.”
Sannerliga säger jag eder: Hvilken som icke tager Guds rike som ett barn, han skall icke komma derin.
18 Isala: ili ouligisu dunu afae da Yesuma amane adole ba: i, “Olelesu ida: iwane gala! Na da eso huluane mae bogole Fifi Ahoanusu lama: ne, adi hamoma: bela: ?” (aiōnios g166)
Och frågade honom en öfverste, sägandes: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag må få evinnerligit lif? (aiōnios g166)
19 Yesu E bu adole i, “Di da abuliba: le Nama ida: iwane dio asulila: ? Dunu huluanedafa da ida: iwane hame. Gode E fawane da ida: iwane gala.
Sade Jesus till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god, utan allena Gud.
20 Gode Ea sema di dawa: ‘Inia uda mae adole lama. Mae medole legema. Mae wamolama. Mae ogogole sia: ma. Dia ada amola dia ame elama nodone asigima.”
Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor; du skall icke dräpa; du skall icke stjäla; du skall icke säga falskt vittnesbörd; du skall ära din fader och dina moder.
21 Amo dunu da Yesuma bu adole i, “Na da goihadini eso amogainini amo sema huluane mae giadofale hamoi dagoi.”
Då sade han: Allt detta hafver jag hållit af min ungdom.
22 Amo sia: nababeba: le, Yesu da ema amane sia: i, “Afadafa fawane di da hamomu gala. Dia liligi huluane bidi lale, liligi hame gagui dunuma ima. Amasea, di da gobolo ida: iwane liligi Hebene ganodini ba: mu. Amasea, misini, Nama fa: no bobogema!”
Då Jesus det hörde, sade han till honom: Än fattas dig ett; sälj bort allt det du hafver, och skift emellan de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, och följ mig.
23 Be amo sia: nababeba: le, amo dunu da ea liligi bagade gagui amo dawa: beba: le, da: i dioi nabi.
Då han det hörde, vardt han storliga bedröfvad; ty han var ganska rik.
24 Ea da: i dioi ba: loba, Yesu da amane sia: i, “Bagade gagui dunu, ilia Gode Ea Hinadafa Hou amoga heda: su logo da ga: nasidafa.
Då Jesus såg honom vara mägta bedröfvad, sade han: O! med huru stor plats komma de i Guds rike, som penningar hafva;
25 Ga: mele da nusi ea gelaboga golili masunu da liligisimu. Be bagade gagui dunu ea Gode Ea Hinadafa Hou amo ganodini golili masunu logo da ga: mele ea nusi gelaboga golili ahoasu logo amo ea liligisisu bagadewane baligisa!”
Ty snarare kan en camel gå igenom ett nålsöga, än en riker komma in i Guds rike.
26 Amo sia: nabi dunu ilia amane sia: i. “Amaiba: le, nowa da Gode Ea gaga: su hou ba: ma: bela: ?”
Då sade de som det hörde: Ho kan då varda salig?
27 Be Yesu da bu adole i, “Osobo bagade dunu ilia hamomu hamedei liligi, Gode da hamomusa: dawa: !”
Men han sade: Det omöjeligit är för menniskom, det är möjeligit för Gud.
28 Amalalu, Bida e amane sia: i “Be Hina! Ninia da ninia diasu amola liligi fisili, Dima fa: no bobogei dagoi.”
Då sade Petrus: Si, vi hafve all ting öfvergifvit, och följt dig.
29 Yesu E bu adole i, “Na da dilima dafawane sia: sa. Nowa dunu da Gode Ea Hinadafa Hou fidimusa: hanaiba: le, ea diasu amola uda, yolalali, eda, ame, amola mano huluane fisisia,
Sade han till dem: Sannerliga säger jag eder; ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller föräldrar, eller bröder, eller hustru, eller barn, för Guds rikes skull;
31 Yesu da Ea ado ba: su dunu fagoyale gala amo la: ididili oule asili, ilima amane sia: i, “Nabima! Ninia Yelusaleme moilai bai bagadega masunu. Balofede dunu da musa: Dunu Egefe Ea hou olelemusa: sia dedei. Amo dedei hou huluane da doaga: i dagoi ba: mu.
Då tog Jesus till sig de tolf, och sade till dem: Si, vi gåm upp till Jerusalem, och all ting skola fullbordad varda, som skrifven äro af Propheterna om menniskones Son.
32 Amasea, ilia da Dunu Egefe amo Dienadaile dunu (Gode Ea hou hame dawa: su dunu) ilima imunu. Ilia da Ema oufesega: ne, gadele, defo adugagala: mu.
Ty han skall öfverantvardas Hedningom, och begabbas, och försmädas, och bespottas.
33 Ilia da Ea da: i fegasuga fane, medole legemu. Be E da bogole, eso udiana aligili wa: legadomu.”
Och sedan de hafva hudflängt honom, skola de döda honom; och tredje dagen skall han uppstå igen.
34 Be amo sia: ea bai da wamolegeiba: le, ilia da noga: le hame dawa: i. Ilia da Yesu Ea sia: be bai hamedafa dawa: i.
Men de förstodo der intet af, och talet var dem så fördoldt, att de icke förstodo hvad som sades.
35 Yesu da Yeligou moilai gadenenewane laloba, si dofoi dunu da logo bega: fili, muni udigili edegelalebe ba: i.
Så hände sig, att när han kom in mot Jericho, satt en blinder vid vägen, och tiggde.
36 Amo dunu da Yesu amola dunu huluane ilia mabe nababeba: le, amane adole ba: i, “Amo da adi hamosala: ?”
Och när han hörde folket framgå, frågade han hvad det var?
37 Eno dunu ilia amane sia: i, “Yesu, Na: salede dunu, da baligili ahoanebe.”
Då sade de till honom, att Jesus af Nazareth gick der fram.
38 Amalalu, e ha: giwane wele sia: i, “Yesu! Da: ibidi Egefe! Nama asigima!”
Då ropade han, och sade: Jesu, Davids Son, varkunna dig öfver mig.
39 Be bisili ahoasu dunu da ema gagabole sia: i, “Ouiya: ma!” Be amo sia: nabasea, e da bu baligiliwane wele sia: i, “Da: ibidi Egefe! Nama asigima!”
Men de, som föregingo, näpste honom, att han skulle tiga; men han ropade dessmer: Davids Son, varkunna dig öfver mig.
40 Amasea, Yesu da oulelu, eno dunu ilia da si dofoi dunu ema oule misa: ne sia: i. E da doaga: loba, Yesu da ema amane adole ba: i,
Då stadnade Jesus, och böd leda honom till sig. Då han kom fram, frågade han honom,
41 “Na di fidima: ne, adi hamoma: bela: ?” Si dofoi dunu da bu adole i, “Hina! Na da bu ba: mu hanai gala!”
Sägandes: Hvad vill du, att jag skall göra dig? Då sade han: Herre, att jag måtte få min syn.
42 Yesu E amane sia: i, “Dia si fadegama! Di da dafawaneyale dawa: beba: le, uhi dagoi.”
Och Jesus sade till honom: Haf din syn; din tro hafver frälst dig.
43 Amasea, mae aligili, ea si da fadegale, e Godema nodone sia: nanuwane Yesuma fa: no bobogei. Dunu huluane amo gasa bagade hou ba: beba: le, Godema nodosu.
Och straxt fick han sin syn igen, och följde honom, prisandes Gud. Och allt folket, som detta sågo, lofvade Gud.
