< Psaltaren 88 >

1 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
A song, a psalm of the sons of Korah; for the chief musician; set to the Mahalath Leannoth style. A maschil of Heman the Ezrahite. Yahweh, God of my salvation, I cry out day and night before you.
2 Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
Listen to my prayer; pay attention to my cry.
3 Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol h7585)
For I am filled with troubles, and my life has reached Sheol. (Sheol h7585)
4 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
People treat me like those who go down into the pit; I am a man with no strength.
5 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
I am abandoned among the dead; I am like the dead who lie in the grave, about whom you care no more because they are cut off from your power.
6 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
You place me in the lowest part of the pit, in the dark and deep places.
7 Den vrede vilar tung på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)
Your wrath lies heavy on me, and all your waves crash over me. (Selah)
8 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
Because of you, my acquaintances avoid me. You have made me a shocking sight to them. I am hemmed in and I cannot escape.
9 Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
My eyes grow weary from trouble; All day long I call out to you, Yahweh; I spread out my hands to you.
10 Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)
Will you do wonders for the dead? Will those who have died rise and praise you? (Selah)
11 Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
Will your covenant faithfulness be proclaimed in the grave, your loyalty in the place of the dead?
12 Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
Will your wonderful deeds be known in the darkness, or your righteousness in the place of forgetfulness?
13 Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
But I cry to you, Yahweh; in the morning my prayer comes before you.
14 Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
Yahweh, why do you reject me? Why do you hide your face from me?
15 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
I have always been afflicted and on the verge of death since my youth. I have suffered from your terrors; I am in despair.
16 Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
Your angry actions have passed over me, and your terrifying deeds have annihilated me.
17 De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
They surround me like water all the day long; they have all encircled me.
18 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
You have removed every friend and acquaintance from me. My only acquaintance is the darkness.

< Psaltaren 88 >