Psaltaren 71

1 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam.

בך-יהוה חסיתי אל-אבושה לעולם

2 Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet; böj ditt öra till mig och fräls mig.

בצדקתך תצילני ותפלטני הטה-אלי אזנך והושיעני

3 Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.

היה לי לצור מעון לבוא-- תמיד צוית להושיעני כי-סלעי ומצודתי אתה

4 Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.

אלהי--פלטני מיד רשע מכף מעול וחומץ

5 Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.

כי-אתה תקותי אדני יהוה מבטחי מנעורי

6 Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.

עליך נסמכתי מבטן--ממעי אמי אתה גוזי בך תהלתי תמיד

7 Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.

כמופת הייתי לרבים ואתה מחסי-עז

8 Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.

ימלא פי תהלתך כל-היום תפארתך

9 Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.

אל-תשליכני לעת זקנה ככלות כחי אל-תעזבני

10 Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:

כי-אמרו אויבי לי ושמרי נפשי נועצו יחדו

11 "Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar."

לאמר אלהים עזבו רדפו ותפשוהו כי-אין מציל

12 Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.

אלהים אל-תרחק ממני אלהי לעזרתי חישה (חושה)

13 Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.

יבשו יכלו שטני נפשי יעטו חרפה וכלמה--מבקשי רעתי

14 Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.

ואני תמיד איחל והוספתי על-כל-תהלתך

15 Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.

פי יספר צדקתך--כל-היום תשועתך כי לא ידעתי ספרות

16 Jag skall frambära Herrens, HERRENS väldiga gärningar; jag skall prisa din rättfärdighet, ja, din allenast.

אבוא--בגברות אדני יהוה אזכיר צדקתך לבדך

17 Gud, du har undervisat mig allt ifrån min ungdom; och intill nu förkunnar jag dina under.

אלהים למדתני מנעורי ועד-הנה אגיד נפלאותיך

18 Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.

וגם עד-זקנה ושיבה-- אלהים אל-תעזבני עד-אגיד זרועך לדור לכל-יבוא גבורתך

19 Din rättfärdighet når till himmelen, o Gud. Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?

וצדקתך אלהים עד-מרום אשר-עשית גדלות אלהים מי כמוך

20 Du som har låtit oss pröva så mycken nöd och olycka, du skall åter göra oss levande och föra oss upp igen du jordens djup.

אשר הראיתנו (הראיתני) צרות רבות-- ורעות תשוב תחינו (תחיני) ומתהמות הארץ תשוב תעלני

21 Ja, låt mig växa till alltmer; och trösta mig igen.

תרב גדלתי ותסב תנחמני

22 Så vill ock jag tacka dig med psaltarspel för din trofasthet, min Gud; jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.

גם-אני אודך בכלי-נבל-- אמתך אלהי אזמרה לך בכנור-- קדוש ישראל

23 Mina läppar skola jubla, ty jag vill lovsjunga dig; ja, jubla skall min själ, som du har förlossat.

תרננה שפתי כי אזמרה-לך ונפשי אשר פדית

24 Och min tunga skall hela dagen tala om din rättfärdighet; ty de som sökte min ofärd hava kommit på skam och måst blygas.

גם-לשוני-- כל-היום תהגה צדקתך כי-בשו כי-חפרו מבקשי רעתי