Psaltaren 56
1 För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
For the Chief Musician; set to Jonath elem rehokim. [A Psalm] of David: Michtam: when the Philistines took him in Gath. Be merciful unto me, O God; for man would swallow me up: all the day long he fighting oppresseth me.
2 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
Mine enemies would swallow me up all the day long: for they be many that fight proudly against me.
3 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
What time I am afraid, I will put my trust in thee.
4 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
In God I will praise his word: in God have I put my trust, I will not be afraid; what can flesh do unto me?
5 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
All the day long they wrest my words: all their thoughts are against me for evil.
6 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
They gather themselves together, they hide themselves, they mark my steps, even as they have waited for my soul.
7 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
Shall they escape by iniquity? in anger cast down the peoples, O God.
8 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
Thou tellest my wanderings: put thou my tears into thy bottle; are they not in thy book?
9 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
Then shall mine enemies turn back in the day that I call: this I know, that God is for me.
10 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
In God will I praise [his] word: in the LORD will I praise [his] word.
11 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
In God have I put my trust, I will not be afraid; what can man do unto me?
12 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.
Thy vows are upon me, O God: I will render thank offerings unto thee.
13 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
For thou hast delivered my soul from death: [hast thou] not [delivered] my feet from falling? that I may walk before God in the light of the living.
