< Psalmet 130 >

1 Nga vënde të thella unë të këllthas ty, o Zot.
En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.
2 O Zot, dëgjo klithmën time; veshët e tu dëgjofshin me vëmendje zërin e lutjeve të mia.
Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.
3 Në rast se ti do të merrje parasysh fajet, o Zot, kush mund të rezistonte, o Zot?
Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?
4 Por te ti ka falje, me qëllim që të kenë frikë prej teje.
Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
5 Unë pres Zotin, shpirti im e pret; unë kam shpresë në fjalën e tij.
Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.
6 Shpirti im pret Zotin, më tepër se rojet mëngjesin; po, më tepër se rojet mëngjesin.
Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.
7 O Izrael, mbaj shpresa tek Zoti, sepse pranë tij ka dhemshuri dhe shpëtim të plotë.
Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.
8 Ai do ta çlirojë Izraelin nga të gjitha paudhësitë e tij.
Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.

< Psalmet 130 >