Luge 13
1 Amo esoga, dunu esafulu da Yesuma sia: olelei. Ga: lili dunu da Godema gobele salasu hou hamonanoba, Bailade da amo dunu huluane medole legele, ilia maga: me amo gobele salasu liligi amoma gilisi.
Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 Yesu da ilima amane adole ba: i, “Amo Ga: lili dunu da agoane bogobeba: le, dili adi dawa: bela: ? Ilia Ga: lili dunu eno ilia wadela: i hou baligiba: le bogobela: ?
Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
3 Hame mabu! Na dilima sia: sa. Dilia wadela: i hou hame yolesisia, dilia amola da agoanewane bogomu.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
4 Eno da Siloua: me diasu gado gagagula heda: i amo mugululi sa: ili, dunu 18 agoane fane, bogogia: i. Dilia adi dawa: bela: ? Ilia wadela: i hou da Yelusaleme dunu eno huluane ilia wadela: i hou baligiba: le, bogobela: ?
Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
5 Hame mabu! Be Na da dilima sia: sa. Dilia wadela: i hou hame fisiagasea, dilia amola da agoanewane bogomu.”
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
6 Amalalu, Yesu da ilima fedege sia: olelei, “Eso afaega dunu afae da ea ifabi ganodini figi ifa bugi dialu. E da amoga fage legei hogola asi, be hamedafa ba: i.
Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
7 Amaiba: le, e da ea ifabi ouligisu dunuma amane sia: i ‘Waiye! Na da ode udiana ganodini figi ifa amo fage legebayale hogole ba: loba, hamedei galu. Amo ifa abima! E da udigili bugi dialumu da defea hame galebe!’
Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
8 Be ifabi ouligisu dunu da bu adole i, ‘Ode afadafa eno fawane yolele, amo ifa da lelumu da defea. Na da osobo dogone gagala: le, bulamagau iga legemu.
Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
9 Amasea, amo ifa da ode enoga fage legesea, defea, yolema. Be hame legesea, defea, abima!’
kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
10 Sa: bade eso afaega, Yesu da sinagoge diasu ganodini sia: olelelalu.
När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
11 Uda afadafa esalu, amo ea dogo ganodini Fio liligi aligila sa: iba: le, e da ode 18 agoane oloi galu. E da: i selefagala: le, bu molomu hamedei ba: i.
var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
12 Yesu da amo uda ba: beba: le, Ema misa: ne sia: nanu, bu amane sia: i, “Uda! Dia oloi da uhi dagoi.”
Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
13 Yesu da Ea lobo amo uda ea da: iga ligisili, uda da bu molole, Godema nodone sia: i.
och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
14 Be Yesu da Sa: bade esoga uhisu hou hamobeba: le, sinagoge ouligisu dunu da dunu esafulubi ilima amane sia: i, “Hawa: hamosu eso hi ganodini da gafeyale fawane. Amo esoga uhinisimusa: misa: Be Sa: bade esoga mae misa!”
Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
15 Yesu da ema bu adole i, “Dilia ogogosu dunu! Sa: bade esoga dilia bulamagau o dougi diasu ganodini lefulubi, dilia da ea la: gi fadegale, hano moma: ne oule ahoa.
Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
16 Be A: ibalaha: me idiwi waha esala, e da ode 18 agoane Sa: ida: nema la: gi dagoi. Amaiba: le, ea la: gi Sa: bade esoga abuliba: le hame fadegale fasima: bela: ?”
Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
17 Amo sia: sia: beba: le, Ema ha lai dunu huluane bagadewane gogosia: i. Be eno dunu huluane, Ea hadigi hou hamoi ba: loba, hahawane nodone sia: i.
När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
18 Yesu E amane sia: i, “Gode Ea Hinadafa Hou da habodaila: ? Amo hou olelemusa: , Na da adi fedege sia: olelema: bela: ?
Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
19 Gode Ea Hinadafa Hou da agoane diala. Dunu da masada hawa: lale, ea ha: i manu bugisu soge ganodini bugisa. Masada da heda: le, ifa agoane alebeba: le, sio fi da ea amodaga bibisa.”
Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
20 Yesu da eno adole ba: i, “Gode Ea Hinadafa Hou olelemusa: , Na da adi fedege sia: olelema: bela: ?
Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
21 Gode Ea Hinadafa Hou da agoane diala. Uda da falaua 40 lida agoane, amo ganodini yisidila biogosa. Yisidi da falaua amo ganodini fodobeba: le, ga: gi da bagadewane alesa.”
Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
22 Yesu da asili, moilai eno fonobahadi amola eno bagade amoga doaga: le, sia: olelelalu, asili, Yelusaleme moilai bai bagadega doaga: musa: ahoanu.
Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
23 Dunu afae da Yesuma amane adole ba: i, “Hina! Dunu bagahame fawane da dia gaga: su hou ba: ma: bela: ?”
Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
24 Yesu E bu adole i, “Logo holei fonobahadi amoga golili dasu logo hogoi helema. Dunu bagohame da amo ganodini golili sa: imusa: dawa: sea, hamedei ba: mu.
»Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 Diasu Hina da wa: legadole, logo ga: simu. Amasea, dilia da gadili leluwane logoga lulufigili agoane sia: mu, ‘Hina! Ninia misa: ne, logo doasima!’ Be E da bu adole imunu, ‘Dilia da habidili misibela: ? Na da dili hame dawa:’
Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
26 Amasea, dilia da amane sia: mu, ‘Di amola ninia gilisili ha: i amola hano nasu. Dia da ninia moilaiga sia: olelei!’
Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
27 Be E da bu eno sia: mu, ‘Dilia amola dilia misi soge Na da hame dawa: Wadela: i hou hamosu dunu huluane! Dilia masa!’
Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
28 A: ibalaha: me, Aisage, Ya: igobe amola balofede dunu huluane, ilia Gode Ea Hinadafa Hou ganodini esalebe, be dilia da gadili ha: digi dagoi ba: mu. Amo hou ba: sea, dilia da bese ini dinanumu.
Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
29 Dunu da gusugoe amola guma: goe amola gagoe (south) amola gagoe, (north) amoga misini, ilia Gode Ea Hinadafa Hou lolo Nasu amoga hahawane fimu.
Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
30 Amasea, mogili waha fa: no agoane mabe dunu da bisili doaga: mu, amola eno mogili waha bisili mabe da fa: no doaga: mu.”
Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
31 Amogala, Fa: lisi dunu Yesuma doaga: le, amane sia: i, “Helode da Di medole legemu hanaiba: le, Di hobea: le eno sogega masunu da defea.”
I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
32 Be Yesu da bu adole i, “Amo fogisi olelema, ‘Na da wali amola aya, Fio a: silibu fadegalala amola oloi uhinisilala. Gasida Na da Na hawa: hamosu dagomu.
Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
33 Be wali amola aya amola gasida, Na da hawa: hamomu. Bai balofede dunu da eno moilaiga bogomu da defea hame. E da Yelusaleme moilai bai bagadega fawane bogomu da defea.
Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
34 Yelusaleme fi! Yelusaleme fi! Dilia da balofede dunu medole lelegesa. Dilia da dilima asunasi dunu igiga medole lelegesa. Na da eso bagohame, gagala da ea mano hina: ougiaha gilisibi, amo defele dili gaga: ma: ne gilisimu hanai galu. Be dilia higa: i.
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
35 Amaiba: le, Gode da dilia Debolo Diasu yolesimu. Amola dilia Na mae ba: le galeawane amoganini dilia amane sia: sa, “Gode da Hina Gode Ea Dioba: le mabe dunu hahawane dogolegemu da defea!”
Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
