< Psaltaren 91 >

1 Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga,
Zaupajoč v zavetji Najvišjega, v senci Vsemogočnega neprestano prenočujoč
2 han säger: "I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar."
Pravim: V Gospodu je pribežališče moje in grad moj; Bog moj je, kateremu zaupam.
3 Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.
Ker on te bode rešil iz zanke tičarjeve, iz kuge pogubne.
4 Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.
S perotjo svojo te bode branil, ko bodeš pribežal pod peroti njegove; ščit in bran je zvestoba njegova.
5 Du skall icke behöva frukta nattens fasor, icke pilen, som flyger om dagen,
Ne boj se nočnega strahú, pušice, ki leta podnevi;
6 icke pesten, som går fram i mörkret, eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.
Pogube, ki lazi v temi, ne kuge, ki razsaja o poludné.
7 Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det dock icke drabba dig.
Pade jih na eni strani tvoji tisoč, in desetkrat tisoč na desni tvoji, k tebi ne pride.
8 Dina ögon skola blott skåda därpå med lust, och du skall se de ogudaktigas lön.
Samo z očmi Svojimi bodeš pogledal in videl bodeš grešnikov povračilo.
9 Ty du har sagt: "Du, HERRE, är mitt skygd", och du har gjort den Högste till din tillflykt.
Ko bodeš ti Gospoda, Boga pribežališča mojega, Najvišjega postavil za prebivališče svoje,
10 Ingen olycka skall vederfaras dig, och ingen plåga skall nalkas din hydda.
Ne bode priložnosti, da te zadene húdo, in šiba se ne približa tvojemu šatoru.
11 Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.
Ker angelom svojim bode zapovedal zate, da te hranijo po vseh potih tvojih;
12 De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.
Držé te z obema rokama, da ne zadeneš z nogo svojo ob kamen.
13 Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar.
Po divjem levu bodeš hodil in po kači, teptal bodeš leva mladiča in zmaja.
14 "Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom; jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.
"Ker je proti meni nagnen v ljubezni (pravi Bog), zato ga bodem otél; na višavo ga bodem postavil, ker pozna, ime moje.
15 Han åkallar mig, och jag skall svara honom; jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.
Kakor hitro me zakliče, uslišim ga; na strani mu bodem v stiski; otel ga bodem in počastil.
16 Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning."
Nasitil ga bodem z dolgostjo lét, storil bodem, da uživa blaginjo mojo."

< Psaltaren 91 >