Psaltaren 59
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom. Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.
Deliver me from mine enemies, O my God: defend me from them that rise up against me.
2 Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.
Deliver me from the workers of iniquity, and save me from bloody men.
3 Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.
For, lo, they lie in wait for my soul: the mighty are gathered against me; not for my transgression, nor for my sin, O LORD.
4 Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.
They run and prepare themselves without my fault: awake to help me, and behold.
5 Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. (Sela)
You therefore, O LORD God of hosts, the God of Israel, awake to visit all the heathen: be not merciful to any wicked transgressors. (Selah)
6 Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
They return at evening: they make a noise like a dog, and go round about the city.
7 Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty "vem skulle höra det?"
Behold, they belch out with their mouth: swords are in their lips: for who, say they, does hear?
8 Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.
But you, O LORD, shall laugh at them; you shall have all the heathen in derision.
9 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.
Because of his strength will I wait upon you: for God is my defence.
10 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
The God of my mercy shall prevent me: God shall let me see my desire upon mine enemies.
11 Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.
Slay them not, lest my people forget: scatter them by your power; and bring them down, O Lord our shield.
12 Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.
For the sin of their mouth and the words of their lips let them even be taken in their pride: and for cursing and lying which they speak.
13 Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. (Sela)
Consume them in wrath, consume them, that they may not be: and let them know that God rules in Jacob unto the ends of the earth. (Selah)
14 Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
And at evening let them return; and let them make a noise like a dog, and go round about the city.
15 De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.
Let them wander up and down for food, and grudge if they be not satisfied.
16 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd.
But I will sing of your power; yea, I will sing aloud of your mercy in the morning: for you have been my defence and refuge in the day of my trouble.
17 Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.
Unto you, O my strength, will I sing: for God is my defence, and the God of my mercy.
