< Fjalët e urta 11 >

1 Peshorja e pasaktë është e neveritshme për Zotin, por peshimi i saktë i pëlqen.
Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
2 Kur vjen kryelartësia, vjen edhe turpi; por dituria është me njerëzit e thjeshtë.
Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
3 Njerëzit e drejtë udhëhiqen nga ndershmëria, por ligësia e të pabesëve do t’i shkatërrojë këta.
Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
4 Pasuritë nuk sjellin dobi ditën e zemërimit, por drejtësia të shpëton nga vdekja.
Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
5 Drejtësia e njeriut të ndershëm i hap rrugën, por i pabesi bie për shkak të paudhësisë së tij.
Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
6 Drejtësia e njerëzve të drejtë i çliron këta, por njerëzit e pabesë do të kapen nga vetë ligësia e tyre.
De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
7 Kur vdes një i pabesë, shpresa e tij humb dhe shpresa e njerëzve të padrejtë davaritet.
När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
8 I drejti çlirohet nga fatkeqësia, por i pabesi i zë vendin.
Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
9 Me gojën e tij hipokriti shkatërron të afërmin e tij, por të drejtët çlirohen për shkak të dijes së tyre.
Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
10 Kur të drejtët begatohen, qyteti gëzohet; por kur vdesin të pabesët, dëgjohen britma gëzimi.
En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
11 Nga bekimi i njerëzve të drejtë qyteti ngrihet, por goja e të pafeve e çon në shkatërrim.
Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
12 Kush e përbuz të afërmin e tij nuk ka mend, por njeriu i matur hesht.
Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
13 Kush shkon rreth e qark duke përfolur, nxjerr sekretet, por ai që ka një shpirt besnik i fsheh ato.
En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
14 Pa një udhëheqje të urtë populli bie, por gjen shpëtim në numrin e madh të këshilltarëve.
Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
15 Kush bëhet garant për një të huaj do të pësojë dëmet e këtij veprimi, por ai që refuzon të japë dorën si garant është i sigurt.
Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
16 Gruaja e bukur fiton lavdinë dhe njerëzit e dhunshëm grumbullojnë pasuri.
Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
17 Njeriu i mëshirshëm i bën të mirë vetes, kurse njeriu mizor mundon mishin e tij.
En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
18 I pabesi realizon një fitim të rremë, por ai që mbjell drejtësi do të ketë një shpërblim të sigurt.
De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
19 Ashtu si drejtësia të çon në jetë, kështu ai që shkon pas të keqes gjen vdekjen.
Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
20 Të çoroditurit nga zemra janë të neveritur për Zotin, por ata që janë të ndershëm në sjelljen e tyre pëlqehen nga ai.
Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
21 Edhe kur i shtrëngon dorën një tjetri për një besëlidhje, njeriu i keq nuk do të mbetet i pandëshkuar, por pasardhësit e të drejtëve do të shpëtojnë.
Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
22 Si një unazë ari në feçkën e një derri, kështu është një grua e bukur që nuk ka mend.
En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
23 Dëshira e të drejtëve është vetëm e mira, por shpresa e të pabesëve është zemërimi.
De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
24 Ka nga ata që shkapërderdhin bujari dhe bëhen më të pasur, dhe ka nga ata që kursejnë më tepër se duhet dhe bëhen gjithnjë e më të varfër.
Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
25 Njeriu bujar do të pasurohet dhe ai që vadit do të vaditet gjithashtu.
Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
26 Populli mallkon atë që nuk pranon të japë grurin, por bekimi bie mbi kokën e atij që e shet.
Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
27 Kush kërkon me zell të mirën fiton dashamirësinë, por ai që kërkon të keqen, kjo do t’i bjerë mbi të.
Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
28 Kush ka besim në pasuritë e tij do të rrëzohet, por të drejtët do të çelin si gjethe.
Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
29 Ai që bën rrëmujë në shtëpinë e vet do të trashëgojë erën, dhe budallai do të jetë shërbëtori i atij që është i urtë nga zemra.
Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
30 Fryti i të drejtit është një dru i jetës, dhe ai që shtie në dorë shpirtërat është i urtë.
Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
31 Ja, i drejti merr shpërblimin mbi tokë, e aq më tepër i pabesi dhe mëkatari!
Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?

< Fjalët e urta 11 >