Sakaria 14
1 Se, en dag skall komma, en HERRENS dag, då man i dig skall utskifta byte.
Chingthei jun, ajehchu Pakaigam hunglhung ding ahi, hiche nikho lechun na-angsung tah uva min nathil nalo’u achom ding ahi.
2 Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem; och staden skall intagas, och husen skola plundras och kvinnorna skändas. Och hälften av folket i staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden därav skall icke bliva utrotad ur staden;
Keiman Jerusalem satdinga chitin namtin kakhop ding, khopi hi alah diu, ima jouse hi achom diu, numeiho asuhset diu, mipi akehkhat galhinga kiman ding, chuleh amoh chengse chu khopi sunga kidalha ding ahiuve.
3 ty HERREN skall draga ut och strida mot de folken, såsom han stridde förr på drabbningens dag.
Hiteng chuleh hiche chitin namtin hochu tumasanga banga chu kisatpi dinga hung kon doh ding ahiuve.
4 Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, gent emot Jerusalem, österut; och Oljeberget skall rämna mitt itu, mot öster och väster, till en mycket stor dal, i det att ena hälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften därav mot söder.
Hiche nikho chuleh akeng in Jerusalem solang Olive molchunga chu hung ding ding ahi. Hiteng chuleh Olivet molchu kehni hung kisontin solamle lhumlam hung kikhenna phaicham lentah khat hung kijedohding ahi. Mol akehkhat chun sahlang hin jon intin chuleh akehkhat chun lhang lang ajotding ahi.
5 Och I skolen fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellan bergen skall räcka ända till Asel; I skolen fly, såsom I flydden för jordbävningen i Ussias, Juda konungs, tid. Då skall HERREN, min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig.
Nangho phaicham lam jonna nachediu Azal changei naphahdiu ahi. Judah lengpa Uzzah nikhoa lingkiho jeh a najammu tobang chu hiding ahi. Chujou teng Pakai ka Pathen chu hung intin amitheng te jousen ahin kilhonpi diu ahi.
6 Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bliva borta, ty himlaljusen skola förmörkas.
Hicheni lechun nisavah umlou ding,
7 Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det bliver ljust, när aftonen kommer.
Ahinla sunchu hijengding ahi! Hichehi iti hithei ding ham tichu Pakaiyin bou ahet ahi. Angaija anaum sunle jan chu um talou ding ajeh chu nilhah lang jong leh vahvah jeng ding ahi.
8 Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.
Hicheni lechun Jerusalema konna hintwi hung longdoh ding, akehkhat Dead Sea langa chentin akehkhat Mediterranean langa chen tin chuhleh khalla longlong jing ding ahi.
9 Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall HERREN vara en, och hans namn ett.
Chuteng leiset pumpia Pakai hung leng chang intin, Pakai chu khatbou hiding ama minbou chu min ahin houding ahi.
10 Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall då förvandlas till en slättmark; men själva staden skall trona på sin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten och Hananeltornet och till de kungliga vinpressarna;
Gamsung pumpi Judah sahlang Geba-apat Jerusalem lhanglam Rimmon geihi phaicham lentah hung hiding, amavang Jerusalem vang hi ama mun mama-a kikhang sang ding chuleh in ningkoi kelkot gei, chujouteng hannanol inting Vamampat lengpa lengpitwi chillhana nungei mi hungcheng dimsoh ding ahi.
11 och folket skall bo där i ro och icke mer givas till spillo, ty Jerusalem skall trona i trygghet.
Jerusalem hi mi hung dimding sapset chang talou helding, hung kisuse talou ding achaina keija hoibitna khopi hung hiding ahi.
12 Men denna hemsökelse skall HERREN låta drabba alla de folk som drogo ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu stå på sina fötter; deras ögon skola ruttna i sina hålor och deras tunga skall ruttna i deras mun.
Chuleh Pakaiyin Jerusalem khopi satna nabol chitin namtin ho chunga suhgamna hoise ahin lhadingchu hitiding ahi. Akeng uva adinpet jeng uva jong chu atahsau monlha jeng ding, amit kosung uva jong amitchang’u monlha jeng ding chuleh akamsung uva jong aleiju monlha jeng ding ahi.
13 Och det skall ske på den tiden att HERREN skall sända en stor förvirring bland dem; de skola bära hand på varandra, och den enes hand skall lyftas mot den andres.
Pakai jepna achung'uva che ding amaho tijatna dim ding, amitakip atophah phah chunga akhutna alap jeng diu ahi.
14 Också Juda skall strida mot Jerusalem. Och skatter skola samlas tillhopa från alla folk runt omkring: guld, silver och kläder i stor myckenhet.
Judaten jong Jerusalem huhna-a gal asat diu avel uva um nam dang ho gou, sana dangka chuleh nihchen ponsil tamtah akichom dohdiu ahi.
15 En likadan hemsökelse skall ock drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur som finnas där i lägren.
Hiche gamna hisehi sakolte le sakolpolte, sangong sauté leh sangante chunga jong chuleh galmite ngahmuna um ganchadang ho jouse chunga jong chusoh kei ding ahi.
16 Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kommo mot Jerusalem skola år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.
Achaina teng, Jerusalem hinsatna galmiho hiche gamma hisea konna hoi doh hochu kumseh leh Jerusalemma chetou diu hatchungnungpen Pakai kiti leng chu aga hou diu chuleh lhambuh kut mang dinga che jeng diu ahi.
17 Men om någon av jordens folkstammar icke drager upp till Jerusalem, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, då skall över den icke komma något regn.
Vannoi leiset a koinam hamkhat hatchungnung pen Pakai, kiti lengpa chu hou dinga che lou aum khah leh agam sung uva go ju lou ding ahi.
18 Om Egyptens folkstam icke drager åstad och kommer ditupp, så skall ej heller över den komma regn. Detta bliver den hemsökelse som HERREN skall låta drabba de folk som icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.
Egypt mite hiche kut a hi apan nomlou uleh Pakaiyin amaho chu namdang ho tobanga che nomlou ho chunga achuhsah gamna hise tobang bangchu achung'uva achuh sah ding ahi.
19 Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skola ock alla andra folk drabbas av sin synd, om de icke draga upp för att fira lövhyddohögtiden.
Egypt leh namdang jouse hiche lhambuh kut mang dinga che nom lou jouse chunga chu hiche engbolna chu chu ding ahi.
20 På den tiden skall på hästarnas bjällror stå att läsa: "Helgad åt HERREN", och grytorna i HERRENS hus skola vara såsom offerskålarna framför altaret.
Hiche nikho hileh sakolte kikanna savunkhao chung dunga jong, “Pakai ja atheng,” tia kijih soh kei ding ahi. Pakai Hou-in sunga bel jouse jong, maicham maija khon ho tobanga athenga um ding ahi.
21 Och var gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt HERREN Sebaot, så att var och en som vill offra kan komma och taga en sådan och koka i den. Och ingen kanané skall mer finnas i HERREN Sebaots hus, på den tiden.
Atahbeh in, Jerusalem leh Judah gam sunga kho ho jouse jong hatchungnung pen Pakaija dinga atheng hi ding ahi. Pakai hou dinga hung jouse chun hiche bel hohi pumgo thilto ho honnadinga adeidei amantheidiu ahi. Chuleh hiche nikho lechun hatchungnung Pakai Hou-in ahi kivei mi ho um thei lou ding ahi.
