Psaltaren 68
1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
To the Overseer. — A Psalm, a song of David. Rise doth God — scattered are His enemies! And those hating Him flee from His face.
2 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
As the driving away of smoke Thou drivest away, As the melting of wax before fire, The wicked perish at the presence of God.
3 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
And the righteous rejoice, they exult before God, And they joy with gladness.
4 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
Sing ye to God — praise His name, Raise up a highway for Him who is riding in deserts, In Jah [is] His name, and exult before Him.
5 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
Father of the fatherless, and judge of the widows, [Is] God in His holy habitation.
6 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
God — causing the lonely to dwell at home, Bringing out bound ones into prosperity, Only — the refractory have inhabited a dry place.
7 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)
O God, in Thy going forth before Thy people, In Thy stepping through the wilderness, (Selah)
8 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
The earth hath shaken, Yea, the heavens have dropped before God, This Sinai — before God, the God of Israel.
9 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
A shower of free-will gifts thou shakest out, O God. Thine inheritance, when it hath been weary, Thou hast established it.
10 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
Thy company have dwelt in it, Thou preparest in Thy goodness for the poor, O God.
11 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
The Lord doth give the saying, The female proclaimers [are] a numerous host.
12 "Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
Kings of hosts flee utterly away, And a female inhabitant of the house apportioneth spoil.
13 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
Though ye do lie between two boundaries, Wings of a dove covered with silver, And her pinions with yellow gold.
14 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon."
When the Mighty spreadeth kings in it, It doth snow in Salmon.
15 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
A hill of God [is] the hill of Bashan, A hill of heights [is] the hill of Bashan.
16 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
Why do ye envy, O high hills, The hill God hath desired for His seat? Jehovah also doth tabernacle for ever.
17 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
The chariots of God [are] myriads, thousands of changes, The Lord [is] among them, in Sinai, in the sanctuary.
18 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
Thou hast ascended on high, Thou hast taken captive captivity, Thou hast taken gifts for men, That even the refractory may rest, O Jah God.
19 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)
Blessed [is] the Lord, day by day He layeth on us. God Himself [is] our salvation. (Selah)
20 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
God Himself [is] to us a God for deliverances, And Jehovah Lord hath the outgoings of death.
21 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
Only — God doth smite The head of His enemies, The hairy crown of a habitual walker in his guilt.
22 Herren säger: "Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
The Lord said: 'From Bashan I bring back, I bring back from the depths of the sea.
23 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."
So that thou dashest thy foot in blood, [In the blood of] enemies — the tongue of Thy dogs.'
24 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
They have seen Thy goings, O God, Goings of my God, my king, in the sanctuary.
25 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
Singers have been before, Behind [are] players on instruments, In the midst virgins playing with timbrels.
26 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
In assemblies bless ye God, The Lord — from the fountain of Israel.
27 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
There [is] little Benjamin their ruler, Heads of Judah their defence, Heads of Zebulun — heads of Naphtali.
28 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
Thy God hath commanded thy strength, Be strong, O God, this Thou hast wrought for us.
29 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
Because of Thy temple at Jerusalem, To Thee do kings bring a present.
30 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
Rebuke a beast of the reeds, a company of bulls, With calves of the peoples, Each humbling himself with pieces of silver, Scatter Thou peoples delighting in conflicts.
31 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
Come do fat ones out of Egypt, Cush causeth her hands to run to God.
32 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)
Kingdoms of the earth, sing ye to God, Praise ye the Lord. (Selah)
33 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
To him who is riding on the heavens of the heavens of old, Lo, He giveth with His voice a strong voice.
34 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.
Ascribe ye strength to God, Over Israel [is] His excellency, and His strength in the clouds.
35 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!
Fearful, O God, out of Thy sanctuaries, The God of Israel Himself, Giving strength and might to the people. Blessed [is] God!
