< المَزامِير 70 >
هَلُمَّ أَنْقِذْنِي يَارَبُّ، وَأَسْرِعْ إِلَى مَعُونَتِي. | ١ 1 |
För sångmästaren; av David, till åminnelse.
لِيَخْزَ وَيَخْجَلِ السَّاعُونَ لأَذِيَّتِي. لِيَرْتَدَّ وَيَخْجَلِ الْمُغْتَبِطُونَ بِأَذِيَّتِي. | ٢ 2 |
Gud, kom till min räddning; HERRE, skynda till min hjälp.
لِيَرْجِعِ السَّاخِرُونَ مِنِّي مُكَلَّلِينَ بِالْعَارِ. | ٣ 3 |
Må de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.
لِيَفْرَحْ وَيَبْتَهِجْ بِكَ جَمِيعُ طَالِبِيكَ. وَلْيَقُلْ دَائِماً مُحِبُّو خَلاَصِكَ: لِيَتَعَظَّمِ الرَّبُّ. | ٤ 4 |
Må de vända tillbaka i sin skam, som säga: »Rätt så, rätt så!»
إِنَّمَا أَنَا مُتَضَايِقٌ وَمُحْتَاجٌ، فَأَسْرِعِ اللهُمَّ إِلَيَّ. أَنْتَ عَوْنِي وَمُنْقِذِي. يَارَبُّ لاَ تَتَبَاطَأْ. | ٥ 5 |
Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; och de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare Gud!» Jag är betryckt och fattig; Gud, skynda till mig. Min hjälp och min befriare är du; HERRE, dröj icke.