< Sakalaia 12 >

1 ‌ʻOku pehē ʻe Sihova, ko e tala mamafa, ʻae folofola ʻa Sihova ki ʻIsileli, ko ia ia ʻoku folahi atu ʻae ngaahi langi, mo ne ʻai ʻae tuʻunga ʻo māmani, pea ne ngaohi ʻe ia ʻae laumālie ʻoe tangata ʻi loto ʻiate ia.
Dies ist die Last des Worts vom HERRN über Israel, spricht der HERR, der den Himmel ausbreitete und die Erde gründete und den Odem des Menschen in ihm machte.
2 “Vakai, te u ngaohi ʻa Selūsalema, ko e ipu fakailifia, ki he kakai kotoa pē ʻoku takatakai ʻiate ia, ʻoka nau ka kāpui ʻa Selūsalema, mo Siuta foki.
Siehe, ich will Jerusalem zum Taumelbecher zurichten allen Völkern, die umher sind; denn es wird auch Juda gelten, wenn Jerusalem belagert wird.
3 Pea ʻi he ʻaho ko ia te u ngaohi ʻa Selūsalema, ko e maka fakamāfasia ki he kakai kotoa pē: ko kinautolu kotoa pē te nau fua ia, te nau makafokafo ai, neongo ha tānaki fakataha ʻae kakai kotoa pē ʻo māmani ke tauʻi ia.”
Dennoch zur selbigen Zeit will ich Jerusalem machen zum Laststein allen Völkern. Alle, die denselbigen wegheben wollen, sollen sich daran zerschneiden; denn es werden sich alle Heiden auf Erden wider sie versammeln.
4 ‌ʻOku pehē ʻe Sihova, “ʻI he ʻaho ko ia te u tā ʻaki ʻae fakailifia, ʻae hoosi kotoa pē, pea tā ʻaki ʻae faha, ʻaia ʻoku heka ki ai: te u fakaʻā hoku mata ki he fale ʻo Siuta, pea taaʻi ke kui ʻae hoosi kotoa pē ʻae kakai.
Zu der Zeit, spricht der HERR, will ich alle Rosse scheu und ihren Reitern bange machen; aber über Jerusalem will ich meine Augen offen haben und alle Rosse der Völker mit Blindheit plagen.
5 Pea ʻe pehē ʻe he kau pule ʻi Siuta ʻi honau loto, ‘ʻE mālohi ʻae kakai ʻo Selūsalema, koeʻuhi ko Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko honau ʻOtua.’”
Und die Fürsten in Juda werden sagen in ihrem Herzen: Es seien mir nur die Bürger zu Jerusalem getrost in dem HERRN Zebaoth, ihrem Gott!
6 “ʻI he ʻaho ko ia te u ngaohi ʻae kau pule ʻi Siuta, ke tatau mo e ʻaiʻanga afi ʻi he loto fefie, pea hangē ko e tūhulu vela ʻi he ū koane; he tenau fakaʻauha takatakai ʻae kakai ʻi he nima toʻomataʻu, pea mo e toʻohema: pea ʻe toe kakai ʻa Selūsalema ʻi hono potu pe ʻoʻona, ʻio, ʻi Selūsalema.
Zu der Zeit will ich die Fürsten Judas machen zum feurigen Ofen im Holz und zur Fackel im Stroh, daß sie verzehren, beide, zur Rechten und zur Linken, alle Völker um und um. Und Jerusalem soll auch fürder bleiben an ihrem Ort zu Jerusalem.
7 ‌ʻE fuofua fakamoʻui ʻe Sihova ʻae ngaahi fale fehikitaki ʻo Siuta, koeʻuhi ke ʻoua naʻa vikiviki mai kia Siuta ʻae nāunau ʻoe fale ʻo Tevita, mo e nāunau ʻoe kakai ʻo Selūsalema.
Und der HERR wird die Hütten Judas erretten wie vorzeiten, auf daß sich nicht hoch rühme das Haus David noch die Bürger zu Jerusalem wider Juda.
8 ‌ʻI he ʻaho ko ia ʻe maluʻi ʻe Sihova ʻae kakai ʻo Selūsalema; pea ko ia ʻoku vaivai ʻiate kinautolu ʻi he ʻaho ko ia, ʻe hangē ia ko Tevita; pea hangē ko e ʻOtua ʻae fale ʻo Tevita, ʻo hangē ko e ʻāngelo ʻa Sihova ʻi honau ʻao.
Zu der Zeit wird der HERR beschirmen die Bürger zu Jerusalem; und wird geschehen, daß, welcher schwach sein wird unter ihnen zu der Zeit, wird sein wie David; und das Haus David wird sein wie Gottes Haus, wie des HERRN Engel vor ihnen.
9 “Pea ʻe hoko ʻo pehē ʻi he ʻaho ko ia, te u kumi ke fakaʻauha ʻae puleʻanga kotoa pē ʻoku haʻu ke tauʻi ʻa Selūsalema.
Und zu der Zeit werde ich gedenken zu vertilgen alle Heiden, die wider Jerusalem gezogen sind.
10 Pea te u lilingi ki he fale ʻo Tevita, pea ki he kakai ʻo Selūsalema, ʻae laumālie ʻoe ʻofa, pea mo e faʻa lotu: pea te nau sio kiate au ʻaia kuo nau hokaʻi, pea te nau tangi koeʻuhi ko ia, ʻo hangē ha taha ʻoku tēngihia ʻa hono foha naʻe taha pe, pea te ne mamahi lahi koeʻuhi ko ia, ʻo hangē ko e mamahi koeʻuhi ko e ʻolopoʻou.
Aber über das Haus David und über die Bürger zu Jerusalem will ich ausgießen den Geist der Gnade und des Gebets; denn sie werden mich ansehen, welchen jene zerstochen haben, und werden ihn klagen, wie man klaget ein einiges Kind, und werden sich um ihn betrüben, wie man sich betrübet um ein erstes Kind.
11 ‌ʻE ai ʻae tangilāulau lahi ʻi Selūsalema, ʻi he ʻaho ko ia, ʻo hangē ko e tangilāulau ʻa Hatatilimoni ʻi he teleʻa ko Mekitoni.
Zu der Zeit wird große Klage sein zu Jerusalem, wie die war bei Hadad-Rimon im Felde Megiddo.
12 Pea ʻe tangi ʻae fonua, pea fai taki taha ʻe he faʻahinga; ko e faʻahinga ʻoe fale ʻo Tevita maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu; ko e faʻahinga ʻoe fale ʻo Natani maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu;
Und das Land wird klagen, ein jeglich Geschlecht besonders: das Geschlecht des Hauses David besonders und ihre Weiber besonders, das Geschlecht des Hauses Nathan besonders und ihre Weiber besonders,
13 Ko e faʻahinga ʻoe fale ʻo Livai maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu; ko e faʻahinga ʻo Simei maʻana, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu;
das Geschlecht des Hauses Levi besonders und ihre Weiber besonders, das Geschlecht Simei besonders und ihre Weiber besonders;
14 Pea mo e ngaahi faʻahinga ʻoku toe, ko e taki taha maʻana ʻi hono faʻahinga, pea mo honau ngaahi uaifi maʻanautolu.
also alle übrigen Geschlechter, ein jegliches besonders und ihre Weiber auch besonders.

< Sakalaia 12 >