< Psaltaren 62 >

1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
To the chief Musician. On Jeduthun. A Psalm of David. Upon God alone doth my soul rest peacefully; from him is my salvation.
2 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
He only is my rock and my salvation; my high fortress: I shall not be greatly moved.
3 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
How long will ye assail a man; will ye [seek], all of you, to break him down as a bowing wall or a tottering fence?
4 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
They only consult to thrust [him] down from his excellency; they delight in lies; they bless with their mouth, but in their inward part they curse. (Selah)
5 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Upon God alone, O my soul, rest peacefully; for my expectation is from him.
6 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
He only is my rock and my salvation; my high fortress: I shall not be moved.
7 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
With God is my salvation and my glory; the rock of my strength, my refuge is in God.
8 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Confide in him at all times, ye people; pour out your heart before him: God is our refuge. (Selah)
9 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Men of low degree are only vanity; men of high degree, a lie: laid in the balance, they go up together [lighter] than vanity.
10 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Put not confidence in oppression, and become not vain in robbery; if wealth increase, set not your heart upon it.
11 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten;
Once hath God spoken, twice have I heard this, that strength [belongeth] unto God.
12 och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
And unto thee, O Lord, [belongeth] loving-kindness; for thou renderest to every man according to his work.

< Psaltaren 62 >