Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

To the Overseer, on stringed instruments. — By David. Hear, O God, my loud cry, attend to my prayer.

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

From the end of the land unto Thee I call, In the feebleness of my heart, Into a rock higher than I Thou dost lead me.

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

For Thou hast been a refuge for me, A tower of strength because of the enemy.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

I sojourn in Thy tent to the ages, I trust in the secret place of Thy wings. (Selah)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

For Thou, O God, hast hearkened to my vows, Thou hast appointed the inheritance Of those fearing Thy name.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Days to the days of the king Thou addest, His years as generation and generation.

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

He dwelleth to the age before God, Kindness and truth appoint — they keep him.

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

So do I praise Thy name for ever, When I pay my vows day by day!