Psaltaren 60

1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

For the Chief Musician; set to Shushan Eduth: Michtam of David, to teach: when he strove with Aram-naharaim and with Aram-zobah, and Joab returned, and smote of Edom in the Valley of Salt twelve thousand. O God, thou hast cast us off, thou hast broken us down; thou hast been angry; O restore us again.

2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

Thou hast made the land to tremble; thou hast rent it: heal the breaches thereof; for it shaketh.

3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

Thou hast shewed thy people hard things: thou hast made us to drink the wine of staggering.

4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

Thou hast given a banner to them that fear thee, that it may be displayed because of the truth. (Selah)

5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

That thy beloved may be delivered, save with thy right hand, and answer us.

6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

God hath spoken in his holiness; I will exult: I will divide Shechem, and mete out the valley of Succoth.

7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

Gilead is mine, and Manasseh is mine; Ephraim also is the defence of mine head; Judah is my sceptre.

8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

Moab is my washpot; upon Edom will I cast my shoe: Philistia, shout thou because of me.

9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

Who will bring me into the strong city? who hath led me unto Edom?

10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

Hast not thou, O God, cast us off? and thou goest not forth, O God, with our hosts.

11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

Give us help against the adversary: for vain is the help of man.

12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

Through God we shall do valiantly: for he it is that shall tread down our adversaries.