< Psaltaren 73 >

1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
A psalm of Asaph. Yes, God is good to the upright, the Lord to the pure in heart.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
But my feet were almost gone, my steps had nearly slipped,
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
through envy of godless braggarts, when I saw how well they fared.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
For never a pang have they, their body is sound and sleek.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
They have no trouble like mortals, no share in human pain.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
So they wear their pride like a necklace, they put on the garment of wrong,
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
their eyes stand out with fatness, their heart swells with riotous fancies.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Their speech is mocking and evil, condescending and crooked their speech.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
They have set their mouth in the heavens, while their tongue struts about on the earth.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Small wonder that people resort to them, and drink deep draughts of their lore.
11 Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
‘How does God know?’ they say, ‘And has the Most High any knowledge?’
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
See! These are the godless, with wealth and ease ever increasing.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
Yes, in vain have I kept my heart pure, and washed my hands in innocence;
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
for all the day long was I plagued not a morning but I was chastised.
15 Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
But to resolve to speak like they do would be treachery to your children.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
So I sought to understand it, but a wearisome task it seemed:
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
till I entered the holy world of God and saw clearly their destiny.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Yes, you set them on slippery places; down to destruction you hurl them.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
One moment and then what a horror of ruin! They are finished and ended in terrors.
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Like a dream, when one wakes, shall they be, whose phantoms the waker despises.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
So my bitterness of mind and the pain that stabbed my heart
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
show how dull I was and stupid just like a beast before you.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
But I am always with you, you have hold of my right hand.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
By a plan of yours you guide me and will afterward take me to glory.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Whom have I in the heavens but you? And on earth there is none I desire beside you.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Though flesh and heart waste away, yet God is the rock of my heart, yet God is my portion forever.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
For see! Those who are far from you must perish, you destroy all who are false to you.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
But I am happy when close to God; the Lord my God I have made my refuge, that I may recount all the things you have done.

< Psaltaren 73 >